Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘ostmacka’

Jahapp, så vart det kväller och intet mer är att vänta av den här dan. Mamma ringde tidigare i kväll igen och vi pratade en stund, mest för att dämpa hennes oro. Jag kan ju inte säga eller göra så mycket, har nog med mina egna funderingar.

Lite senare ringde jag Fästmön. Vi pratade ju lite kort vid lunchtid idag, men det känns som om det inte räckte. Det är ju en hel del som har hänt idag.

Till kvällen har jag fått ytterligare en järntablett, så nu får jag hoppas att jag orkar upp och studsa lite strax. Ja, inte i kväll, för jag har fått en ny rumskamrat som verkar väldigt trevlig. Fast jag njöt av ensamheten, det ska jag villigt erkänna. Och inte är det nån i min egen ålder heller. Men mina värden var alldeles för låga för en sån ung person som jag, menade doktorn på akuten, så jag kanske är närmare 100 kroppsligt, trots allt.


Jag VILL INTE vara så trött…

                                                                                                                                             Den rara fru Hatt, som också besökt vården akut idag, var så söt och ringde nyss för att kolla läget. Jag är väldigt överväldigad av alla som bryr sig, som hör av sig, som frågar hur det är genom olika kanaler.

Det är också skönt att veta att Jerry och Clark Kent* kommer så bra överens. Clark är ju väldigt lättsam att ha att göra med och det tror jag nog Jerry tycker också. Bra att han (Clark, alltså, inte Jerry) får vara ute och lufta sig trots att mamma Tofflan ligger där hon ligger.

I kväll var jag så där vansinnigt trött igen, så jag orkade inte ens sitta vid datorn. Det var då jag ringde och pratade med Anna och under tiden kom gulliga uskan E in med kaffe och ostmacka. Jag blir så bortskämd här och jag måste säga att alla är så snälla – även om ett par av nattuskorna var lite barska i morse. Hoppas att de inte kommer in i morgon vid halv fyra och ska sticka mig igen, det var INTE skönt…

                                                                                                                                                 *Clark Kent = min lille bil

Read Full Post »

Äntligen blev det så dags för den stora (nåja… ) prisutdelningen i Finn Fyra Fel-tävlingen. Bibbi stod som ensam segrare – och som sådan blev hon idag bjuden på seger-fika på Kafferummet Storken i centrala Uppsala.

Efter sedvanlig kram, inhandlande av kaffe med tillbehör och bänkning vid lämpligt bord utbrast ett totalt asgarv. Bibbi blev riktigt förvånad…


Förlåt, jag lovade ju att inte lägga ut den här bilden, men jag kunde inte låta bli!

                                                                                                                                                         Efter fotograferingen asgarvade vi ännu mer. För att förstå hur vi kunde skratta åt nästan ingenting ska du veta att Bibbi och jag har känt varandra i ungefär tolv år. Från början var Bibbi frilansanställd och jag var redaktör och arbetsledare för henne och två urduktiga tjejer till. Ganska snart insmög sig emellertid en varm vänskap bland oss tre. Idag är vi Bara Vänner – och det är fantastiskt det också!

Bibbi har sett några år tillabaka ett eget företag. Hon jobbar bland annat som lärare och översättare till teckenspråk. Bibbis förstaspråk är nämligen inte svenska utan svenskt teckenspråk eftersom hon är döv. Idag är det en tuff tillvaro att vara arbetssökande. Om man dessutom har ett funktionshinder som dövhet kan du ju bara föreställa dig hur många grader värre det kan vara… Men Bibbi har förmågan att kämpa vidare och just idag tog hon hem en upphandling där hon ska jobba som teckenspråkslärare på halvtid för döva invandrare. Och nästan samtidigt blev hon kontaktad av en myndighet i Stockholm som erbjudit henne ett heltidsvikariat med bland annat översättning och adminstrativa arbetsuppgifter kring teckenspråket. Så hur ska hon göra nu??? Fortsättning följer och jag håller naturligtvis tummen för en bra lösning!

Den andra tummen håller jag för Bibbis senaste projekt, rökslut. Jag är säker på att det går bra om hon är tillräckligt motiverad. Och det verkar hon vara! När jag nu dessutom bloggat om det torde hon känna kraven på sig att kämpa hårt!


Här har Bibbi nästan skrattat färdigt och ser rätt normal ut.

                                                                                                                                                             Bibbi vann alltså fototävlingen hos mig och fann de fyra felen:

  1. Fel storlek på t-shirten – inte alls Tofflans!
  2. Fel färg, rosa, på t-shirten – inte alls Tofflan!
  3. Fel budskap på t-shirten – Tofflan hatar sport.
  4. Fel logotyp på väskan/ryggsäcken – den hör inte alls ihop med Tofflan!

Det var duktigt gjort, men det handlar förstås om att känna sin Toffla väl. Så här såg priset ut:


Ostmacka till segraren och räkmacka till Tofflan. Rättvist, eller hur?!

                                                                                                                                                    Bibbi har blivit så liten i maten, emellertid, så hon ville faktiskt bara ha en liten ostfralla och en bit snickerskaka. Tofflan själv kalasade på en räkmacka som var så gigantisk att hon inte orkade göra rent på assietten. Tyvärr!

Var nu med och håll tummarna för Bibbi dels vad gäller jobb och dels vad gäller rökningen! Vi ska ses om ett tag igen och då kommer en uppföljande rapport, naturligtvis på en blogg nära dig.

Read Full Post »

« Newer Posts