Söndagspromenad ända ner till… trosaN

Ett friskt inlägg.

Jisses så det biter i kinderna utomhus! Vårvinden är kall och jag var glad att jag tog både tröja under jackan och mina orange vantar. För solen till trots var det väldigt kallt ute.

Kanske var det för att han var för tunnklädd, mannen iförd endast röd tröja och till den svarta jeans och vita gympadojor, som han struntade i att ta upp resterna efter sin stora, svarta hund. Hunden satt på huk en rejäl stund vid ett träd… Vissa människor tänker inte en sekund på andra. Riktigt dålig stil, tycker jag, med hundägare utan bajspåsar!

Kameran/iPhonen åkte upp och ner ur fickan, men se närbilder på luddiga knoppar och dylikt klarar den inte av! Det är bara att konstatera att Nokians Carl Zeissoptik slår iPhonen med hästlängder. Några bilder blev det ändå. Dem får du se i ett bildspel i slutet av det här inlägget.

Innan jag gick ut plockade jag fram söndagsmat ur frysen: mammas pannbiffar på kycklingfärs. Hon påminde mig om dem igår och jag tror nog att de lever trots att de tillverkades nån dag före jul förra året. Visserligen skulle jag förbi Tokerian på vägen hem, men bara till kiosken. Varje dag jag slipper handla mat är en bra dag. I vart fall konstaterades att mamma och jag hade vunnit hela 102 kronor på veckans Lotto!

Glad i hågen över storvinsten tog jag mig i kragen och travade in till Arge Kaj. Butiken ska nämligen upphöra snart och skyltade med

50 procent på allt.

Och allt betyder numera enbart kläder, inga prylar. Jag kom därifrån med en påse, faktiskt, innehållande en tröja och trosor. Nu önskar jag bara att Ilskna Kajsa skulle ta över. För det är onekligen lite bra att ha en klädaffär så nära hemmet.

I postboxen väntade överraskningar när jag kom hem. Klockan var nästan halv två när jag slog mig ner vid köksbordet för att inta frukost. Måste ju hinna bli hungrig till kvällen när jag ska äta biffar…

Slutligen några bilder från dagens äventyr:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Livet är kort.

Read Full Post »

Jobbaredag

Ett inlägg om första arbetsdagen efter jul- och nyårsledigheten.

Det var lite svårt att komma till ro igår kväll. Och när jag väl hade somnat, vaknade jag flera gånger, liksom rädd att försova mig. Men när alarmet tillrade (jaa, mitt alarm tillrar, nåt ilsket ljud pallar jag inte på morgonen!) igång kvart över sex gick det ändå lätt att få benen över sängkanten.

Inte var jag ensam på E4:an heller, fast det var betydligt mindre trafik än vanligt. Klockan tio i åtta klev jag in på jobbet som förste man (kvinna) på min enhet – och då hade jag även hunnit fylla på spolarvätska!

Spolar. Men det var inte vätska från såna här jag fyllde på. Hade bara en ingen passande illustration och det var dags för en bild i inlägget.

Idag kom K tillbaka i tjänst efter en längre sjukskrivning. Jag var rätt nyfiken på K eftersom jag bara hade hört gott om henne. Och för en gångs skulle stämde andras omdömen – K verkar vara en pärla. Vi hade ett avstämningsmöte på förmiddagen i nästan två timmar… Stackars människa… Sen gick jag på lunch med min bok på gång, för jag pallade inte att höra varken min egen eller nån annans röst…

Eftermiddagen fortsatte med ett nytt möte, som också det gick bra. Däremellan producerade jag lite aktuellt och lite för framtiden. Bokade en lunchdejt med trevliga M i morgon. Och sen var det dags att åka hem. Till och med mrs Sunshine* log åt mig.

I postboxen låg ett kuvert från vännen Klara, du vet, hon som är rätt arg, men inte på mig. Klara är en riktig kämpe. Just nu slåss hon mot väderkvarnar till exempel Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, och däremellan lite med vården också. Klara har en idiotisk sjukdom som heter Ehlers-Danlos syndrom. Den som vill visa sitt stöd för Ehlers-Danlos-sjuka på samma sätt som till exempel bröstcancersjuka bär zebrarandigt band i stället för rosa. Men jag har minsann fått en alldeles egen fin pin från Klara och den ska jag bära till hennes ära, eller för att hon är så speciell. Så snäll att hon skickade denna julklapp efter jul:

I wear stripes…

Tack, rara Klara! Jag blev jätteglad!

Kvällens middag blev mammas pannbiffar på kycklingfärs, potatis och sås tillsammans med mammakusinen B:s lingon och gurkor från Euroshopper. Allt var förberett, det enda jag behövde göra var att koka potatis till mamma och mig.

