Livstid

Ett högst personligt inlägg.

---

 

Kanske var jag inte mer än fem år när jag visste. Då fanns inte orden. Det skulle dröja många år till dess att orden fanns. Instinkten sa till mig att tiga. Jag bar både skam och längtan.

Mina drömmar… Alla gick de ut på att jag en morgon skulle vakna och allt var annorlunda, förändrat, rätt. Som om ett mirakel skett den gångna natten. Ett under, som ingen ifrågasatte.

I mitt nya liv skulle lögnerna vara borta. Jag skulle ses för den jag var, inte den jag omöjligen kunde vara. Det skulle vara paradiset att slippa låtsas.

Men vi vet ju att mirakel sker ytterst sällan. Den som tror på under och drömmar lever inte riktigt i den här världen. Och åren gick. Jag blev 15, 25, 50… Skammen och längtan var fortfarande mina. Skillnaden var, emellertid, att det hade blivit försent. Mina ögon hade förlorat sin barnsliga glans. Hoppet hade flugit sin kos. En livstid hade gått till spillo. För jag var ju inte…

 

Vill du veta vad det var jag inte var??? Vill du läsa mera??? Då får du ge dig till tåls ett par dar. Det här inlägget är nämligen tidsinställt och jag är bortrest utan dator.

To be continued…

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Vecka 40: Paradis och Aladdin

Ett hissis och dissis inlägg.

---

 

Nog för att jag har tänkt ge upp mina veckohissningar och dito dissningar, men jag kan inte låta bli att fortsätta. Den här veckans höjdpunkter hittar du under Paradis (chokladasken med bara ljusa praliner), veckans lågvattenmärken under Aladdin (chokladasken som det är så svårt att stava till). Och det är inte svårare än så här:

Paradis

• Bokrektangel (Vännen FEM och jag testar ett nytt sätt att läsa samma bok.)
• Att känna sig lite… uppskattad för sina kompetenser (Även om vi enades om ett nej.)
• Väldoft i vardagsrummet (Äpplen från Slottsträdgården.)
• Mitt nya Officepaket (Anders rules!)
• Lördagsmiddagen! (Vi bildar ett rätt bra team ibland i köket, Fästmön och jag.)
• Strömavbrott alkoholens fel, enligt lokalblaskan (Där finns visst också journalistproffs, men de gör i alla fall roliga missar!)
• Farbror Blå (Som ordnade så mamma fick göra ett nytt id-kort – det ska kvitteras ut idag.)

Aladdin

• Dagens journalistproffs (De kan inte stava på Dagens Nyheter heller, trots högskoleutbildning.)
• Dagens journalistproffs på Byhålebladet (De tänker sig inte för när de redigerar tidningens webb.)
• Talmanstramset (Uttrycket ”polsk riksdag” har ändrats till ”svensk riskdag” – medveten felstavning!)
• Ensamhet (Att inte prata med nån på en hel dag kan få till och med mig att skrumpna.)
• Vattenläckor och strömavbrott (Vårt moderna samhälle är så sårbart…)

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Mörker och regn = bra ursäkt till att slappa

Ett inlägg om juldagen 2013.

Idag har det varit mörkt och regnat hela dan. Jorå, jag har varit utanför dörren, men bara bort till soprummet.

En mörk och regnig juldag 2013.

Mamma är inte världens mest morgonpigga, men när klockan hade passerat elva blev jag väldigt rastlös inne i sovrummet. Eftersom det bara finns ett draperi till gästrummet där mamma huserar dessa två veckor, vill jag inte gå upp och stöka omkring i lägenheten förrän mamma är vaken. Men jag hade bra sällskap i sängen av Stephen Fry (via en bok) och Fästmön (per sms).

Efter en skål fil och lite diverse små hushållsjobb – som att vattna granen – slog vi oss ner i vardagsrummet. Idag är en riktig läsdag. Jag började med The Fry Chronicles, som jag var på sluttampen med.

På sluttampen.

