Vecka 37: Höst och Host

Ett inlägg om den Tofflianska gångna veckans bra prylar och mindre bra prylar.

Torsdag och jag sover troligtvis när det här inlägget trycks ut. Men du som är vaken kanske läser vad jag tycker har varit kanonbra (höst) respektive inte fullt så bra (host) under veckan som gått. Det är inte svårare än så här:

Höst 

• Hållplats Sverige – jag, Almina (En förträfflig debut av Anna Nilsson Spets och en spännande första del av en ungdomstrilogi.)
• Vänliga ord om min person och kompetens (Just när jag behövde dem som mest! Tack, Berit!)
• Turbo Snake (Tänk, mitt vatten sjunker så bra nu!)
• En helg att se fram emot i oktober (Det har Fästmön och jag nu fått!)
• Vår dag – sexårs (En dag för bara Anna och mig)
• En dag på vift (Gav mig nya och bra erfarenheter som jag tar med mig in i framtiden.)

Host

• Teknikens värld (Ytterligare ett företag som skickar reklam-sms fast det är förbjudet. Jag har anmält, förstås!)
• WordPress (Som har bestämt att det är OK att de godtyckligt stoppar in annonser mellan mina inlägg här på bloggen då och då. Jag kan tyvärr inget göra åt detta och jag får inte heller betalt för det. Oönskad reklam bland mina ord och bilder, alltså!)
• Kärringar som tränger sig före andra i kassakön (Nej, det är faktiskt inte OK att ignorera andra människor så!)
• Företags oförmåga att ta emot felanmälningar (Vems felet är? Vet inte. Jag har bara gjort några felanmälningar.)
• Företag som ändrar leveransdatum tre gånger (Nej, Let’s Deal, jag är inte imponerad av er oförmåga att leverera till utsatta datum!)

Livet är kort.

Read Full Post »

En torsdag på vift

Ett inlägg om en torsdag på vift.

Idag har jag varit ute på vift så gott som hela dan. Jag lämnade hemmet vid halv elva-tiden på förmiddagen och kom tillbaka hem runt 17-tiden. Jag har blivit intervjuad – två gånger – för ett jobb.

Eftersom jag har en del oönskade besök här på bloggen sparar jag detaljerna till ett låst inlägg. Hör av dig per sms så kanske just du får lösen.

Men jag kan i alla fall berätta följande för den som är intresserad:

• det var en bra bit att åka
• det var lite trafik och jag kunde köra fort
• jag parkerade först i ett fruktansvärt parkeringshus och min största rädsla var inte för intervjuerna utan för hur jag skulle ta mig ut
• först blev jag intervjuad av en
• sen blev jag intervjuad av två på ett annat ställe
• hemma i Uppsala åkte jag direkt till närmaste hamburgerhak och köpte kycklingmål utan gris, förstås, till middag
• Jag är helt slut!!!

Här kan du titta på några bilder från dan:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Livet är kort.

Read Full Post »

Le Parc med kontorsråttor, barn och fyllisar

Ett inlägg om ett restaurangbesök.

Efter eftermiddagsfika måste man ju äta middag. Och vid halv fem-tiden var det dags för dagens andra dejt, denna med Fästmön. Min egen lilla kontorsråtta. Vi träffades för att hon skulle få känna lite sommarkänsla trots att fem veckors administrativt arbete nu ligger framför henne. Minus en dag, dårå…

Kontorsråttan Anna behövde vila ut och äta gott efter en hård arbetsdag.

Vi försökte äta på tre (3) ställen – alla stängda! – innan vi hamnade på Le Parc – i Börjeparken. Vädret var sisådär, men det var varmt och vi ville sitta ute. Menyn var lagom lång och priserna varierade med några tjugor. Vi bestämde oss för tagliatelle med kyckling och svamp.

Le Parcs menyer var snygga! Men den som satt utanför restaurangen stämde inte med pappersmenyerna…

Anna drack mineralvatten, jag en stor stark. Men fatölen var så blaskig att jag bad serveringspersonalen att ta ut den och ta in en Mariestad i stället. Detta gjordes utan knot, vilket visade på suverän känsla för gästerna.

Mariestadölen hade bra med kolsyra jämfört med fatölen.

