Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘ouppfostrat’

Ett undrande inlägg.


 

Jag städar. Ja, jag städar hemma hos mig, men jag kom att tänka på nåt jag såg häromdan – en massa löv och grus på ett bussäte. Dan därpå en person typ tio år yngre än jag (och då är man vuxen!) som helt ogenerat smutsade ner en soffa där andra människor skulle placera sina renklädda rumpor.

Detta bildspel kräver JavaScript.


Nu undrar jag bara…

Gör ni så här hemma hos er?

//Städtanten Lokalvårdaren

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett hissande och dissande inlägg.


Idag är det torsdag
och dags att repetera veckans höjdpunkter (Torsdag) respektive dalar (Tisdag). Och det är faktiskt inte svårare än så här:

Torsdag

  • Vårtecken (Härligt!)
  • ICA Solen (En affär som vet vad kvinnor vill ha och behöver.)
  • Min roliga Fästmö (Hon får mig alltid att skratta – på ett eller annat sätt.)
  • Faster E (Som blev 97 bast i tisdags!)
  • Tacksamhet (Det är så mycket jag har att vara tacksam för.)
  • Geni (Det är jag ibland, tro det eller ej.)


Tisdag

  • iOS 7.1 (För nu kan jag inte kopiera över mina bilder via sladd till datorn)
  • Huvudvärk (Nä, inte skönt.)
  • Krig (Alla jävla oskyldiga offer som drabbas…)
  • Skrevgreppet (Fy så äckligt och ouppfostrat!)
  • Olyckor (Håll avstånd i bilköerna, säger jag bara!)


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om de Tofflianska topparna och dalarna de senaste dagarna.


Redan torsdag
och min favoritdag. Nu snackar vi rejäl nerförsbacke till helgen! Men först en redovisning av den Tofflianska veckans toppar (hjärta) och dalar (smärta). Det är inte svårare än så här:

Hjärta 


Smärta


Livet är kort.

Read Full Post »

Igår slog vi på stort. Lite grann, i alla fall. Det får man lov att göra när man har fått lön, men samtidigt känner sig risig. Vi tog en bil till Il Forno där vi hade bokat bord klockan 20.

För en gångs skull provade var sin ny förrätt. Jag tog jätteräkor på bruschetta med tomatröra. Underbart gott! Tyvärr är bilden – tja, alla bilder från kvällen skitdåliga. Skulle verkligen behöva en ny kamera/mobil…

Jätteräkor på bruschetta.


Det var skönt och lyxigt
att sätta sig till bords, välja god mat och dryck och bli serverad. Dessutom, att slippa diska och att få skjuts både till maten och från maten. Min häl var ond igår på eftermiddagen, så ond att jag grinade, faktiskt. Fast jag låtsades förstås att det var regndroppar eftersom vi var utomhus, jag måste ju tänka på min image.

Vinet för kvällen blev ett fylligt och pepprigt Solane. Det visade sig vara Il Fornos sista flaska av just den här sorten. Vinet gick fint till sältan i maten.

Gott vin – och restaurangens sista flaska av den här sorten!


Huvudrätten
visade hur konservativa vi är! Men varför ändra sig när man vet att en rätt är urgod? Vi tog kycklingfilé i gorgonzolasås, Fästmön med bacon, jag utan. Till detta potatis.

Urgod huvudrätt! Varför ta nåt nytt då?


Vi skippade dessert
eftersom vi ju hade godisbunkar hemma, men jag tog en dubbel espresso så jag inte skulle somna i taxin hem.

Vad tyckte vi om övrigt under kvällen då? Tja, man undrar hur småflickor har råd att gå på denna restaurang. Och när de väl gör det, kan de inte klä på sig ordentligt? Shorts och linne i höstkylan. Nej, fy så opassande!

Servicen var förhållandevis god med tanke på att restaurangen var fullsatt. Vi hade fyra olika personer som tog beställning, serverade, plockade ut och kom med notan. En av servitörerna var lite stressad och kastade bestick omkring sig…

En gaffel hamnade på golvet när det skulle dukas.


Men värst var nog sällskapet
vid bordet bredvid. Av nån anledning hölls det kramkalas och nån i sällskapet vispade ner nånting från väggen som alldeles tydlig gick i kras. Men inte ett ord om detta nämndes till personalen. Ouppfostrat!

Hemma i New Village igen blev det lite TV-deckare och godis innan vi kröp till kojs vid midnatt. I morse blev jag väckt vid sextiden av att somliga hade skrikkonsert. Hela morgonen, fram till dess att vi klev upp vid halvtio, var det sen show av allehanda irriterande slag. Förutom skrik även en hel del dörrsmällande och sakkastande. GROW UP nån gång. Fort!


Livet är kort.

Read Full Post »