Plockade åt mig lite godis ur diverse skålar, för se godis måste man ha när man mys-läser en juldag!

Godis behövs på en mys-läsdag.

Mamma såg lite på TV, men sen läste hon också. Jag tror att det är bra för henne att inte bara glo på TV, även om hon förstås på det sättet håller sig uppdaterad med vad som händer i världen.

När jag hade läst ut The Fry Chronicles satte jag mig en stund vid datorn. Ganska dött där…

Ganska dött vid datorn idag.

Tog fram den första julklappsboken och började läsa den. Det är Liza Marklunds tionde bok i serien om Annika Bengtzon och det ska visst bli den näst sista i den serien.

Lyckliga gatan, den tionde och näst sista boken i serien om Annika Bengtzon.

Detta var en av tre julklappsböcker jag fick av mamma. Jag tycker att Liza Marklund skriver ganska lättsamt och spännande och jag hade önskat mig den här boken. Man kan ju inte bara läsa böcker av Nobelpristagare, om du förstår vad jag menar…

Såna här mörka och regniga dagar ger bra ursäkter till att bara slappa. Jag gjorde misstaget igen i morse att kolla jobbmejl och tar mig för min panna över människor som tycks jobba jämt. Och som tycks tro att alla andra gör det också. Vet inte hur jag ska agera i vissa frågor. Jag får mest ont i magen över vissa saker. Dålig kommunikation, till exempel. Men bort med jobbtankarna nu och in med slappare tankebanor!

På eftermiddagen blev det tecknat. Äntligen fick jag se Askungen på originalspråk!

Askungen i eftermiddags.

Mamma förberedde maten, jag tog vid och så kunde vi äta runt 18.20. Mätt blev jag idag också. Testade nya julöl, bland annat denna Pistonhead, Christmas Carol. Fylligt, mörkt och gott!

Pistonhead Christmas Carol – fylligt och gott julöl.

Idag skötte jag utplockningen och mamma tog större delen av disken. Skönt… Jag blir bortskämd! Och hann att se Antikrundan 25 år. Den 2 januari är det sen premiär för nästa säsong.

Joakim med tröjorna är en av mina favoriter på Antikrundan. Notera hans skitsnigga manschettknappar!!!

Till kvällskaffet blev det en skvätt Xanté. Jag fick en flaska i julklapp för ett par år sen och har fortfarande kvar…

Xanté – eller päronkonjak.

Lite Paradischoklad grävdes fram till kaffet och konjaken. Det smakade inte äckligt…

Choklad från en ask Paradis.

Vår kväll avslutades med Den fördömde, där Rolf Lassgård spelar Sebastian Bergman. Första delen av två handlade bland annat om tre döda unga kvinnor.

Rolf Lassgård som Sebastian Bergman.

Jag hoppas att din juldag har varit skön och bra på alla sätt och vis. Skriv gärna några rader här i en kommentar och berätta om den! 

Livet är kort.

Read Full Post »

Himmelsdalen

En gång, för ganska många år sen nu, träffade jag på en författare vid namn Marie Hermanson. Det var en ren slump. Men vilken lyckoslump! Sen dess har jag försökt läsa ALLT som Marie Hermanson har skrivit. Nu sist Himmelsdalen, inköpt för nån tio på Myrorna för ett tag sen när Fästmön och jag var där en lördag och botaniserade.

Himmelsdalen – paradis eller inferno?

Daniel åker till Himmelstal för att besöka sin tvillingbror Max. Himmelstal är en sorts mentalsjukhus. Allt där är fint och vackert och känns väldigt öppet. Max ber Daniel ta hans plats i några dagar medan han i hemlighet reser ut för att ordna upp sina affärer. Men Max kommer inte tillbaka. Och Daniel inser att Himmelstal inte är så paradisiskt som de första intrycken gav vid handen. Det är en sorts Hotel California…

[…] you can check out any time you like, but you can never leave […]

Den här boken har många bottnar. Jag får associationer till Thomas Manns Bergtagen, men också till Franz Kafkas böcker. För ingenting är som det ser ut att vara på det här ”sjukhuset”.

