Spännande möte, spännande vinst

Ett rätt spännande inlägg.

---

 

Deckaravdelningen på Akademibokhandeln fick besök av mig idag.

Att träffa människor är för det mesta väldigt givande. Jag tycker att det är spännande med möten – och lite extra spännande att träffa människor som jag aldrig har träffat förr. Idag blev det ett sånt möte – med litterär utgångspunkt. Ewa hade vunnit en bok hos mig och jag hade vunnit en hos henne. Sen kom sommaren. Men idag skulle vi stråla samman i min vän Grekens kafferum.

Jag var tidig och tog en tur in till Akademibokhandeln, det som en gång i tiden hette LundeQ och var en riktig bokhandel i tre plan, inrymd i ett av de fina husen nere vid floden. Det är bank där nu, tror jag. LundeQ, numera Akademibokhandeln alltså, huserar på övre plan i Forumgallerian vid gågatan mitt i centrum. Ett stort och brett utbud av böcker, trevlig och hjälpsam personal. Men mysighetsfaktorn är tyvärr noll.

Inte hade jag nån aning om hur Uppsalaewa såg ut, men hon kände igen mig direkt. (Alla känner apan?) Ewa var mycket vänlig och insisterade på att bjuda på fika. Jag tog en ostfralla och en mugg kaffe och så hittade vi ett ledigt bord på kafferummets altan, dessvärre bordsgrannar med två unga killar som kedjerökte.

Det blev ett spännande möte och spännande vinster bytte ägare. Jag brukar ibland skriva här på bloggen att vi måste prata om döden. Nu kan både Ewa och jag läsa om den i alla fall för jag fick Reginald Hills Dödens bok och Ewa fick Val McDermids Dödsdomen (en utgåva från 2005)… Men… Ewa måste ha räknat fel, för hon gav mig ytterligare tre böcker – Kristina Sandbergs trilogi om hemmafrun Maj från Örnsköldsvik! Ett stort TACK för alla böcker och för fikat, Ewa!!!

Detta bildspel kräver JavaScript.

I avsaknad av viss teknisk utrustning kunde vi konstatera att vi måste ses igen för några genomgångar av delvis teknisk art. Vi pratade nämligen en del om att skriva, om sökmotoroptimering (SEO, som en del gillar att kalla det), widgets (en sorts litet fönster på datorns skrivbord, i mobil enhet, på blogg etc) med mera. Ett spännande samtal att föra mellan två som är intresserade.

Den hetaste dan denna sommar, med en luft som gick att ta på, är snart slut. Jag överlevde bussresorna stan tur och retur, men kände att jag ville bistå min kära som måste ha haft en bastuhet arbetsdag. Nog tror jag att Anna blev glad att få skjuts hem. Jag blev glad för pussarna!

Köket i New Village har serverat ICA:s lasagne med lax och spenat. Den var ganska smakrik och salt, men jag förstärkte även med kaviarknäckemackor. Så där jättemätt blev jag inte, fast lasagnen var köpt på extrapris och då fick en lunchportion bli en middagsdito. Det blir vaniljglass (fem kronor för ett paket!) till dessert och en uppvärmd kaffeskvätt som är kvar sen i morse. En bloggrunda först och sen Pardans till glassen! Livet kan vara ganska gott, trots att det är tisdag…

Smakrik, salt men lite liten portion.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Distingsfrusna

Ett fruset inlägg.

---

 

Nej, det slutar inte snöa. Det snöar och snöar och snöar, det blåser, det yr och det är kallt. Ändå trotsade vi vädrets makter och bussade in till stan idag. Fästmön hade ett par ärenden och jag tog ensam en senare buss ner och så möttes vi – på vår gamla mötesplats Kafferummet Storken. Det var där vi brukade ses i början när vi hade träffats på mina luncher och Annas lediga dar. Vi fick till och med det bord i den nedsuttna soffhörna vi brukade sitta vid. Nostalgi…

Efter förmiddagskaffet blåste vi runt hörnet för ytterligare Anna-ärende. Jag fick vara smakråd i en kostsam, men behövd fråga. Träffade en gammal bekanting som brukade stirra mig djupt in i ögonen en gång i tiden. Nu kändes jag inte igen.

