Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘pälsmössa’

Den där vännen Lisbeth jag har, hon som inte alls heter Lisbeth utan nånting helt annat, hon är en riktig energiinjektion! Vi hade en lunchdejt idag och den blev så lång att jag nog måste jobba över lite i kväll… Tänk att två människor kan ha så mycket att prata om!

6 Spruta

Lisbeth = energiinjektion som till och med skulle få gosedjur och en gammal pälsmössa att väckas till liv.


Det här med vänner är inte lätt.
En del har svårt att få vänner, andra har svårt att behålla vänner. Och några har svårt att vara en vän. Jag kan konstatera att jag har vänner till olika saker. Vännen Lisbeth är en sån som jag kan göra det mesta med, emellertid:

  • prata jobb
  • flamsa
  • snacka allvar
  • fika
  • käka lunch
  • dricka öl (fast det har vi inte gjort än, jag bara vet ändå!)

för att nämna några aktiviteter. Idag hade vi lunchdejt. Den inleddes, när vi hade slagit oss ner vid ett bord, med att uppdatera varandra om den senaste tidens krämpor. Det var bara att inse att Lisbeth inte bara är vän och före detta arbetskamrat. Hon är doktor också! Fast det är ju å andra sidan jag med, så det blev ju på sätt och vis en jobblunch, hö hö hö. (Det där sista är ett bas-skratt. Eller alt-skratt, säger man väl eftersom jag är kvinna..?)

Jag tror att det är så att det skiljer några veckor på oss i ålder också. Det kan ju till viss del förklara den samhörighet jag känner med Lisbeth. Men ändå inte, för mig veterligen kommer Lisbeth inte från Metropolen Byhålan

Idag pratade vi inte bara krämpor och behandlingar utan även om vikten av kommunikation. För det är viktigt att kunna kommunicera. Det är också viktigt att våga fråga när man inte förstår vad det är en annan part försöker kommunicera. Det är emellertid inte alltid så lätt när den kommunicerande blir förbannad eller sur – för h*n tycker ju så klart att det h*n kommunicerar är just… SÅ KLART. Men jag erkänner att jag har blivit harigare. Jag vågar inte längre fråga vem som helst vad h*n menar om jag känner mig osäker. Sist jag gjorde det fick jag en käftsmäll (en verbal sådan, ska tilläggas). Jag erkänner också att jag blir irriterad på folk när de missuppfattar vad jag försöker kommunicera och svarar, enligt mig, bort i tok.

En grundförutsättning för kommunikation och att lyckas förmedla det budskap man vill och få respons på det – för det är ju dialog som är kommunikation annars handlar det om information! – är att tala sanning. Man behöver inte alltid och inte i alla lägen säga allt, men när man säger nånting är det ju bra om det är sant. Eller att det åtminstone är den kommunicerandes sanning.

megafon

Hör du mig? Jag menar, hör du vad jag egentligen säger?


Ja, det är mycket med det där…
Kommunikation, vill säga… För att inte tala om vänskap… Det är bara att inse att alla vänner inte är lika bra på att höra av sig när de har lovat – eller ens hör av sig överhuvudtaget. (Inte roligt när avhörandet sker från ett håll hela tiden.) Men att inse och acceptera är två skilda saker. Vi ska nog passa oss för att försöka uppfostra vuxna människor. Var och en är som den är. Och vänner kan vi ju umgås med på lite olika sätt.


Livet är kort.

Read Full Post »

Här går jag och ojar mig för pälsmössan jag har på huvet, den jag ska bli av med idag efter jobbet. Notera, jag skrev DEN, syftar alltså på pälsmössan, inte huvet, tyvärr tycker väl en del.

Nä, pälsmössa på huvet är inte snyggt i juni.


Men om  pälsmössa på huvet är osnyggt,
så är bagels i pannan värre, eller? Man tror inte att det är sant… Bröd innanför huden i pannan…

Bagels i pannan… (Bilden är lånad från Aftonbladets hemsida.)


Snyggt eller osnyggt,
kan diskuteras. JAG tycker i alla fall att kollegan J:s Svartöga är snyggast!

Snyggast, tycker jag, dårå.

Read Full Post »

Det blev en orolig natt av nån märklig anledning. Jag var så trött igår kväll att jag hade kunnat gå och lägga mig redan vid 20-tiden, men jag avvaktade till 21.30 när Mördare okänd började. TV:n i sovrummet fick visa denna brittiska deckare som gick på SvT1. Och faktum är att jag såg merparten av den – jag somnade när det kanske var en halvtimma kvar, vid 22.30. För att sen vakna klockan 3.16. (Ja det ska stå 16!) Sen låg jag och vred och vände på mig jag vet inte hur länge. Nånstans nån gång infann sig en dvala som medförde en förskräcklig stressdröm. Klockan halv sju dansade klockradion igång. Mina händer var avdomnade, vilket det blir ganska ofta nattetid, så det tog vad som kändes som evigheter att stänga av radion. Lyckades sätta på alarmsignalen och flytta fram klockan också och trodde jag hade försovit mig…

Nattens och morgonens beteende är typiska stressymtom för mig. Men det är konstigt för jag känner mig inte särskilt stressad, bara så himla trött hela tiden. Sovtrött. Lite orolig kanske jag var inför dagens övning ”Den innebär att arbeta i ett program som jag känner mig lite rostig i. Fast jag tycker att det är konstigt om det skulle påverka min sömn så pass,  jag har verkligen inte känt mig jätteorolig. Jag får hoppas att det bara var nån tillfällig dålig natt!

