Tusen strålande solar

Ett inlägg om en bok.

Man ska inte läsa OM böcker innan man har läst dem. Tycker jag. Men häromdan föll mina ögon på ett omdöme om Khaled Hosseinis Tusen strålande solar, lånad av vännen Gunilla. Nån klassificerade boken som

underhållningsroman och bästsäljare,

två begrepp som i mina öron låter lite nedsättande. För hur kan krig vara underhållning? Jag läste ut boken i natt och jag har en lite annan uppfattning om den!

Inte underhållning!

Handlingen i den här boken utspelar sig under många år i Afghanistan. Oäktingen Mariam blir bortgift som femtonåring med en äldre man som slår henne. Efter ungefär 20 år får hon sällskap av den unga kvinnan Laila, som blir mannens andra hustru. De två kvinnorna är först rivaler, men deras öden sammanflätas och ur eländet växer en stark vänskap. En vänskap som är starkare än alla påbud och krig.

Khaled Hosseini berättar en tung historia om ett land i krig och ett land där synen på kvinnor inte har förändrats till det bättre. Det är märkligt att en man skriver en bok med två kvinnor som huvudpersoner. Det är ännu märkligare att en man, bosatt i USA sen 1980, skriver om krigen och invasionerna i Afghanistan som visserligen inleddes 1979, men som sen pågick under så många år. År när författaren inte har befunnit sig i landet…

Oavsett detta aningen märkliga (hur kan man skildra ett land och dess kvinnor när man dels är man, dels inte bor där?) är detta en klar bladvändare. Det gäller bara att läsa den koncentrerat, annars tappar man tråden. Det är en gripande historia om kärlek och grymhet och en syn på kvinnor som betydligt lägre stående än män. Men också om solidaritet.

Och krig… Krig är aldrig underhållning! Jag blir förbannad när jag läser att nån tycker att boken är just underhållning (hittar tyvärr inte tillbaka till den som tyckte detta). Krig är grymt. Krig innebär förluster, död och elände.

Tusen strålande solar är en mycket läsvärd bok. Inte Nobelprisklass, men god litteratur ändå. Därför får den högsta Toffelbetyg!

Livet är kort.

Read Full Post »

Varumärkesskada eller Vem får bära märkeskläderna?

Jag studsar när jag läser en av rubrikerna idag hos Dagens Nyheter: Mördarens nya märkeskläder. OK, jag fattar, det är en anspelning på Kejsarens nya dito, men ändå. I det här sammanhanget är det inte ett dugg roligt.

Det handlar om klädföretag som inte vill att somliga ska bära deras kläder. Inte så att det syns, i alla fall. Först ut var Abercombie & Fitch som gick ut och erbjöd deltagare i en skandalomsusad dokusåpa pengar för att inte bära deras plagg…

Nu senast är det mitt favoritmärke Lacoste som via norsk polis försöker hindra personen som anklagas för terrordåden i Norge från att visa sig i deras tröjor. Lite svårt då eftersom personen i fråga älskar krokodilkläderna. Och det gör jag med. Men ska jag numera också sluta bära tröjorna eftersom den där galningen älskar dem?

Jag gillar också krokodilkläder!

                                                                                                                                                   Varumärkesskada, kan man säga. Men varken klädföretag eller staten kan väl bestämma vad folk ska ha på sig? Om det nu inte gäller slöjor och sånt, där somliga stater har eller vill ha påbud eller förbud för… Eller?

Nej, snurrigt tycker jag och jag vill gärna fortsätta ha mina Lacoste-tröjor. Får jag det, tro???

Read Full Post »

Fredagspromenad med fokus på skyltar

Under dagens lilla promenad låg mitt fokus på skyltar och lappar. De flesta av dem finns i området där jag bor och ärligt talat: det är ingen rolig läsning… Det är förbud, påbud, regler – och en och annan gammal information. Man känner sig inte direkt välkommen…

Här kommer några smakprov:

Kan en bostadsrättsförening ha en privat cykelparkering? Var parkerar gäster till boende sina cyklar???

                                                                                                                                                          På en av informationstavlorna i området hade nån satt denna lapp:

Kul sticker!

                                                                                                                                                           De flesta vet kanske att jag inte har mycket till övers för folk som röker i tid och otid – och överallt. Men ibland går förbuden lite för långt…

Man får inte röka vid väggen. Notera att här fanns varken dörrar eller fönster eller ventilation i närheten… Jag skulle kunna tänka mig att sno denna och sätta den på utsidan av min balkong. Rök stiger – men det fattar visst inte alla.

                                                                                                                                                        Och det är bara vissa stigar som sköts om på vintern…

Stigen ska inte plogas och sandas på vintern – och skylten ska ALDRIG tvättas…

                                                                                                                                                            Inne på området ska man köra sakta och man får inte parkera.

Man får inte parkera här, men man ska köra sakta så man inte kör på barn som är ute och leker.

                                                                                                                                                            I soprummen ska man lägga sopor, men inte vilka sopor som helst.

En rejäl pekpinne, eller hur?

                                                                                                                                                              Sina husdjur får man inte rasta på området, men om de råkar kissa på väg UT ur området – hur bär man sig åt då?

Nej, inte särskilt husdjursvänligt. Men jag tror inte att dessa skyltar – det vimlar av dem i området – gör nån större nytta för katterna skiter i sandlådorna ändå och hundarna kissar på väg ut ur området. Skyltarna bommar verkligen!

                                                                                                                                                                 I containerrummet ska man kasta vissa saker. Uppenbarligen tycker man att folk har svårt för att kasta rätt saker, för rummet är TV-övervakat…

Här får man inte lägga vad som helst! Fast vem tar inte chansen att bli kändis?! Går man in här blir man TV/videobevakad!

                                                                                                                                                       Framme vid porten möts jag av fler förbud.

Nej, några djurvänner finns det INTE i styrelsen… Fast inte heller jag vill ha fåglar, råttor och katter i trapphusen. Notera emellertid att förbudet enbart gäller katter av honkön…

                                                                                                                                                              Inne i trappuppgångarna finns små anslagstavlor. Där är det förbjudet att sätta upp reklam. I stället är tavlorna fyllda av regler. Först trivselregler.

Man ska visa sina grannar hänsyn, enligt trivselreglerna.

                                                                                                                                                             Och så några regler till…

Ja man ska sannerligen visa hänsyn, inte tu tal om den saken.

                                                                                                                                              Slutligen får man inte göra vad som helst utan att kontakta nån i styrelsen först. Jag undrar om man får bajsa vilka tider som helst eller ha sex på balkongen eller prata i telefonen klockan 18. Det framgår nämligen inte av nån av lapparna…

Man undrar om den här informationen fortfarande gäller. Det står inte nånstans på den när den sattes upp. Är de förtecknade hantverkarna och journumren fortfarande aktuella?

                                                                                                                                                          Nej fy, så trista budskap! Jag måste kontra med ett par vackra bilder avslutningsvis och PÅMINNA dig om att rösta på vilka bilder jag ska skicka in till fototävlingen!

Såg ett lustigt träd, eller en stubbe, i en trädgård.

                                                                                                                                                            Grönt ska ge ro. Hoppas du får ro av detta lövverk där solens strålar knappt tar sig igenom.

Grönt är skönt! Härliga lönnlöv!

Read Full Post »