Nu blir det en surfrunda hos mina Kickor & Pluttar innan jag slår ner rumpan i bäst fåtöljen och umgås med mamma framför säsongsstarten av Antikrundan, följt av Tyskungen. Ha en go kväll! Och flamsa inte för mycket framför TV:n eller var du nu befinner dig.

*mrs Sunshine = en person som aldrig har lett mot mig tidigare

Livet är kort.

Read Full Post »

Det ska dofta jul

Ett inlägg om julens dofter och lite annat.

Om man nu bestämmer sig för att fira jul så tycker jag att julen ska få dofta. Rejält. Jag slöglodde på ett TV-program med en oerhört pysslig mansperson häromkvällen. Han målade sitt eget julklappspapper. Fint – om man har tid och lust och kan måla. För mig är sånt överkurs. Jag nöjer mig med juldukar, tomtar, en krubba, julmat, julöl, julgran, julklappar och julens dofter.

Förr om åren brukade jag göra egen Janssons frestelse samt koka chokladkola och knäck. Det var några år sen jag kom på att köpe-Jansson faktiskt är helt OK. Och kola och knäck – de ger ju bara dyra tandläkarräkningar. Förresten lär man väl inte få tag i nån tandläkare så här under storhelgerna… Bara tanken på tandvärk etc… Nej, fy, bort!

En blå hyacint fick jag från Fästmön tidigare. Nu har den nästan blommat ut, så igår var jag och köpte två till.

Mina juldofter i år består av blåa hyacinter, för de doftar mest, samt en äkta julgran. Nog skulle jag ha velat ha en fin kungsgran i stället för rödgranen jag köpte igår, men försök klämma in en kungsgran i julgranshörnet i mitt vardagsrum. Det går liksom inte. Sen vet jag att den där taniga saker, som ännu står i sitt nät på ballen*, redan barrar. Men likväl blir den världens vackraste gran när den är klädd med ljusslinga, kulor, glitter och vad det nu ligger i julgranslådan…

Julgranskula från granen 2011.

Och sen ska vi faktiskt tillaga lite egen julmat också. Idag ska mamma lägga in sill för det är hon världsbäst på. Dessutom har hon erbjudit sig att göra några köttbullar på kycklingfärs till mig. Det blir nog några pannbiffar också, det är jobbigt att trilla köttbullar när man är sjuklig.

Medan mammas matbidrag till juldofterna doftar rödlök och köttbullar, blir det jag ska göra nog inte så doftande. Men välsmakande! Jag ska göra en laxröra som är god att ha som tillbehör på tallriken eller på en knäckemacka. Lite lax kanske det doftar. Sen ska det vara hårdkokta ägg i röran och det vet vi ju alla att kokta ägg inte doftar jul utan luktar… skit, på ren svenska. Men väl ner i blandningen blir allt så bra och gott.

Laxröran funkar förstås även till påsk och som här, en midsommar.

Nån gång framåt kvällen ska jag laga chicken tikka masala med naan. Jag är så stolt att Anna har lärt mig laga den rätten och att jag till och med har fått med beröm godkänt av Prinskorven, den senaste helgen han var här. På tal om familjen i Himlen må du tro att jag saknar dem. Det är inte alls kul att fira jul på skilda håll. Men nu är saker och ting som de är och det är inget att älta. Jag tänker på dem genom att blanda julens dofter med lite mer orientaliska.

I det här hemmet ska vi inte ha nån julskinka i år. Jag har köpt en julkalkon i stället. Den är färdigkokt och ska sen griljeras i ugnen precis som en vanlig skinka. Jag tänkte att det var lite kul att köpa en sån i stället, för då kan vi båda äta av dem. Om jag köper en vanlig skinka äter mamma några skivor och sen får jag kasta resten.

Julgrisen och tomten på köksfläkten. Här äter vi inte grisar till jul, vi sätter på dem röda sidenband i stället.

Egentligen borde vi sätta fart nu, men mamma sover fortfarande. Själv vaknade jag runt halv sju. Det låter som om nån i huset river sin lägenhet, allt under ackompanjemang av en unge som skriker efter uppmärksamhet. Jag fattar inte att de står ut att vara i samma lägenhet. Jag som har lite väggar emellan blir fullkomligt galen. Har legat och försökt läsa lite, men inte ens Stephen Fry kan få mig koncentrerad, trots att han skriver så bra och medryckande. Och nu ger jag snart upp för ungen skriker i högan sky, typ hela tiden.

Hur doftar julen hemma hos dig??? Skriv gärna några rader och berätta – om du hinner mellan allt julstök…

Livet är kort.