Dagens huvudattraktion för min del var Distingsmarknaden. Ja, Anna ville ju också gå dit, men hade, som jag nämnt ovan, andra ärenden också. Det var om möjligt ännu kallare, blåsigare och snöigare vid Vaksala torg. Dessutom var det snorhalt. Stackars alla marknadsgubbar och -gummor som stod i skitvädret och försökte få nåt sålt. Jag slog på stort och köpte en påse marknadsgodis, det var allt.

Vi halkade in på Kvarnen för att värma oss en stund. Där finns en trevlig och trång liten bok- och pappershandel som jag brukar titta in i när jag har vägarna förbi. Idag hade vi vägarna förbi. Jag såg en del roliga titlar, men handlade inget. Det är kul att bara titta. Och så fick jag sån lust att

hjälpa till.

Jag ville så gärna föreslå följande:

En liten hörna med puffande för SvT:s program Deckarna för att lyfta fram författarna (kanske en per vecka i samband med att just den deckarförfattaren ska presenteras i programmet) och deras böcker.

Men jag jobbar ju inte där heller.

Annas klocka visade mycket, fast den gick en timme i före. Vi hade därmed tur och fick äta till dagens lunch-pris på Luckan. Dit brukar jag gå när jag har varit hos M och klippt mig. Vi träffade M inne på Kvarnen. Alltså kunde vi med gott samvete gå till Luckan.

På Luckan drabbades jag ånyo av den där känslan av att vilja

hjälpa till.

Jag ville föreslå följande:

1. En marknadsmeny, typ nåt med renkött eller sånt som säljs på marknaden,med ett par, tre fasta rätter inklusive dryck till bra pris under de två dagar det är Distingsmarknad.
2. Sudda bort rätter ur Dagens lunch-menyn från whiteboarden när maten har tagit slut (så slipper ni besvikna lunchgäster).
3. Skäll inte ut en köttleverantör i mobilen när du står bakom disken. Alla gäster vill nämligen inte höra hur arg du är.
4. Säg gärna nåt trevligt som ”Välkommen!” när det kommer in lunchgäster och visa hur man gör. Bli inte sur för att en gäst frågar.

Men jag jobbar ju inte där.

Jag åt vegetarisk pizza. Den var supergod – som vanligt. Men trots allt mitt gedigna underhudsfett var jag riktigt frusen under de fyra minuter vi stod och väntade på bussen hem. Anna också. Påsen med marknadsgodis hade spruckit – av kylan, säkert.

Mörkret sänker sig nu över New Village. Jag laddar mobilen och ska ladda mig själv inför morgondagen. Dokument och utskrifter är framtagna. Nu får det bli en dusch, tror jag, så att jag får upp värmen!

Här kan du se några bilder från vår dag:

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Balkongliv och annat sommarliv

Ett inlägg om livet just nu.

---

 

Gårdagens middag intogs förstås på ballen!

Vilka dagar! Värmen är underbar, men det kan jag säga som fördriver mitt liv i shorts och linne alt. bikiniöverdel på ballen* större delen av dygnet. Inomhus är jag mest på förmiddagar, när jag söker en jädra massa jobb, och på nätterna, när jag sover. Igår kväll var jag också inne för att glo på TV en och en halv timme.

Jag tycker att det är svårt att hitta på middagsmat, så igår gick jag till Tokerian för att blanda till en egen sallad. En förträfflig idé, tycker jag, detta med en salladsbar där man kan välja vad man vill ha och plocka ihop själv. Jag gjorde en variant av grekisk sallad inklusive vattenmelon samt köpte en ostfralla till. I kylen fanns tzatziki kvar och en kall öl fick bli kronan på verket efter allt vatten jag hade bälgat i mig under dan.