Det blir högsta betyg för denna märkliga och läskiga historia, som INTE är nån deckare, nota bene!

Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg i kvarten: Månpocketsläpp i februari

Månpockets nyhetsbrev hittade in i inboxen idag. Naturligtvis kastade jag mig över det för att se vad jag kan hitta för pocketböcker i Månpocketstället nästa gång jag går och köper mjölk. Här är ett urval av de titlar jag tycker känns intressanta:

Havsmannen av Carl Johan Wallgren
Falkenberg i början av 1980-talet. Den unga Nella har vuxit upp i samhällets utkant. Hennes yngre bror Robert är mobbad i skolan och Nella gör allt för att skydda honom. På så sätt hamnar hon i ekonomisk skuld till broderns värsta plågoande, som verkar vara i stånd till vad som helst. Hennes tidsfrist rinner snabbt ut. Men snart inträffar något överraskande, något som ändrar förutsättningarna för allt. En spännande, intensiv och vacker bok om syskonkärlek och svek – och om vardagens möte med det främmande och fantastiska.

Jag lever, pappa av Erik H Sønstelie och Siri Marie Seim Sønstelie
Siri är på sitt första AUF-läger på Utøya sommaren 2011. För Siri är ön precis det som statsministern Jens Stoltenberg kallat den, ett paradis. Ända tills en man klädd i falsk polisuniform går i land och börjar skjuta. Det är början på en sjuttio minuter lång mardröm för de 560 ungdomarna på ön. Paradiset förvandlas till ett helvete och Siri flyr för sitt liv över hala bergshällar och vassa klippor i jakten på ett gömställe. Hon blir beskjuten – men överlever. På land finns pappa Erik som slits mellan hopp och förtvivlan. Kommer dottern att överleva dramat som utspelar sig på ön mitt i Tyrilfjorden?

Ögonblicket av Douglas Kennedy
En vintermorgon anländer det, paketet som vänder upp och ner på Thomas Nesbitts värld. Thomas är en medelålders författare som dragit sig undan till det lantliga Maine för att finna sig själv efter ett långt äktenskap. Paketet är från en kvinna vid namn Petra Dussmann –­ en kvinna han hade ett passionerat förhållande med i kalla krigets Berlin på 1980-talet. Då Thomas öppnar paketet är det början på en resa in i det förflutna, till en tid då allt ställdes på sin spets när han träffade den undersköna Petra som var på flykt från diktaturens DDR. Ögonblicket är en kärleksroman med episka proportioner fylld av intensiv passion och mörka hemligheter.

Laglöst land av Håkan Östlundh
Viktor och Rafael har snart nått sitt mål: två miljoner kronor på ett konto i ett land långt borta där ingen ställer några frågor. Det är dags att lämna Sverige och Gotland för alltid. Men när mannen som har smugglat in det estniska amfetaminet som de har sålt på nätet hittas död, förvandlas drömmen om ett nytt liv till en kamp för livet på ett novemberkallt Gotland. Fredrik Broman och hans kollegor vid Visbypolisen kallas in för att lösa mordet. Spåren efter den hänsynslöse mördaren blir allt tydligare. Ändå tycks de hela tiden ligga steget efter.

Så gott som död av Mark Billingham
Kommissarie Tom Thorne för en kamp mot klockan när en kollega tas som gisslan. Polisinspektören Helen Weeks är på väg till jobbet och stannar som alltid till hos den lokala tidnings- och tobakshandlaren. Innehavaren Akhtar som alltid brukar bjuda på ett vänligt leende och lite småprat är inte sig lik. Han låser plötsligt dörren, drar ner jalusierna och Helen Weeks och en annan kund blir kvar innanför. Han tar fram en pistol som han riktar mot dem och skriker ”Shut up or I will fucking kill you!”
Den desperate mannen är utom sig av sorg och vrede. Hans son, Amin, som satt inne för dråp, har hittats död i fängelset några veckor tidigare. Akhtar kräver nu att kommissarie Tom Thorne ska ta reda på vad som verkligen har hänt sonen, annars dödar han gisslan.