Read Full Post »

Trött, ont, sol

Fick äntligen sms i natt – ja, det var överenskommet! – att Fästmön och Frida hade kommit hem. Det var ju lite oroligt eftersom de landade ganska sent på Arlanda och ingen mötte. Första tänkbara buss till Uppsala hade de missat. Men nästa kom de med och uppenbarligen buss eller tåg från Uppsala ut till Förorten. Gissar att de är ganska trötta idag, så jag ska INTE messa eller ringa även om jag förstås är såå nyfiken på att få höra om deras resa!

Nej jag ska inte ringa och väcka, men oj så nyfiken jag är!

                                                                                                                                                              Jag är också aptrött nu på morgonen för i natt vaknade jag och hade ont i magen. Dels berodde det på gårdagens middag (fish ‘n chips), dels på att det var dags för lingonvecka. Igen. Jättekul! Men det förklarar varför jag har varit – och är – så trött hela tiden. De kommande dagarna lär det bli ÄNNU värre. Kul att ha mamma hos sig då som vill göra utflykter medan jag helst vill ligga på sängen och oja mig. Ungefär. I skrivande stund har jag riktigt ont och det var förstås värken som väckte mig nu på morgonen också. Men idag sov jag ända till halv nio – och det var skönt att inte bli väckt av rök!

Idag bär det alltså iväg uppåt. Mamma har två lägenhetsvakter, den ena jobbar här intill, vilket ju är perfekt. Jag vet inte riktigt när vi kommer iväg, men det blir troligen inte före lunch, snarare en bit in på eftermiddagen. Det brukar bli så innan jag får in alla prylar i bilen – väskor, rollator och framför allt mamma. Sen stannar hon hos mig till den 18 eller 19. Då blir det en ny färd ner till Metropolen Byhålan, men jag stannar bara över en natt – det blir lite drygt med två långkörningar på en dag även om jag nog skulle klara av det.

Vädret är bättre idag och det ser ut att vara soligt ute. Lite trist att sitta instängd i en bil då, men när jag har mamma med behöver vi stanna minst två gånger så då får vi både sol och luft.

Har inte ett smack hemma i kylen mer än en oöppnad fil som förhoppningsvis inte nått sitt bäst före-datum. Detta innebär att jag måste skutta över till Tokerian och inhandla nåt. Vad gäller middag skulle jag kunna tänka mig nåt att bara ställa fram, men vi får se, gissar att det blir slaskmat igen. Mamma har deklarerat att hon vill göra pannbiffar till mig, på kycklingfärs, dårå. Jättegott, men det stinker i hela lägenheten i tre veckor minst efteråt. Jag skrev ju häromdan om att ventilationssystemen i våra lägenheter är undermåliga… Jag har försökt skrubba min spisfläkt, men det hjälper inte när grundproblemet är utsuget i väggen, så att säga.

För att fly bort från allt elände i verkliga livet har jag börjat läsa en bok som jag tror ska ge mig mycket. Det är Anne B Ragdes Arseniktornet. Jag gillade hennes Berlinerpopplar-trilogi, men den här boken har fått sämre recensioner och den sägs inte vara lika roliga som föregående. So what? Måste en bok vara rolig för att vara bra? Eller rättare sagt, måste en författare tvingas stanna kvar i en genre bara för att hon en gång skrev bra böcker av en specifik sort? Nej! För övrigt har Anne B Ragde skrivit även barnböcker och deckare. Det bevisar vilken duktig författare hon är, tycker jag, att hon kan pendla mellan genrerna! Jag har inte kommit så långt i Arseniktornet än, men den börjar mycket bra och den är som vanligt välskriven. Heja Norge – vad gäller litteratur, i alla fall!

Read Full Post »

Vecka 6: Gööött och nöööt

Tja, rubriken är en sorts dialekt- och språkmix av göteborgska och engelska med fransk accent, tror jag nog. Dags för veckans höjning (gööött) respektive sänkning (nöööt). Inte svårare än så här:

Gööött

• Fuuuuuudge (görgött!)
• Mammas pannbiffar på kycklingfärs (görgoda!)
• Lord Brett Sinclairs discodans (slår allt, till och med våra finska mästare!)
• Duktiga och snälla CS (som hjälpte mamma så bra med det svåra)
• Hjort och Rosenfeldt (nya bekantskaper i litteraturen)

                                                                                                                                                  Nöööt

• Illamående, uppstötningar och flatulens (efter för mycket fuuuuuudge och mammas pannbiffar)
• Nej, nej och nej (jag gillar inte ordet!)
• Orange pensionskuvert (ångest!)
• Snö och halka (jag ORKAR inte mer…)
• Turkost (nej, det ÄR ingen färg! Varken på lampor eller overaller. Fyyy…)

Read Full Post »

Lite bra och lite mindre bra

Det är eftermiddag,

konstaterade Tofflan med en hastig blick på Calvin Klein-klockan, ett misslyckat Swatch-köp* på ettårsdagen av hennes pappas död.

Ungefär den vänstra, den med svart urtavla, fast min har dag och datum också.