Nästan hela eftermiddagen och kvällen fram till klockan 21 tillbringade jag på balkongen. Jag läste ut en jättespännande bok. Undantaget var när mamma ringde. Då gick jag in, för till skillnad från vissa grannar vill jag inte att alla ska höra 50 procent av mina privata telefonsamtal.

En godispåse blev det till Morden i Midsomer igår.

Men, som sagt, klockan 21 gick jag in för att bänka mig framför sommarens TV-höjdpunkt: Morden i Midsomer. Jag hade till och med köpt hem en påse smågodis – en måste unna sä litte, göttä sä litte, har jag hört. Så jag unnade mig och gottade mig medan folk togs av daga med hjälp av vildsvin och gift.

Gårdagskvällen avslutade jag på ballen. Det var väldigt tyst ute, bara ett litet barn som skrek och uppenbarligen inte ville sova i värmen. Jag njöt så av den relativa tystnaden och svalkan! Husets nyaste granne var lite högljudd tidigare under kvällen, men h*n lär sig nog snart hur det ekar mellan husen. Man hör typ ”allt” om det talas något högre än i vanlig samtalston.

Några av växterna i mitt största vardagsrumsfönster – utsikt från insidan mot ballen.

 

En stund av stillhet i lyktans sken före läggdags.

På nätterna sover jag förvånansvärt bra nu. Jag vaknar inte en enda gång – om jag inte har kramp i nåt ben eller nån fot, förstås. Och så har jag börjat drömma igen! Det är som om min kropp plötsligt har fått tid till det. Tid till att bearbeta sånt som händer under dan eller som rör sig i mina tankar. I natt sprang jag omkring i ett hus. Det var trånga gångar och höga höjder. Jag var på anställningsintervju. Skulle ta mig från olika våningsplan. Det var riskabelt med tanke på höjden och att jag var tvungen att klättra. Precis innan jag vaknade nådde jag fram till ett ställe där jag skulle fotograferas. Jag skulle vända en stor golvspegel mot mitt ansikte och… HEPP! så vaknade jag! Det krävs ingen examen för att fatta att jag är stressad och pressad av min situation och att jag känner stora krav på att prestera, eller hur..?

Så vad har hänt hittills idag? Jag har sökt två jobb, för jag har ännu inte hittat tre, som är mitt dagsmål. Men i stället för det tredje jobbet har jag uppdaterat min profil i ytterligare en kandidatbank där jag finns registrerad. Under tiden tvättar jag. Eller min tvättmaskin tvättar. Jag funderar över ett av jobben jag sökte i morse. Det är på deltid och jag vet inte om jag klarar mig ekonomiskt på det. Dessutom är det en visstidsanställning. Vissa veckor är man helt ledig och då får man ingen lön. Men jobbet i sig lät hur spännande som helst! Och en deltid här i Uppsala, dessutom, skulle kunna ge mig tiden att slutföra min bok. Jag har faktiskt inte skrivit ett enda ord nu i sommar. Fokus ligger helt på att skriva jobbansökningar.

*ballen = balkongen

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Koka soppa på en spik..?

Ett inlägg om ekonomi och mat.

Fasen, det här håller på att bli en matblogg! Det går ju inte an, för då speglar den ju inte verkligheten. Eller jo. Lite gör den ju faktiskt det… Även idag har jag ätit middag. Det blev inte soppa på en spik, men väl thaisoppa. Till det ostfralla och ett par gröna saker och ett par röda. Tror de senare två heter gurka respektive tomat.

Thaisoppa och ostfralla med både grönt och rött.

Jag har suttit med mina räkningar i eftermiddag och svettats. Det saknas ungefär 4 500 pix. Förhoppningsvis kommer nånting från inkomstförsäkringen (inom tio dagar). Vidare väntar jag på pengarna från reparationsfonden. Det kan nästan gå ihop. Yttersta Nödfalls-pengarna kommer inte på fråga att jag rör. Än. De räcker nämligen till en månads räkningar och mat. Ganska precis uträknat av mig.

