Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘överraska’

Ett inlägg om det levande.


 

Paket är oftast hårda eller mjuka. Jag gillar ju hårda paket och har alltid gjort det, för oftast har de innehållit böcker. Därför grät jag inte det minsta när jag vittjade postboxen och hittade ett hårt, vitt paket. Innehållet var väntat. Ändå är jag väldigt nyfiken, förstås, på det som finns riktigt inuti, mellan omslagspärmarna, det vill säga inlagan. En deckare – eller snarare psykologisk thriller – av ytterligare en Uppsalaförfattare ska nu läsas och recenseras här och där. Den mycket spännande inledningen gör att jag tror att det är en femtofflare. Men en får se. Boken är bara påbörjad än så länge.

Detta bildspel kräver JavaScript.


Efter ett intressant mobilsamtal
(som inte har ett dugg med övrigt i det här inlägget att göra) for jag och hämtade Fästmön. Det var dags för ett besök hos bebisarna och deras mamma. Ja, det dök ju upp två små bebisar i förra veckan, två levande små… ” mjuka presenter” som överraskade oss alla. Äldste bonussonen fick agera barnmorska, faktiskt. Jag ska ärligt säga att jag inte är nån kattmänniska, det är hundar som gäller. Fast det hårda toffelhjärtat började nästan smälta idag när jag såg hur de små liven växt sen i förrgår. Det är i vart fall bra att KBT:a sin katträdsla, detta att titta på kattungar – och fota. Jag är fortfarande övertygad om att katter är rovdjur och jag fnyser lite över alla likes på Instagram för att jag la ut en enda kattbild. Men… här kommer ett par till:

Detta bildspel kräver JavaScript.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Read Full Post »

Ett lagat inlägg.


 

Ibland överraskar jag både mig själv och andra. Idag bestämde jag mig för att laga en torskrätt. En torskrätt som jag inte har gjort på några år, erkände jag för Fästmön.

Eh… nej inte på typ sju, i alla fall…

svarade Anna.

För det är så länge vi har varit ihop. Och lite till… En tid, under vilken jag inte har lagat Toffeltorsk.

Jag är verkligen INTE nån bra kock, men receptet var nedskrivet med prydlig hand runt 1980nånting. Och gick skiten maten att äta då, går den att äta nu.

Dessutom, eftersom den innehåller väldigt mycket fett kanske den passar en och annan som håller en viss diet som jag inte är heeelt övertygad om passar och är bra för alla. Men en del. Därför bjuckar jag på receptet, gentil som jag är:

Toffeltorsk i ugn

Lägg torskfilé i en ugnsfast form. Krydda med vitpeppar och pressad citron. (Jag tog lite citronpeppar också på eget bevåg.) Lägg över två burkar champinjon-crème. Och nej. Det ser INTE gott ut… Men vänta bara. Det blir värre…

Champinjoncrème på torsk

Champinjoncrème på torsk ser ut som… använd fantasin. 


Vispa tre deciliter vispgrädde. 
Slå i två burkar svart rom i grädden och rör runt. Klicka över firren och champinjoncrèmen i formen. Och sen in med det i ugnen i 175 – 200 grader i 20 – 30 minuter.

Torsk med champinjoncrème grädde o svart rom i ugnen

Torsk med champinjoncrème, grädde och svart rom i ugnen. Det ser läskigare ut…


Koka potatis eller ris 
till (om du inte följer nån viss kolhydratfattig diet) och gör en sallad. Allt brukar bli klart på högst en halvtimme, som sagt och då ser det så här vidrigt ut:

Torsk med champinjoncrème grädde o svart rom färdig

Torsk med champinjoncrème, grädde och svart rom färdig. Den här maten ser inte ätlig ut.


Men faktum är att vi åt upp! 
Det smakade ganska mycket salt, men också rätt mycket champinjoner och gott, tro det eller ej. Fast nästa gång tror jag att jag stoppar ner lite mer fisk i formen, faktiskt. ”Såsen” borde räcka gott och väl för dubbla mängden torsk.

En portion torsk med tillbehör och en öl

En portion torsk med tillbehör och en öl till mig, Anna fick ett glas vitt till sin mat.