Fästmön skickade ett sånt fint sms i morse, men den röda, vackra soluppgången hon såg fanns inte att beskåda i New Village. Där var det disigt och gråmulet. Anna och Elias skulle ge sig iväg tidigt hemifrån i morse, för Anna började redan klockan halv åtta och måste sitta på bussen före klockan sju, misstänker jag.

När jag sen väl kom till ”jobbet” svischade timmarna iväg. Jag har jobbat med vårt nyhetsbrev och även tagit och hanterat väl, tycker jag, en diskussion om en text. Det är så mycket som ska få plats på två A4-sidor och det gäller att få med det viktigaste – när man nu måste stryka. Det har gått bra att jobba i programmet och jag har fått till det mesta som är klart. Jag är ganska nöjd med bildvalet och sidan ett, det är sidan två med sin ”saliga blandning” som det är lite krux med.

Dagens lunch blev beige pasta. Dock var insidan färggrant röd av soltorkade tomater. För säkerhets skull hade jag med mig några naturella körsbärstomater bredvid. En försökte smita och rullade över bordet, men jag hann fånga den innan den rullade över kanten. Reaktionsförmåga!


Pastaknyten och körsbärstomater, bubblevatten och en deckare är tillbehör. Deckaren rensar skallen från det alltför teoretiska.

                                                                                                                                                                                                                                                       I eftermiddag ska det vara en sorts ”avdelningsmöte”.  Jag vet inte om jag förväntas delta eller inte – jo, jag fick just höra av fru Chef att min närvaro önskas!

 Jag sitter inemellan och petar i mina forskartexter också. Alla har inte inkommit, men jag noterade att Carl var förvånad att så många som två tredjedelar har svarat. Det är ett gott tecken att vi jobbar med rätt saker, saker som känns angelägna att presentera.

I kväll blir det lugna puckar, tror jag. I morgon, tisdag, har jag däremot två roliga saker att se fram emot: dels att träffa Rippe för lunch och dels att klippa mig i morgon kväll. Rippe har jag inte träffat på länge och håret är som en pälsmössa uppe på huvudet och lär må kanonbra efter mötet med M:s sax. Efter det vassa mötet måste jag inhandla en del förnödenheter. Mjölken och brödet börjar ta slut.

Ser i min kalender att vi redan nästa vecka ska träffa M från Arbetsförmedlingen. Tänk, då har jag varit här en månad. Snacka om att tiden svischar när man har roligt…

Read Full Post »

Söndagen har hittills bjudit på nån minusgrad och lite sol. Trots det tog vi Clark Kent* till ICA Solen för att handla middagsmat. Vi strålade ikapp med Solen samman med Jerry och snart var hela bakluckan full av matkassar – varav tre till Jerry, en till Fästmön och en till mig. Anna och jag åker till mig i kväll när trion O har landat hos sin pappa. Sen återvänder vi på torsdag för att fira nån som fyller 20 år på fredag!

Vi skjutsade hem Jerry och hans matkassar och som tack för detta fick Anna en pälsmössa av äkta Maxi-katt.


Äkta katt i den här mösssan!

                                                                                                                                                      Hemma i Himlen slet jag upp Linn ur bingen satte jag Linn på en stol i badrummet och sen rakade jag av henne allt hår klippte jag topparna på hennes fina, tjocka hår. Hon blev nöjd och mördade mig inte efter behandlingen.

Under tiden hade Anna bakat scones och så blev det en god söndagsfika med dessa bröd, marmelad och lemon curd från The Cherry Tree som nu äntligen har gjort det möjligt att handla på nätet från Sverige!!!


Nybakat scone med lemon curd…

                                                                                                                                                           Som söt avslutning fick några av oss en hallongrotta eller två att runda av med. Hallongrottorna var signerade Snälla Mormor och vi hoppas att de inte var tänkta till födelsedagskaffet i nästa vecka… Ehum…


Mormors hallongrottor, bakade på smör och med hallon från Slottsträdgården inuti.

                                                                                                                                                            Nu ligger Lilleman i blöt och Anna och jag sitter en stund vid datorerna innan det är dags för hårtvätt av grabben och matlagning. Vart tog den här dan vägen..?

                                                                                                                                                         *Clark Kent  = my knight in shining armour, min lilla bilman!

Read Full Post »