Det var inte så många gäster på plats när vi kom. Ändå lyckades en fyllis slå sig ner vid bordet intill vårt, vilket störde oss enormt. Nu försökte fyllisen bara inleda en konversation med oss en enda gång, men det var inte trevligt att höra nån som satt och gjorde ljud, gäspade högt och ljudligt och inte visste var han var när han pratade med nån i sin mobil. Efter att serveringspersonalen hindrat fyllisen från att avvika en gång slog den sig ner nära ett nytt befolkat bord. Men strax var fyllisen på vift igen – med glas och allt – längs med gatan. Sen blev det bye, bye fyllis och ölglas.

Tre småbarnsfamiljer fanns bland gästerna och småttingarna uppförde sig exemplariskt. När det blev lite för mycket spring i benen kutade de ut i parken och sprang av sig. Jag reagerade dock när den ena pappan mycket bryskt tryckte ner en liten flicka i stolen vid matbordet. Onödigt bryskt!

Maten var riklig och vi blev mätta, men ville ändå ha en söt avrundning av måltiden samt kaffe. Velfia kunde inte bestämma sig, så jag valde chokladtårta med vit chokladmousse, chokladglass, chokladsås samt färska bär åt oss. Det blev nästan i mäktigaste laget, men gott var det… Och väldigt snyggt!

Väldigt snygg, mäktig och god dessert! Till denna passade chokladsås, men egentligen var det rätt onödigt.

Notan landade på runt 660 pix. (Ja, jag borde hålla i sekinerna, men det skiter jag i just nu. Jag får min sista lön snart.) Jag tyckte inte att det blev dyrt och jag lämnade runt 40 spänn i dricks.

Totalomdömet om Le Parc blir högt. Servicen var utmärkt, maten god och riklig, priserna överkomliga. Men man serverar inte jättefulla gäster mer alkohol. Det drar ner omdömet en toffla.

Livet är kort.

Read Full Post »

Fyra rör fattigare, men jag överlevde!

Tidigt i morse skuttade jag in på labbet och blev fyra rör blod fattigare. Träffade två trevliga farbröder i väntrummet som småpratade. Det var skönt, för jag hann inte bli nervös. Den ena farbrorn, Trevlige Herrn, var dessutom väldigt rolig och gillade inte galna cyklister, precis som jag. Jag fick träffa ”min” duktiga biomedicinska analytiker som aldrig har misslyckats att få blod ur mig – till skillnad från somliga i den offentlig verksamhet.

Väl ute från laboratoriet hade Trevlige Herrn och jag sällskap till parkeringen. Det visade sig att våra bilar stod parkerade bredvid varandra.

Vi kunde ju ha samåkt!

sa jag och han skrattade gott.

Det föll några snöflingor i stan, men här ute på jobbet öser regnet ner. En grå dag. Men den ska lysas upp med en thailunch tillsammans med vännen Rippe!

Nåt annat som väl lyser upp tillvaron är denna lilla målning som jag fotade. Tänk så enkelt att försköna en soprumsdörr!

En enkel målning lyser upp denna soprumsdörr. Fint!

Kära Sysslingen är upprörd och det förstår jag. Jag överväger att stoppa min betalning av helårsprenumerationen på lokalblaskan. Nu censurerar man nämligen både honom och mig. Snälla Lisa Irenius, kom tebax till Kulturen!!! Råttorna lämnar skeppet, annars, en efter en. Och då talar jag inte bara skribenter och prenumeranter…

Dags att göra skäl för månadspengen från min arbetsgivare, den härliga som trillar in i morgon. Jag känner mig rik som ett troll redan i förväg! Dessutom kommer Fästmön i morgon på fredag, vilket glädjer mig ännu mer. Hon behöver jobba över administrativt och då passar det bättre med en fredagskväll i New Village. Det blir lugnare för Elias också att få vara kvar hos pappa en dag till. Jag hoppas att det inte blev nåt med den Lille Mannens förkylning. Vi åker till Förorten på lördag och hämtar Elias på Morgonen samt tillbringar helgen i Himlen tillsammans med grabbarna enbart. ”Våra” girls är ute på vift!..