Så tro inte för ett ögonblick att jag är uppspelt i denna stund. Det finns ingenting att glädjas över. Bara förbereda sig på att ringa företag, från vilka man har fått räkningar, och be om anstånd, helt eller delvis. Tjolahopp vilken underbar förödmjukelse! Jag gissar att alla små fjantar och stora troll njuter nu.

Idag har jag fått ett enda nej på ett sökt jobb – och då var det inte för att jag inte dög utan för att företaget redan hade hittat en intern lösning. De var snabba på att skicka svar, i alla fall, för det var ett av tre jobb jag sökte i morse!

Jag har också från mejl från UppsalaTidningens redaktion. På tidningens webbplats finns nämligen inte den nya e-post-adressen till utebliven tidning. Tidningen bytte ju ägare för ett tag sen – och sen dess har jag inte fått UppsalaTidningen, en tidning som ska delas ut gratis till alla hushåll. Eftersom ingen svarade på över två veckor när jag anmälde utebliven tidning, mejlade jag till redaktionen. Som svarade efter 24 timmar. Nu har jag fått den rätta e-post-adressen och jag lovar att terrorisera den på torsdag om det inte kommer nån tidning!

Regnet fortsätter att vräka ner. Själv ska jag strax vräka ner mig i bäste fåtöljen och bläddra i Biltemakatalogen. Den är också gratis. Sen blir det lite annan litteratur och ingen TV i afton. Det är bara skit på burken enligt mig, nämligen.

Regnigt fönster.

Så det är bara att invänta läggdags för min del. Roligare än så här blir inte den här dan. Men jag har i alla fall tak över huvudet och rent hår.

Kan sitta och reta mig på alla lyckligt lottade som ska till Bokmässan nästa helg. Det är nåt jag har drömt om i typ tio bast. Tyvärr förblir det en dröm. Och nu är jag sur och avundsjuk på alla som ska dit. Bajs på er! 

 

Livet är kort.

Read Full Post »

Vår dag

Ett inlägg om en sån där fin dag som behövs ibland.

Idag var det vår dag. Bara för oss. Nästan. Vi sov inte så värst länge, men tillräckligt. For ner på torgloppis mitt på dan. Massor att titta på, mycket folk och jättehett. (Ja, det var jobbigt och svårt, men jag klarade det.)

Vår vän Greken (och Fästmön) bjöd (vi fick sån jäkla stor rabatt så vi skämdes!) på finfin lunchfika – var sin underbart god ostfralla med grönt och till dessert var sin smarrig kaka. Jag tog en morotskaka, det lät nyttigt och bra.

Vi tittade på böcker på ett par ställen. Var sin bok fick följa med oss hem. Och nånting mer till en kommande födelsedag hamnade i en påse som Anna bar. I den affären såg jag en äkta häxa. Bara kvasten fattades. Hon var en av dem som behandlade mig som luft på en begravning för ganska precis två år sen. Jag har svårt att glömma sånt, det gjorde så ont.

Vi vilade fötterna och fann svalka vid floden. I struparna rann nåt vått, starkt, kallt och gott innan vi kämpade uppför backen till Il Forno Italiano. God mat, ett glas underbar ripasso, ljuvlig dessert.

Det går att stänga ute sånt som är jobbigt och svårt runt omkring. Om så bara för en dag. Tack, Anna älskling, för att du är den du är!

Här är några bilder från vår dag:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Livet är kort.

Read Full Post »

April, april – födelsedagsfirande

Ett inlägg uti vilket Tofflan i ord och bild beskriver firandet av sin femtioförsta födelsedag.

