Ett inlägg i vilket Tofflan, som vanligt i ord och bild, beskriver dagens promenad.
Vi blev tvungna att åka ett ärende till Stormarknaden, men tack och lov skulle vi inte in på Systemet.
Vi överlevde och jag fick inte ens utbrott på alla som gick på mig. Så när vi återvänt hem beslutades att vi skulle gå ut och promenera. Först promenerade vi bort mot Restaurang Maestro, som har en rövkliare anställd.Vi gick naturligtvis inte in även om en öl hade smakat gott.
Sist jag var på Maestro på påskdagen hade de juldekorationer kvar i fönstren. Nu passerade vi ett hus som hade påskdekorationer kvar. Men ganska söta sådana! Tyvärr blev bilden, som vanligt, inte bra med Ajfånens kamera 😦
En del har brevlåda, andra brööövlåda och några påsklåda.
Det blåste som 17 och jag frös mest om min gigantiska kran. Vi vek därför av in mellan husen vid ödehuset/spökhuset.
Ödehus eller spökhus – eller kanske både och?
Vi var ute ungefär 45 minuter och gick väl en tre kilometer. Vi stannade ju och fotade en del. Men vi tränar för att kunna gå till Förorten nån gång. Dit är det ju bara ungefär en mil.
Snart ska vi gå till Förorten.
Vi hade ett mål med promenaden och det var att plåta den gamla bilen igen. Men först fotade jag denna. Hur kan man ha firmanamnet Elak? Ja, när man heter Krister. Eller Kreeeeeeeeester, som ett av mina alter egon heter (inte bara Martyren).
Krister Elaks bil.
Vid den gamla Volvon tog Fästmön en ny jättefin bild. Jag försökte fånga interiören, som såg ut att vara i toppenskick! Baksätet hade plats för fyra – ett säte och två små sittplatser att fälla ner. Framsätet var som en soffa. Bilden blev emellertid kass. JÄVLA AJFÅN!
Inuti en gammal Volvo…
Mamma är telefonerad med och potatisen är snart färdigkokt. Nu väntar vårt härliga sillbord!
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 