Posted in Familj, Personligt, Vänner, tagged ansikte, årskrönika, backspegel, begravning, blogg, blommor, bröd, dänga till, Dödsbud, dörrar, fotoblogg, glad, grönsaker basilika-crème fraiche, jaget, kaffe, klasskamrater, kommentera, kraxande fyllkajor, kycklinggryta, läsa, lättirriterad, ljudöverkänslig, mamma, middag, mobiltelefoni, mormor, motorik, pappa, påbörja, piska, pojkvän, reflektera, ruljans, skavanker, skratta åt sig själv, stanna till, tacksam, tacksamhetslista, tappra själar, timmar, tonåringar, trött, varm, växa, viktiga uppgifter, whiskyröst on 13 oktober 2010|
2 Comments »
Ibland är det bra att stanna till och reflektera. Inte bara gå på, inte bara vara. Titta lite i backspegeln. För i den spegeln ser du ju inte just dig själv utan det som finns bakom. Allting cirkulerar inte kring jaget.
Att reflektera en stund och kika i backspegeln kan vara bra.
Idag fick jag en nyttig läxa, att skriva en tacksamhetslista. Jag gick ut hårt och bestämde mig för att hitta 100 punkter. Det tog ett par timmar att sammanställa listan och roligaste kommentaren jag fick var kanske INTE den som gick ut på att det tog lång tid att läsa listan 😉 . Men jag får vara tacksam (sic!) för att några tappra själar ändå har läst min lista. Hittills har den fått 22 klick.
Idag fick jag ytterligare ett dödsbud. Och åter igen var det en pappa i Metropolen Byhålan som gått bort. Även denna gång är det begravning när jag är nere på besök, men nu blir det bara att vi skickar en sista hälsning via blommor. Vi orkar inte gå på nån begravning varken mamma eller jag. Jag har i vart fall haft sms-kontakt med N idag och han blev glad och varm för att jag hörde av mig.
Pratade med en synnerligen god vän i eftermiddag och insåg hur lika vi är – och ändå inte. Men att kunna skratta åt sig själv och inte blunda för de egna skavankerna är en likhet.
Jag funderar på att påbörja en årskrönika. En backspegeltitt genom mina ögon. Men just nu känns det som om jag bara påbörjar saker och inte orkar sy ihop dem och avsluta. Det känns som om jag skulle behöva en piska, inte dörrar som slår igen i ansiktet på mig, en efter en. Så jag vet inte hur det blir… Jag vet visst ingenting idag. Känner mig bara trött och lättirriterad och ljudkänslig.
Fick i alla fall garva lite åt Linns kompis som är här i kväll. Trodde först att det var hennes nya pojkvän, men tjejen har baske mig mer whiskyröst än jag. Extra kul blev det när vi skulle hälsa och vi lät som kraxande (fyll)kajor båda två… För övrigt gladde det mig att Linn var nöjd med det lyckade resultatet av de tre viktiga uppgifter hon hade förutsatt sig att klara av idag. Hon växer som människa!
Lillasyster, däremot, lyckades dänga till två klasskamrater idag – oavsiktligt. Hon har lite motorik att jobba på… 😉 Skämt åsido var det inte så farligt som det låter, bara otur! Och ingen kom till stor skada, OBS, OBS!
Anna har varit på kurs idag och verkar nöjd med dagen. Hon hann också fota de vackra omgivningarna kring kursgården. På hennes fotoblogg On the trigger finns ett smakprov!
Mormor skötte ruljansen i Himlen i eftermiddag och när vi kom hem i kväll vid 17.30-tiden var middagen klar – god kycklinggryta med grönsaker och basilika-crème fraiche. Jag tog sen en tur till ICA Solen eftersom bröd och kaffe var slut – livets väsentligheter.
Read Full Post »
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 