Och ja. Vi överlevde.
Vi lever i alla fall än så länge…

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om min fredag.


 

Igår var det ingen jätteproduktiv dag. Jag ligger hela tre poäng minus, för jag hittade inte ett enda jobb att söka och gjorde inget annat inom jobbsökeriet som gav poäng. I stället funderade jag väl en del över intervjun jag ska på måndag förmiddag. Eftersom det har varit så trögt ett tag har självkänslan och självförtroendet sjunkit en del. Frågor som

Klarar jag av det?

och

Är jag inte en bluff, trots allt?

nästlar sig in i min hjärna och det är inte bra. Det är inte bra alls.

Efter tröstlösa försök att hitta nåt sökbart intog jag frukost. Överraskade nog många, inklusive mig själv, eftersom den innehöll grönsaker. Enligt myten är grönsaker nåt som inte finns hemma hos mig så ofta. Inte när jag är ensam. Och ensam blev jag från och med igår och två veckor framåt, vad jag vet.

Frukost

Frukost med grönsaker?!

 

Grattis

Grattis till mig för alla shoppingturer…

Jag hämtade Fästmön när hon hade slutat jobba. Första stoppet blev på Morgonen där det skulle hämtas kassar och väskor. Andra stoppet blev på ICA Solen – trots att Anna ju köpte hela Tokerian i torsdags. Sen var jag så slut och trött att Anna fick fixa starkt kaffe så jag skulle orka ta mig hem igen – och handla. För jag hade ju inte köpt nån mat till mig

Det blev tre smala kycklingchorizo med bröd och räksallad till middag, så jag storhandlade ett helt paket om sex korvar för under en tjuga, resten fanns i kyl och frys. Det gäller att vara lite ekonomisk nu. Jag är visst inte gjord av pengar längre. Men jag upptäckte i alla fall att jag hade fått ersättning från a-kassan. I förrgår. Det vore ju fint om man på nåt sätt fick en signal om detta – typ en specifikation per post eller åtminstone ett mejl. Nej, man får nåt meddelande inne i a-kassans skitsystem, som man måste logga in i med e-legitimation och krångla och ha sig.

Det är ingen myt, men faktum är att min banks e-legitimation verkar vara bland de mest krångliga. Nu råkade det vara så att jag igår först loggade in i min bank för att betala en räkning. Då noterade jag att det satt 9 900 kronor på kontot, överförda igår. Så efter bankärendet fick jag ta fram sladden till dosan, trycka i mitt bankkort och logga in hos a-kassan. Efter två försök lyckades jag komma in. Där hade jag två olästa meddelanden. Ett innehöll en specifikation över torsdagens utbetalning, det andra åter ett meddelande om att jag ska skicka in anställningsbevis. Det är fan tredje gången. Dessutom har jag telefonerat i ärendet tre gånger och handläggaren lovade att föra in i systemet att anställningsbevis  för en timmes skrivjobb i juli månad är på väg. (Jag skickade det  i onsdags.) Och ja, du läste rätt! A-kassan kräver anställningsbevis för en (1) timmes skrivjobb. Har de lite att göra, eller vad?

Som grädde på moset fick jag åka till Yeartown och hämta ett paket med apoteksvaror. Jag hade råkat markera fel utlämningsställe. Nu har jag ju som tur är bil och den var tankad inför resan till intervjun på måndag. Men det var lite surt att behöva åka så långt (nåja, inte jättelångt härifrån, men…)

Fotbubbelbad med massage

Belöning.

Hemma igen gav jag mig äntligen den belöning jag hade väntat på hela dan: ett bubbelfotbad med massage. Man ska sitta cirka tio minuter, men jag satt nog tjugo. Det var så skönt för mina onda fötter. Under tiden kikade jag på ett par på Sjuan som tittade på hus i Devon. De hade sina drömmar och planer – och pengar! – min dröm om bubbelfotbad med massage var allt jag krävde för egen del i den stunden. Ibland räcker det lilla.

Resten av kvällen ägnade jag åt att slöglo lite på TV och att läsa om Elsas kamp utan sin älskade mormor mot mobbarna. Det är konstigt, men jag minns saker från mitt eget första år i skolan och det gör fortfarande ont. Jag såg en film som var konstig och undrade om jag inte hellre skulle ha glott på nåt annat som jag hade spelat in på DVD-hårddisken…

Walnut whip

Walnut Whip – the best a Toffle can eat!