Livet är kort.

Read Full Post »

Konvalescens: Vila, äta gott och lite besök i världen utanför

En bra dag är snart till ända! Vi har tagit det väldigt lugnt idag. Det blev lite Wordfeud, men också en del läsning.

Tillbaka till henne, en julklappsbok från Fästmön. 

Hela dan, fram tills det var dags att gå till bussen, gick vi omkring i mjukisbrax. Jag vilar så mycket jag bara kan!

Mjukisbrax!

Till vilandet hör att äta lite godis. Vi köpte en ask Paradis till nyår. Första lagret är slut.

En ask Paradis hör alla vinterhelger till, tycker jag.

Jag fick brev från Försäkringskassan idag med en blankett som jag fyllde i efter bästa förmåga (varför är alltid blanketter så krångliga???). Tyvärr hittade jag ingen brevlåda på stan (!), så brevet följde med hem. Får posta det på Tokerian i morgon. Alltså, jag gick ju inte på stan utan hoppade av vid Sivia Torg för det är där Salong Frizz ligger där jag får håret klippt och fixat. Anna fortsatte ner på stan ensam och gjorde ett ärende. Sen kom hon tillbaka till torget och hämtade mig så vi gick i samlad tropp till China River på Kungsgatan för att äta middag.

Vi tittade i var sin sån här.

Servicen var som vanligt urusel på stället. Synd det, för maten är superb. Men servicen är minst lika viktig och när den är dålig ger Tofflan ingen dricks. Så blev det idag. Inte en spänn.

Vi åt båda två scampi. Mina simmade naturella i lite stark sås tillsammans med grönsaker. Jaa, jag åt till och med morötter. Till maten tog vi var sin kinesisk öl. Ljus och lätt och god!

Tsingtao var ljust, lätt och gott.

Anna njöt av att slippa såväl matlagning som disk, tror jag. Hon såg rätt nöjd ut.

Nöjd älskling.

Jag åt i långsam takt och åt nästan upp all min mat. Det blev dessert och kaffe också. När jag hade tryckt i mig den lilla mintgodisen kände jag mig som Tjocka Gubben i The meaning of life (del VI). Jag fick ganska ont i magen… I morgon ska jag inte äta lika mycket…

Vi tog bussen hem och en unge skrek hela tiden. Jag var väldigt trött, men klarade att gå ända hem utan att tvinga Anna att bära mig. Vi träffade B på vägen hem och pratade fönster. Jag lovade ringa honom när de kommer och byter mitt sovrumsfönster, för det var tydligen fler som hade problem med persiennerna.

Nu väntar Fjällbackamorden: Vänner för livet på TV. Men gör inget fuffens… Jag håller ögonen på dig ändå!

Ögongloberna må se tomma ut, men jag håller ögonen på dig!

Livet är kort!

Read Full Post »

När det är lite synd om en…

När det är lite synd om en själv bör man försöka muntra upp sig. Och det gjorde jag igår kväll. Hela eftermiddagen och kvällen vilade jag, antingen på gästsängen eller i fåtöljen med röda pläden svept om mig som värsta hundraåringen. Trots att jag känner att så många bryr sig kände jag mig lite ensam. Gissar att jag var übertrött och lite allmänt klen, men också ledsen. Hade ju tänkt fråga K om ett par saker. Nu går ju inte det. Men jag gjorde nåt som jag tror att K och flera andra kanske skulle göra – eller i alla fall skratta åt: Jag öppnade en chokladask!

En bok och en ask Paradis, nåt mer behövs inte egentligen när man tycker lite synd om sig själv.

Det var nog, för övrigt, tur att jag öppnade asken. Den hade ett bäst före-datum i augusti och vissa av bitarna såg lite… gråa ut. Jag tog några stycken, sen mådde jag illa. Men jag kräktes inte!