                                                                                                                                                  Fästmön är hemhämtad och vi har utfört vårt ärende. Nu hoppas vi förstås på gott resultat.

Ett orange kuvert med min pensionsprognos var dagens post och prognosen är ju bara en prognos. Tyvärr dröjer det många år till min pension. Annars hade det ju varit ett alternativ i dessa bistra tider… Suck…

Mamma ringde som tusan när vi klev innanför dörren, men jag ville klä av mig ytterkläderna först så jag ringde upp. Hon hade fått god hjälp med det ekonomiska idag och skatteprognosen såg god ut. Det glädjer mig. Jag vill att min lilla mamma ska ha nåt att leva på. Den lilla pensionen går nämligen inte att klara sig på.

Sen fick jag springa in på toa och det var tredje gången idag jag stannade där inne en längre stund. Gissningsvis kommer magen inte överens med alla de marknadskarameller jag vräkte i mig till lunch medan jag löste sudokut ur söndagens lokalblaska… Men goda är karamellerna! Fasansfullt goda! Till kvällen kanske vi provsmakar fudgen. Då kommer ett separat utlåtande!

Men först ska vi äta middag. Idag blir det mammas pannbiffar, stekta på kycklingfärs av mamma när hon var här i december-januari. Gott gotti gott gott, vill jag lova! Potatis och gräddsås till samt lingon och inlagd gurka. Snart dags att gå och skala rotfrukter!

I morgon eftermiddag ska jag titta över till min (blogg)bekanting Hortellskan och låna kvällssysselsättning av henne och K. Denna sysselsättning består av gissningsvis 1 500 små bitar som ska passas ihop till ett fint och färgglatt slutreslutat, enligt Hortellskan.

                                                                                                                                                            *Den lilla skruven lossnade när jag skulle ställa om till vintertid – och tok-affären där jag köpt klockan påstod att det inte var nåt fel på klockan, typ… JA! Jag blev rasande!

Read Full Post »

Dagens små uppgifter – och förtretligheter…

Ingen sovmorgon i morse. Men för en gångs skull skuttade jag upp före Fästmön. Tyckte hon behövde sova lite längre än jag efter helgens arbetspass. Efter frukost och morgontoalett tog vi en tur till Preem så att vi inte skulle råka ut för nån soppatorsk.

Nästa anhalt var Stormarknaden. Anna är där just nu och handlar julklappar, julmat och gör några ärenden och jag skulle dit för att inhandla en gröngöling*. Jag hade nämligen läst häromdan i lokalblaskan att det kunde bli brist på gröngölingar eftersom en leverans från Danmark var försenad. Ett tag funderade jag starkt på att gå ut i skogen och knycka mig en liten grön sak, men jag är ju så fruktansvärt ärlig, så jag skulle inte palla.

Hur som helst, en hyfsat liten gröngöling hittade jag. Den är strax över två meter, alltså en bit längre än jag själv, men inte så bred och yvig. Vi måste nämligen ha den i ett hörn i vardagsrummet i år, ett hörn nära balledörren**. Men för tillfället får den vila nätad ute på ballen***. Klädd blir den först på torsdag kväll.

Gröngölingen står nätad på ballen och speglar sig i balledörrsglaset.****

                                                                                                                                                         Just som jag fått ut gröngölingen sträckte jag mig lite oförsiktigt, så nu är jag lite handikappad. En oskön sträckning i ryggen, på vänster sida, långt ner är ju inte precis vad man önskar sig när man har tänkt hjälpa Anna att bära in matkassar samt har sin handikappade mamma hos sig i tre veckor. Men det får gå på nåt sätt ändå, det måste det. Jag ska smörja in med min favorit-gel senare och kanske värma på vetekudden också.

Anna messade för cirka 20 minuter sen och satt då på apoteket och väntade. Julklappsinköpen var klara, men apotek och julmat kvar. Och massor av folk… Gissa om jag är glad att jag åkte hem…

Hemma på Morgonen väntar Storasyster med sin sjuka lillebror. Pappa ringde igår kväll och berättade att Elias, som varit hostig ett tag, hade fått feber, stackarn. Tycker extra synd om Elias eftersom han ju skulle få sin julklapp i skolan idag. Transport av barn blir det därför också idag, från Morgonen till Himlen, tillsammans med alla väskor och grejor.

Mamma har kört igång ett köttbulleri och ett pannbifferi på kycklingfärs. Det ska bli pannbiff med potatis och gräddsås till kvällen och kycklingköttbullar till mig på julbordet. Mamma får vanliga köttbullar. Det doftar härligt, kan jag meddela…

                                                                                                                                                             *en gröngöling = en gran
**balledörren = balkongdörren
***ballen = balkongen
****balledörrsglaset = balkongdörrsglaset

Read Full Post »