Semesterdag idag. Och födelsedag. Den femtioförsta. Vem vaknade kvart över sex? Petite Moi, förstås. (Måste vara åldern…) Men jag höll mig lugn ett tag, trots att jag var bra sugen på paket som jag visste fanns. Fästmön vaknade strax av att jag vred mig i sängen. Jag fick en liten födelsedagssång till att börja med. Och ett helt lass med paket…

Ett helt lass med brev och paket.

Det roligaste kortet var nog detta, med en fin kompis på:

Vem skulle inte bli glad av denna söta groda?

Och det var mycket fint i kuverten och paketen! Fyra böcker och en extra vass fotfil från Anna och två böcker av en ny författarbekantskap till mig från FEM. Trisslotter och pengar från mamma och kort från mammakusinen B med A samt G och M. Det var ju nästan som att fylla 50 i år igen…

Spännande böcker och en extra vass fotfil samt fina kort.

Efter en snabbfika och lite blaskande i badrummet bar det av ut till Himlen där Anna hade några ärenden. Jag passade på att fota hennes födelsedagsrosor som stod kvar i vasen. Rosorna hade svartnat och torkat, men baske mig om de inte var nästan lika raka som när jag köpte dem för över två veckor sen!

Torr, svart men fortfarande rak.

Födelsedagsfrukosten intogs också i Himlen och bestod för min del av kokt ägg och ostfrallor. Och mer kaffe, förstås.

Födelsedagsfrukost i Himlen.

Johan fick sitt kuvert från Lille M och han var nog väldigt nöjd med innehållet. Jag lämnade en liten sista april-peng, trots att Johan nu ska börja nåt nytt program i Arbetsförmedlingens regi och troligen inte är ”ledig” då. Det vore ju liksom inte helt fel om han finge lite hjälp den här gången. Johan gjorde sin praktik på min arbetsplats och han var omtyckt, punktlig och pålitlig – det är vad jag har hört om honom, i alla fall.

Efter Himlen tuffade vi in till Stormarknaden för att köpa en flaska Östgöta sädes till sillen på sista april. Anna köpte oss var sin födelsedagskaka som var så smarrig att vi mådde rätt illa efter att vi glufsat i oss dem hemma i New Village.

Födelsdagssmaskens till kaffet – och sista april.

Under eftermiddagen slappade vi mest. Det tar ju på när man har uppnått sin ålders höst och dessutom vaknar kvart över sex fast man har en semesterdag… Min kompis Mia ringde och vi hade ett långt och trevligt samtal. Tyvärr rings vi alltför sällan, typ två gånger om året: på hennes födelsedag den 25 april och på min födelsedag, den 26 april. Efter samtalet kom jag på att jag inte hade kollat postboxen, så jag skenade ner. Där låg dessutom ett kort ifrån Mia samt ett kort med Trisslotter från Annas snälla mamma och L! Så nu har chanserna att jag ska bli miljonär ökat med 100 procent sen i morse!

På kvällen var det tänkt att ha en liten ”släktmiddag”, men tyvärr blev den inställd. (Jag hatar en viss jävla sjukdom!!!) Fast Anna och jag gick ju och åt ändå, för bordet var ju bokat på Restaurang Akropolis.

Mitt middagssällskap.

Mitt middagssällskap var det bästa på hela restaurangen, men hon hade inte nån virkad mössa på huvudet, tack och lov.

Mitt egentliga middagssällskap.

Maten var superb, men såg bara äcklig ut på bilderna, så du får nöja dig med peppar och salt.

Peppar och salt.

Till maten (fileto kotas till huvudrätt) drack vi förstås ett grekiskt, fylligt rödvin, Naoussa Tsantali. Mycket gott!

Lite kall om halsen?

För min del blev det piperia till förrätt (paprikaröra), kyckling till huvudrätt och iagourti med honung och valnötter till dessert. Till kaffet slank en metaxa ner alldeles förträffligt.

Kaffe och metaxa.

När vi anlände hem hade faster E ringt tre gånger, så jag ska ringa henne i morgon, i kväll är det lite sent.