Och sanningen är, att jag denna kväll också unnade mig nåt gott. Det blev lite cheddarostbågar, som inte smakade så värst mycket (jag älskade OLW:s chilibågar som tyvärr inte längre säljs!) och två Walnut Whip. (Nu måste jag snart in till stan och träffa Fredrik igen så jag kan fylla på förrådet – han jobbar ju intill The English Shop!)

Idag ska jag ut till Himlen och tillbringa helgen med Anna och barnen. Storasyster lämnar oss nästa helg för att bosätta sig i norr. Lillasyster hänger mest med sin boyfriend på helgerna. Tur att vi har killarna kvar hemma ett tag till!

Anna tar för övrigt så fina bilder på mig. Detta kollage dök upp på mobilen igår kväll och det ger faktiskt en ärlig glimt av den jag är:

Puss

En ärlig glimt av mig.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett fnissigt inlägg.


 

Kvällsblaskorna brukar inte vara de mest tysta. Ofta skriker de ut rubriker, gärna missvisande såna. Vad gör man inte för att locka läsare?

Ibland händer det emellertid att såväl Prav… Aftonbladet som Sexsp… Expressen överraskar. Därför har jag valt att ha pushnotiser även från dessa medier. Det kommer ett ljud och en kort, sammanfattande text på min iPhone. Typ ett sms, fast en blänkare.

Men idag var till och med Aftonbladet diskret. Eller snarare… mållöst tyst. Deras text message hade reducerat sig till ett test message och var alldeles, alldeles… tomt och intetsägande. Vad menas? Har kossor börjat flyga över månen eller jorden blivit trekantig?

Test message

Mållöst Aftonblad idag?

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om morötter i form av nåt gott, dårå.


 

Jeansshorts

Mjuka, sköna och visar inte för mycket av mina fula ben.

Den som känner mig vet att jag verkligen avskyr en sak: att shoppa kläder. Jag är fet och ful och visst, kläder behöver jag, men det är ju så förb. tråkigt att prova och dyrt att köpa!!! Om jag var smal och snigg hade jag kanske tyckt annorlunda. Nu är det här med kläder bara jobbigt. Så du må tro att jag överraskade till och med mig själv idag med att köpa ett klädesplagg: jeansshorts.

Fem års garanti

Fem års garanti på shortsen…

Jag köpte en större storlek än vanligt så att benen ändå är lite längre. På så vis visar jag inte upp för mycket av mina fula och proppiga ben. Inte tror jag att man blir direkt svalare av att ha en kortare byssa, men shortsen i sig är väldigt mjuka, tunna och allmän sköna. Om jag har tur kan det bli ett plagg som jag verkligen älskar. Dessutom är det fem (5) års garanti på dem! (Om fem år är jag så smällfet att jag inte kommer i dem, säkert…) Nåja, de var ganska billiga och jag behöver nånting lite svalare att ha på kroppen när jag snart ska flanera på Stockholms gator.

Men som vanligt blev jag ju tvungen att muta mig själv. I det fallet (det med klädinköp) är jag som en tjurig unge. Som alltså måste få lite morot – fast nåt gott, dårå. Så det blev en låda Päronsplitt (15 glassar för 27 spänn, bara!) och två burkar Danska Skallar Dansk Peppar à tio kronor. Nåt läskande nu till eftermiddagen och nåt salt till Morden i Midsomer i kväll… Perfekt en het dag i juli!

Päronsplitt och Dansk Peppar

Läskande och salt – perfekt för en het dag i juli!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg med årets första julklappstips från Tofflan.


Det lackar mot…
 Ja, du vet den där tredagarshelgen när alla blir som galna och ska överträffa varandra vad gäller mat och gåvor: jul.

Jag älskar att ge bort presenter och klappar! Men i år har jag begränsat med sekiner att shoppa för. Det behöver ju inte betyda att DU har det, eller hur?! Därför tar jag på mig uppdraget att komma med tips på klappar, förhoppningsvis tips som överraskar och som du kanske inte själv skulle ha kommit på. Och dagens julklappstips är…

Sexleksaker från Amorspilar!