Tisdag innebär jobb som vanligt. Men jag var lite snurrig och skrev onsdag på min lilla skylt utanför kontoret… Tanken är att jag ska dedicera mina tisdagar till institution 1. Idag ska jag dit på informationsmöte. Eftersom jag inte mår jättebra idag efter gårdagens övning tänkte jag nog inte byta kontor idag utan sitta här och jobba före och efter mötet. Och som lite grädde på moset tänkte jag åka tidigare härifrån och få håret fixat klockan 15. Jag tycker att jag kan göra det med tanke på alla inställda luncher i förra veckan.

I natt sov jag hyfsat. Jag känner mig allmänt trött och medtagen och mår lite illa. Men tro inte att jag ger upp för den skull! Jag kämpar på och jag har massor av roliga saker att ta tag i här på jobbet! Att ha mycket att göra är BRA för mig, då tänker jag inte så mycket!

Slutligen, jag fick ett sånt fint mejl igår från ett av K:s barn! Det gör ont i mitt hjärta om dem, verkligen. Finns det något vi bloggvänner kan göra för att hjälpa??? Mejla gärna tankar och idéer – e-postadressen hittar du överst i högerspalten.

Livet är kort.

Read Full Post »

Ha många bollar i luften…

Det finns ett uttryck som jag avskyr och det är ett som ofta står i vissa platsannonser:

Du ska kunna ha många bollar i luften.

Jaha, som nån sorts jonglerare då, eller? Vanligen finns detta uttryck i annonser där man söker personal till typiska kvinnoyrken, som sekreterare och till vård och omvårdnad.

Jag brukar inte skryta med att jag är nån jonglör, men jag brukar säga att jag har

bred kompetens och erfarenhet.

Och med det kommer jag rätt långt – när jag får visa upp det, vill säga… Det är ju inte alltid jag har kommit så långt. Många gånger blev jag ratad vid urvalet av sökande till en tjänst, sällan fick jag veta varför. Mina ord på ett papper och min CV räckte uppenbarligen inte. Men att få visa i praktiken var inte möjligt.

Som kommunikatör ska man vara både bred och stresstålig. Märkligt nog har jag blivit bättre på att hantera stress. Troligen har det att göra med att min förrförra arbetsplats i mångt och mycket var sjuk. Där var inte hälsosamt att vara, helt enkelt. Idag är tillvaron en annan. Jag ska inte säga att det är paradis hela tiden, men jag bemöts med en respekt för mitt kunnande och den jag är. Och tänk att jag, som så ofta fick höra att jag inte var tillräckligt socialt kompetent, faktiskt flera gånger och av flera olika personer på arbetet, har fått höra hur trevlig jag är och hur lätt jag har att komma in i grupper…

Varje torsdag delar jag kontor med M som är administrativ chef. M jobbar resten av veckans vardagar vid den institution även jag ska jobb på från i maj. Det är lite knepigt att dela arbetsutrymme ibland, men det är också bra träning på det här att kunna samarbeta, att dela utrymme och att visa hänsyn. Idag har vi möblerat om här på kontoret. Det blev verkligen kanonbra!

Här står jag och jobbar om dagarna!

Jag gillar min lilla hörna av rummet för från min plats har jag utsikt över området utanför och vilka som passerar. När jag stänger dörren stänger jag ute ljuden därifrån, men jag är samtidigt synlig genom glasväggen. På så vis känner ingen att jag är otillgänglig trots en stängd dörr – hoppas jag. M sitter snett bakom mig, intill fönstret. Vi har valt platserna själva och jag tror att vi båda är nöjda. Nu återstår att fixa en anslagstavla och nåt konstverk samt några fina krukväxter. Jag har ju ett antal växter hemma…

Mitt under ommöbleringen kom kollegan Å, som blir halvsekel dan efter mig, och behövde lite praktisk hjälp med ett av sina program. Vi lyckades inte lösa det just då, men vid förmiddagsfikat fick jag veta hur det ska lösas. I samma veva ringde jag märkesverkstan för att boka tid för byte av vinterkängor* till sommarsandaler** för Clark Kent***. Det fanns ingen tid som passade förrän den 4 maj, men det blir utmärkt! Jag kör ju dubbfritt så jag får ju köra på mina vinterdäck även efter sista april.