Ett stort TACK till alla som kom ihåg mig på födelsedagen (det var knappt så jag gjorde det själv), alltså…

• Anna
• Mamma
• FEM
• Lena HaO
• Barbro och Arne
• Mona och Gunnar
• Magnus och Eva-Lena
• Linn
• Elisabeth
• Agneta
• Jerry
• Johan 
• Tatiana
• Lena E
• Riitta
• Ing-Mari och Lasse
• Mia
• Åsa
• Mie
• Gunilla
• Elisabeth 2
• Anna Karin
• UnderCover
• Ludmilla
• Faster E

Livet är kort. Jag är så tacksam för att jag inte var ensam den här födelsedagen heller.

Read Full Post »

I samtal med medborgarna

I stället för att ge mig ut i snön (det snöar måttligt men stora flingor) tillbringade jag lunchen vid datorn för att delta i dagens #appell #ssmw webinar, med rubriken I samtal med medborgarna. Jag lyckades skramla ihop en ostfralla, en banan och ett surt (passande nog) grönt äpple att gnaga på medan jag lyssnade.

Fyra föreläsare (det skulle ha varit en femte) pratade i ungefär fem minuter kring hur de på sin respektive myndighet samtalar med medborgarna via sociala medier. Under och efter miniföreläsningarna hade webinadeltagarna möjlighet att ställa frågor och få svar via en chatt. Lars Boström från Konsumentverket inledde med att berätta om en social kundtjänst man infört. Skälen var flera – ett var att spara tid för handläggarna eftersom samma fråga ofta kommer från flera olika  håll. Genom att samla frågorna och svaren på ett ställe minskar belastningen på handläggarna, samtidigt som flera kunder kan få ta del av olika frågor och svar. Själva funktionen är i Konsumentverkets fall integrerad i webbverktyget EPiServer, som har en frågor-och-svar-funktion.

Jag har platt frisyr nu efter att ha haft lurar på skallen. Men vem bryr sig mer än jag själv?

Lars Lundqvist från Riksantikvarieämbetet berättade om hur man där använder Flicker (för foton) och dess community. Genom att samla fakta från massor av olika håll kan man förse frågeställaren med mycket information. En student har som ett ex-jobb gjort en app som även är GPS-kopplad.

Fredrik Andersson från Länsstyrelsen i Värmland berättade att myndigheten har ett problem med överskjutning av djur.  För att få bukt med detta har man bland annat startat en blogg där det beskrivs vad som händer ute på fältet. Bloggen är automatkopplad till Twitter. Via mass-sms får man ut information till jägarna. Vidare har man skapat ett konto på Facebook om de stora rovdjuren, nåt som många tycker är väldigt modigt. Det här med rovdjur, till exempel vargar, är ju känsliga och ofta kontroversiella frågor.

Avslutningsvis berättade Patrik Lindmark från Skatteverket om ett samarbete man har med fem andra myndigheter gentemot målgruppen personer som startar och driver eget företag. Bland annat arrangerar man en Starta företag-dag där företagarna får lyssna på föredrag av föredragshållare från de olika involverade myndigheterna. Man tänker sig vidare starta webinarer med myndighetsinformation i höst. Patrik Lindmark fick frågan om vem den typiske egne företagaren är. Inte helt oväntat är denne man och under 50 år. Inget för en gammal Toffeltant, alltså. Totalt ute här med.

Hos Havspappan kan du läsa mer om vårens webinarer! Nästa webinar ges tisdagen den 16 april och har rubriken Sociala intranät revisited.

Livet är kort.

Read Full Post »

Lunchlåda till användning!

Äntligen är det lite varmare! Men solen lyser nästan hela tiden – med sin frånvaro. Det blev några korta glimtar igår, idag är det lite grått igen. Dock inte totalmulet. Eftersom det är röd dag i morgon är det lite fredagskänsla idag. Jag jobbar förstås hela dan, men ändå.