Varför inte, liksom??? Personligen är jag väldigt pryd – trots att jag gillar att skämta ganska grovt ibland. Det är väl ett sätt att dölja prydheten…

Dildo - ett ord på WordFeud

Det var naturligtvis jag som la ordet DILDO vid pilen i vår pågående WordFeudmatch… 😳


Det jag gillar
med Amorspilars webbplats är att den inte på nåt sätt är pornografisk. Ändå är den spännande! Det är rikligt med bilder, så att säga, och visst rodnar jag lite grann när jag tittar. Men… det är ändå inga bilder där nån tjej håller en sexleksak mot kinden och utannonserar massage. Vadå? Kindmassage med en… dildo? Nej, här är det bilder på produkterna och utförliga beskrivningar av storlekar, material, färger etc samt hur man kan använda leksakerna.

Här finns produkter för såväl män som kvinnor. Och man säljer inte bara sånt man stoppar inuti varandra utan även erotisk litteratur, apoteksvaror, glidmedel (ja det används ju vid införsel, förstås…), erotiska sällskapsspel, kondomer (även dessa förs ju in), romantiskt, skämtprylar med mera. Litteratur är ju mitt favoritområde och här hittar jag såväl rena guideböcker som romaner och noveller.

Det verkar lätt att handla av företaget också. Betalsätten är flera. På Pricerunner får Amorspilar nästan enbart goda och höga omdömen av kunderna. Jag hittar faktiskt bara ett enda dåligt omdöme och då visar det sig att kunden inte har läst köpvillkoren ordentligt. (Det handlar om utdelning i brevlåda.)


Livet är kort. Överraska nån ordentligt till jul!..

Read Full Post »

Söndagar är bra dagar för födelsedagskalas. I alla fall om man som vi var idag, lediga. Allihopa. Men egentligen blir han 22 bast först i morgon, Fästmöns äldste, Kronprinsen, kallad, Johan döpt. Min jobbarkompis, du vet!

Johan i kostym

Så här fin var han i kostym för snart två år sen.


Men först ska det ju bakas.
Eller… var det BAKO* som låg på bordet???

degrulle

BAKO eller degrulle?


Hur man kan få till
två sorters kakor och en tårta bara HEPP! så där, begriper inte jag. Men Anna kan. Hon är ju kvinnan i familjen, för hon bakar. Jag är mannen, för jag äter det hon bakar.

bagerskan och degen

Se vilket handlag hon har med degen!


Johan fick ett berg
med presenter av sin mamma och mig. Det var bara mjuka paket, men han tycktes inte ledsen för det.

Johan öppnar paket

Mjuka paket…


Tyvärr var ett
av de två paren jeans jag köpte för stora, så jag lovade att åka och byta dem i morgon på väg hem från jobbet. Konstigt det där, när båda paren var i samma storlek. Men det handlar väl om olika tvättar och så. I övrigt tror jag allt var bra.

Johan på sniskan

Han firade med kompisarna igår, så han var liiite på sniskan idag…


Johan överraskade oss
med att frivilligt dra in dammsugaren i sitt rum. Vi såg ut som två fågelholkar, Anna och jag. Den händige unge mannen lagade också sin säng – med silvertejp. Jag tror att vi får försöka skramla till en ny säng till nästa födelsedag.

Mitt på dan plingade mormor på dörren. L fick stanna hemma så att han inte skulle ge oss sin förkylning. Annas snälla mamma hade krycka med sig och vi fick veta att det väntas bli operation inom tre månader. Det låter bra, för hon är ju så pigg och aktiv för övrigt, Annas snälla mamma. Inte precis den som sitter still inomhus och ugglar i ur och skur.

Presenter hade mormor med sig till Johan också – ett mjukt paket och nånting som prasslade. Nu har han både nya kläder och matpengar och busskort för en månad. Pengar till busskortet fick redan igår eftersom han skulle ner på stan med kompisarna för att fira. Det är inte så dumt att fylla år ibland.

När vi smaskat i oss hembakade kolakakor och chokladkakor och bullar (Annas snälla mammas) samt tårta mådde vi nog rätt gott. Kaffet hade jag kokat och det blev inte riktigt bra. Det var ju första gången jag bryggde i Annas avancerade bryggare.