Read Full Post »

På vift i tjänsten och hemma

I morse tog jag en annan väg till ”jobbet” efter att ha släppt av Fästmön vid sitt arbete. Faktum är att det var snabbaste och smidigaste vägen hittills – i alla fall till ”jobbet”. Det känns väldigt märkligt att åka genom stan – man tror jag att det ska gå fortare om man åker runt men icke. Dessutom känner man sig som en miljöbov som släpper ut avgaser. Fast jag kan ju inte hjälpa att nån har planerat trafiken så idiotiskt, rent ut sagt…

Redan kvart i åtta i morse (jag börjar åtta) satt jag därför vid min dator och började jobba. Ett trettiotal texter från webben ska granskas av nästan lika många experter och var och en skulle få sin till sig tillsänd via mejl. Ett pillgöra! Samtidigt skulle de också tillfrågas om de hade nåt spännande projekt de ville lyfta fram. Detta visade sig vara förvirrande för somliga… Två frågor i ett mejl kan vara en för mycket ibland…

När Carl, min handledare, seglade in på kontoret bortåt halv nio stack vi nästan genast iväg på en gång. Vi for ut för att klafsa omkring på en byggarbetsplats där vi beskådade bland annat en biogasanläggning. Fast det såg mer ut som cirkustält på håll.

Cirkus? Nej, en biogasanläggning.

                                                                                                                                                       Jobbkameran – liksom min tejpade lilla – var med och jag fick testa att fota med båda. Jag tyckte nog att min lilla gav lika bra bilder som den större kameran. Här är en till av anläggningen, tagen med min lilla tejpade mobilkamera.

Här ser man att det inte riktigt är ett cirkustält…

                                                                                                                                                           Carl använde förstås bara jobbkameran och han är en betydligt bättre fotograf än jag. I ett obevakat ögonblick lyckades jag fånga honom på bild!

Jeppe paa Bjerget? Nej, det är min handledare Carl som skuttade upp på en grushög för att fota.

                                                                                                                                                           Och medan Carl gled ner för grushögen fotade jag ett golv. Ett gjutet golv med en ränna där det måste sluta tätt. Annars lukter det ille!!!

Ett golv jag kunde spegla mig i.

                                                                                                                                                                  Så fick vi syn på en snubbe som fotade på en höjd. Vi klättrade efter. Det var halt. Medan Carl fotade anläggningen ovanifrån fotade jag några kossor som spatserade i hagen bakom.  Tur att man inte har koskräck…

Ja kossan är mitt på bilden, du får anstränga dig lite för att se den!

                                                                                                                                                        Hittade en och annan svamp, också. Just det här exemplaret på bilden är inte ätligt men vackert!

Vacker, men inte så god att äta, tror jag.

                                                                                                                                                     Bilderna och ett flödesschema som jag just har skickat efter ska användas i ett pressmeddelande. Igår skrev jag ett utkast till ett pressmeddelande på engelska (om en annan sak), så idag blev det Carls tur att formulera nåt intressant på svenska. Han är otroligt mer flyhänt än jag, kan meddelas… Men så kan han verksamheten liiite bättre än jag. Dessutom fick jag idag höra att han är duktig på tyska eftersom en av arbetarna på byggarbetsplatsen var tysk. Imponerande! Samtidigt noterade jag till min glädje att min gymnasietyska ändå fanns kvar så pass mycket att jag förstod så gott som hela konversationen. Ibland överraskar man sig själv…

Vi hann tillbaka lagom till veckans höjdpunkt, fredagsfikat. Det var uppdukat med mackor, ostar, marmelad och grönsaker. Mums!

Mumsigt fredagsfika!

                                                                                                                                                                Jag ångrade att jag hade ätit både macka och yoghurt till frukost. Och det kändes liiite dumt sen när det var dags för lunch bara ett par timmar senare att jag hade en stor matlåda med en tjock kycklingfilé i och klyftpotatis till…

Eftermiddagen ägnade jag åt att greja lite med bilderna vi tog och att fixa med en del sidor på webben och intranätet. Hjälpte också till med en ”trycksaksmanöver” som var lärorik! Sen vart det kväller…

Det blir nog bara nånting lätt till middag, men jag inser att jag måste traska över till Tokerian för att inhandla lite basvaror och även hoppa in på apoteket eftersom mina medicinburkar är tomma. Och mest av allt behöver jag passera soprummet och slänga sopor. Massor…

Ut till Himlen åker jag i morgon vid lunchtid. Tanken var att jag skulle slappa i kväll och sova ut i morgon bitti och att Anna skulle få göra detsamma samt umgås med barnen. Men Elias är på kalas i kväll så det blir en väldigt sönderhackad fredagskväll. Inte nån idealisk kväll för barnkalas, kan jag tycka…

Dagen har varit sol och regn omväxlande. Just nu skiner solen och regnet bara vräker ner. Man blir smått prillig… Igår kväll var det riktiga monsunregn här och det smattrade hårt mot taket. Jag hoppas verkligen att det blir bättre i morgon när det är Kulturnatt här i Uppsala!

Read Full Post »