Sammanfattningsvis kan man väl alltså säga att jag idag på förmiddagen har fått användning av min breda kompetens och erfarenhet. Eller, om du hellre vill, jag har haft ett antal bollar i luften – från pingsbollar till medicinbollar… Vad passar väl bättre då än en lunch med B och ”Lisbeth” från min förra arbetsplats på fakulteten??? (Och nej, det var inte den arbetsplatsen som var/är sjuk*!)

*vinterkängor = vinterdäck
**sommarsandaler = sommardäck 
***Clark Kent = min lille bilman 

Read Full Post »

En tredjedel av all choklad säljs till jul

Alltså det är inte klokt! Jag älskar visserligen choklad, helst vit, men vi svenskar äter totalt över 35 000 ton godis varje år – och i november och december säljs en tredjedel av all choklad som säljs i Sverige. Snacka om att vi har blivit Jätten Glufs-Glufs! Fy, jag skäms!

Jag skäms, men jag köpte två såna här billigt till jul. Och jag svälter inte…

                                                                                                                                                                  På Marabou, till exempel, räknar man med att sälja fyra miljoner askar Aladdin och Paradis i november och december. Fyra miljoner… Fazer ökar sin försäljning av konfektyr mellan 40 och 50 procent i december. Lösgodisförsäljningen är dock högst till påsk.

Som sagt, jag skäms! Jag köpte två askar Paradis jättebilligt till jul. När jag kunde ha köpt nötkräm till nån som verkligen behöver det…

Read Full Post »

Jullista

Å, jag har fått en jullista av Lumummagumman att ta ställning till. Hmm… Det passar ju bra nu när jag har varit och handlat julmat… Få se nu…

• Pepparkakor – Lussebullar: lussebullar. Och liksom Lumummagumman kallar jag dem lussekatter. Pepparkakor kan jag äta hur många som helst – utan att bli snäll…
• Ischoklad – Marsipan: ischoklad. Det ska dessutom vare köpe-ischoklad.
• Köttbullar – Prinskorv: ingetdera. Jag äter varken gris eller ko.

Jag äter inte gris!

• Julkorv – Julskinka: se föregående!
• Lax – Sill: svårt att välja eftersom jag endast äter fiskgrejorna på julbordet. Men om jag måste välja blir det sillen. Med snaps till!
• Revbensspjäll – Janssons frestelse: Jansson!
• Paradis – Aladdin: Paradis! Jag gillar bara ljus choklad!

Bara ljus choklad för min del!

• Rullsylta – Pastej: syltan köper jag till mamma. Pastej äter jag när jag har järnbrist.
• Glögg – Julmust: ingetdera – det är för sött! Vill ha julöl, mörk, till julmaten!
• Rödbetssallad – Dopp i grytan: rödbetssallad.
• Ris a la malta – Risgrynsgröt: orka!
• Äppelmos – Senap: senap.
• Hemma – Borta: om Tofflan själv fick välja: en stuga i skogen utan el, dator, mobil, men med en brasa, massa ved, nåt gott att dricka och Fästmön!
• Utomlands – Sverige: aldrig mer exil, tack!
• Ge – Få: ge.
• Mysteriet på Greveholm – Dieselråttor och sjömansmöss: vafalls???
• Chokladkalender – Paketkalender: men jag är vuxen! Fast choklad slinker ju alltid ner…
• Plastgran – Äkta: äkta. För doftens skull!

Förra årets gran.

• Arne Weise – Ernst: Arne Weise! Fast jag gillade Lotta Bromé som julvärd också! Hon var behaglig!

Read Full Post »