På dagens agenda står sedvanligt tisdags-stormöte för institutionen. Jag har redan uttryckt min förhoppning om att ett sånt blir av, för då bjuder institutionen alltid sina medarbetare på bulle eller kaka. Och jag är ju ALLTID hungrig.

Under lunchen idag ska jag delta i ett webinar, alltså ett seminarium via webben. Jag har gjort det några gånger och det brukar alltid vara bra ämnen. Idag handlar det om sociala intranät. Så mitt lunchsällskap idag blir en massa främlingar som sitter framför sina datorskärmar. Igår kväll grävde jag fram min svindyra Tupperware lunchlåda, den som används alltför sällan.

Lådan kommer till användning idag!

Men idag kommer lådan till användning! Jag får bara inte glömma bort att vika undan mikrofonen från headsetet så att mitt smaskande inte hörs ut i cyberspace. Det vore ju lite lagom pinsamt… Jag har gjort en halv baguette och en ostfralla (en sån med smält ost på ”locket”) och innehållet är kalkonsalami och cambozola. Inte så tokigt! Tur att jag inte har några intervjuer i eftermiddag – med tanke på vitlöken…

Lite konstig vecka, det här, med en hemmadag i morgon. Jag ska ägna min lediga dag åt att städa eftersom jag inte gjorde det i helgen, men jag börjar nog i kväll. För det vore nog bra om Fästmön och jag hann ta en tur till Slottet för att se om det överlevt floderna. Anna jobbar visserligen i morgon, men först på kvällen.

Och på torsdag efter jobbet ska jag klippa mig! Tänk att det har gått sex veckor sen sist – eller lite mer, blir det ju. På torsdag har jag varit 50 bast i exakt sex veckor. Och jag känner mig stelare och tröttare än nånsin, kroppen värker både här och där. Men jag ska ju träffa doktor Jan nästa vecka samt ta lite prover.

I morgon är det Sveriges nationaldag och du kanske har sett att jag har en fråga om den här intill i högerspalten, se rubriken Tofflan undrar!. Jag ska inte göra nåt särskilt mer än städa och kanske titta till Slottet, alltså. Mest njuta av att vara ledig. Men vad ska du göra i morgon??? (I morgon är det för övrigt 32 år sen jag tog studenten… På stenåldern, alltså!..)

Read Full Post »

Arg och fin i håret

Ja, om du inte har upptäckt det än är jag arg idag. På allt och alla, ingen nämnd, ingen glömd, så att säga. Argast är jag som vanligt på mig själv. Men jag är i alla fall fin i håret, tack vare M! Jag kommer just därifrån och är som vanligt mycket nöjd. Dessutom fick jag en bok av min frissa, vem får det, liksom?

Eftersom jag kom iväg i bra tid hann jag att tanka bilen före klippningen. Och passade förstås på att ta en bild av den eländiga sprickan. Jag har markerat med rödpenna under så att du inte ska missa den.

Skitkul!

                                                                                                                                                             Kissnödig intill sprickningsgränsen stannade jag ändå till vid Tokerian. Bara för att bli lite mer arg. Personalen har börjat uppmärksamma tjatkärringen som bara frågar om OLW:s chilibågar heeela tiden. Idag gjorde jag det inte, utan en av tjejerna förekom mig. Och förtalde mig att chilibågar inte längre finns som möjlig vara att kryssa i och beställa. VA??? Vad är detta???

I stället köpte jag två ostfrallor och en ostbit, för idag behöver jag äta lunch. Ja, kanske äta överhuvudtaget så jag blir lite mindre arg. Jag sparar en fralla till i morgon.

Och när jag kommer hem är det två (2) tre (3) ungj**lar som gapar och skriker på tennisbanan så det ekar mellan husen och skallrar i fönsterrutorna. GAH!