Jobbdag i morgon för oss alla, så fram på eftermiddagen blev det dags för mig att åka hem till New Village. Men först blev det en tur till macken, Palmen och ICA Solen. ICA Solen har för övrigt utökade öppettider. Numera har affären öppet 8 – 20 – varje dag! Och dessutom är det så himla bra för det går att ladda busskort där. Suverän affär, helt enkelt!

Jag har tvättat en maskin med mest handdukar och jag har pratat med min väsande mamma. Jag tycker nog att hon låter bättre, men naturligtvis är hon inte helt frisk än. Det är svårt att avgöra i telefonen och hon har en tendens att låta lite värre än hon är. Den här gången var det nog en riktig släng av influensan. Två veckor i morgon.

För min del blir det en surfrunda nu och sen ska jag läsa en stund innan jag ser på Brottet. Och därpå är det läggdags för en som ska skutta upp tio över sex i morgon bitti.

Vad har du för dig så här på söndagskvällen???


*BAKO = någon i familjen tyckte nån gång att det räckte med att skriva BAKO i stället för BAJSKORV.


Livet är kort.

Read Full Post »

Jag var så himla slut igår kväll att jag inte orkade skriva några inlägg för tidsinställd publicering. Därför tar jag mina raster i anspråk till bloggande i stället. För det är liiite svårt att hämta kaffe när man går med två kryckor. Det känns inte bra att stoppa ner kaffemuggen med vätskeinnehåll i jobbväskan, nämligen. Att gå och äta lunch utan att först tvinga nån att agera assistent känner jag inte för idag. Det var ju så mycket folk och så rörigt igår och då kan det vara knepigt även för en assistent att ta sig fram med två brickor. Det skrivna ordet i stället för kaffe och mat, alltså! Men var lugn, jag svälter inte ihjäl! Magen ser ut som en öltunna just nu, eller som Obelix, ungefär…

Min mage är som Obelix, fast jeansen sitter inte i armhålorna utan nedanför magen. Hundens roll i sammanhanget är oklar, den är säkert bara en linslus.


Det har gått bra
att strutta omkring på kryckor, men det gör baske mig inte mindre ont. Sen är det, som sagt, lite opraktiskt också eftersom jag inte har bläckfiskarmar utan bara två ganska vanliga. Men vänta bara! Snart kommer ett gnäll-inlägg om blåsor i händerna! Jag känner mig själv…

Dagen började med ett gapflabb i badrummet åt morgonfrisyren. Alltså jag vet inte vad jag håller på med om nätterna! Snedseglat, såg det ut som… I morse vaknade jag för övrigt halv fem och det var inte roligt när harpan på Ajfånen inte trillrar igång förrän 6.10. Men jag låg och funderade lite, svarade på ett par kommentarer på bloggen och HEPP! så hörde jag att kaffet var klart. Det är helt suveränt med timer till perkolatorn på morgnarna, det har jag kört med sen 1980-talet!

Snedseglarfriysr med uppståndelse och platthet i… annorlunda kombination. Kort sagt: jag inte bara snackar skit, enligt nån, enligt mig själv ser jag ut som skit också.


När jag anlände till jobbet
hade skeppet kapsejsat och frisyren antagit ett mer neutralt utseende. Klockan åtta hade jag en utbildning och tekniken krånglade som 17. Det slutade med att eleven fick sitta vid min dator och jobba, allt medan jag i varannan mening skrek

Klicka inte på publicera! Klicka INTE på publicera!

Efter denna märkliga upplevelse (eleven såg mycket trött ut efter utbildningen, jag kan nu lägga till hes till min bank av åkommor) var det dags att svara på lite mejl kring bland annat projektsidor på webben. Jag försöker också köpa grafisk form av en mall, det ser mycket lovande, men dyrt ut. Kanske skulle jag kunna göra det själv, men nu ska jag ju inte jobba som varken grafiker eller formgivare, så…

I eftermiddag ska jag skriva lite nyheter med anledning av en helikopterleverans idag. Snälle C har lovat ta en bild eftersom det är lite knepigt att klara av rent praktiskt – två kryckor och en kamera, men bara två armar = omöjligt.

I morse var det mer än sju grader kallt. Enligt Ajfån-appen är det tre grader plus ute. Mellan wellpapprullarna i fönstret (man tager vad man haver så att man kan se vad som står på datorskärmen trots solljus) noterar jag att solen skiner för fullt. Det vore skönt med en promenad, men jag har alltför ont.

Efter jobbet ska jag handla på Tokerian och det blir en intressant upplevelse. Eller nej, det blir det inte. Kryckorna får stanna kvar i bilen och jag får göra som mamma när hon storhandlar – hänga på varuvagnen. Det slog mig alldeles nyss via min observanta Fästmö att jag blir mer och mer lik mamma:

  • jag hänger på varuvagnen
  • jag rapar och skyller på bråcket på matstrupen
  • jag pratar skit
  • jag är rätt ilsk rent generellt
  • jag är allmänt DAAAN!

Att vara daaan är en östgötsk företeelse som jag nog måste blogga om!

Den hjärtegoa L har jag haft mejlkontakt med under förmiddagen och L vill överraska oss kulinariskt i efterskott på förlovningsdagen. Tills vidare skjuter vi det på framtiden eftersom det är som det är med hälsan, men en lunch ska vi försöka få till snart. Vi jobbar ju inom samma fakultet, så det borde ju inte vara så knepigt. Om armarna räcker till, vill säga… I dagsläget är just armar en bristvara.

Nu ska jag ta en liten inomhuspromenad denna lunch. Jag ska gå på toa och där ska jag… inte berätta mer. Jag sparar nämligen en del av skitsnacket för en intern publik.

När jag har hämtat hem Anna från jobbet i kväll, nån gång runt 21.30, blir det ost, kex och rödvin. Vad blir det för fredagsmiddag hemma hos dig???


Livet är kort

Read Full Post »

HA! Vilken jämrans lustig rubrik jag fick till! Ibland överraskar jag mig själv. Och omgivningen. Stundom, alltså. Annars är jag en rätt förutsägbar typ, trist och en sån som inte vågar ta några höga risker. Typ.


”Det var en gång en toffla som var osedvanligt trist och förutsägbar…”

                                                                                                                                                       Två viktiga möten klarade jag av idag. Och jag är nöjd. Nöjd med andras insatser och mina egna. Men det var tuffa saker och det känns som om jag har varit vaken på heltid i en veckas tid. Minst. Jag är SÅ TRÖTT.

På familjefronten vill jag tro och hoppas på att vi kan glädja oss i morgon. Jag vill så gärna att det ska gå bra för den vackra, roliga, arga, bitska, fantastiska människa det handlar om. Om jag tar i ända från tårna och upp kanske jag kan transportera lite kraft via thin air

I morgon bär det av ut till Himlen igen. Jag har inte haft så stor framgång vad gäller telefoneringen på den professionella fronten idag. Därför måste jag sätta mig med luren i morgon på dagen så snart jag kan. Bara det att mitt arbetsrum och även gästrummet blir upptagna från i natt nån gång när en blivande studentska och hennes kompis dimper ner för att slagga efter en skiva.

Mamma har jag pratat med en gång idag, Fästmön två gånger. Den andra gången blev vi nästan inte alls avbrutna *karvar kors i taket*. Tänk om vi finge en kväll på tu-kvinna-hand! Men det är inget vi ser i den närmaste framtiden. I helgen behöver till exempel en liten kille få vara med sin mamma och jag är lite sugen på att gå på 50-årsfest. Så har vi en studentska att planera för. Vidare har jag ju mina Uppdrag och Hemläxor och Clark Kent* ska fiffas upp inför besiktningen om två veckor… Och hej & hå, där försvann den så kallade tiden…

Men o, vilken onsdag jag har haft! Tack för den! Det bästa är att den inte är slut ännu, så jag tänker parkera mig i fåtöljen och skjutsa igång DVD:n för att se yet another TV-programme I’ve missed but recorded on the hard drive. Tror bestämt det finns lite chilibågar kvar… Hum, hum, hum…

                                                                                                                                                           *Clark Kent = min bilman, my knight in shining armour

Read Full Post »