Nu är det bäst att jag går och äter nåt så att jag blir snäll. Annars kanske nåt pucko får för sig att jag hotar nån. Man vet ju aldrig, en del folk är ju inte läskunniga. Men åsikter om det skrivna ordet har man ändå. Tröttsamt! Gå en kurs, för f*n!

Read Full Post »

Kameleonten har gjort entré

Min fredag är bara i paus i skrivande stund. Hela dagen består av möten av olika slag. Möten med människor kring vitt skilda ämnen. Stundom med mjukvara som mig själv i fokus, andra stunder med ren hårdvara av metall. Jag börjar känna mig som en kameleont. Nu har jag emellertid ingen bild på nån kameleont i mitt bildarkiv, så jag serverar dig denna trappa som jag en gång fick av vännen Kloppan. Trappan symboliserar vägen genom livet. Att vägen går uppåt, men att den är minst sagt brokig till färgen…

Vägen går uppåt i livet, men färgerna är brokiga.

                                                                                                                                                            Dagens första möte blev alldeles för långt och tog nästan hela förmiddagen i anspråk. Jag skäms, men det är faktiskt inte så att jag älskar att tala om mig själv. Tvärtom. Och det var bland annat kring detta jag fick ypperlig guidning. Ibland är det fantastiskt att få en helt ny persons ögon fästa på ens person! Man ser sig själv med nya brillor, liksom.

Tiden fram till nästa möte blev för kort för att åka hem och äta frukost (!), så jag skuttade upp till min vän Greken. Där blev det kaffe och ostfralla och en stund med Maria Engelwinge. Eller hennes bok, alltså, En SHOT till tack. Passade på att ha lite sms-kontakt med Fästmön, som lämpligt hade en kort rast just då. Annars var det svårt att koncentrera sig eftersom en trio megafoner* trodde att de var ensamma på uteserveringen. Mannen lät för övrigt som grodan Kermit fast på svenska, barnet lät som om det druckit för mycket whisky och dessutom hade det svårt att säga R (det blev J i stället). Kvinnan var bara allmänt pratsam. Mannen undervisade barnet, som var runt tio år, i ämnet tårtgafflar. Det blir SVÅRT att läsa under såna förhållanden…

Trions besök blev emellertid ganska kortvarigt och min vän Greken tog plats i soffan bredvid mig för att språka en stund. Han satt upptagen i ett möte med en säljare när jag gjorde entré på soldäcket och jag flinade lite i smyg när jag lyssnade till den enes ivriga, smattrande, inlärda jargong och den andres mer laid back och avmätta svar. Vi fick en liten stunds samtal i alla fall och hann avhandla såväl renoveringar som barnsliga vuxna.

På väg till lunchmötet skuttade jag ner på Celsiusbokhandeln i Fenixhuset. Där hade man bland annat dukat upp ett fint och imponerande bord av Uppsalaförfattare. Trevligt! Fast jag undrade var Elsie Johansson var. Men hennes böcker kanske hade sålt slut??? Jag svischade in och ut innan jag sprang in och köpte tuggummi hos en TREVLIG Pressbyråhandlare på S:t Persgatan (till skillnad från Pressbyrån på Stora Torget där man helst vill slippa kunder som vill betala kontant…).

Lunchmötet blev ett vänskapsmöte mellan två vuxna som en gång har jobbat tillsammans. Vi avhandlade lite jobb, ganska mycket kärlekar, en del vänskapsband, något om kollegor och före detta kollegor, svek snuddade vi vid, sjukdomar, pengar, åldersfixering –  ja, vi undvek inte alls samtalsämnen som är tabu! Samtidigt bekände vi båda en del färg och när det var avklarat kände jag bara en stor värme. Jag fick en dessutom en bok och du som känner mig vet ju att böcker är det finaste nån kan ge mig. Tack, ”tant” K! Jag vill gärna träffa dig snart och dricka för mycket vin med dig! Och boken recenserar jag förstås här på bloggen efter läsning!

Fyra berättelser som naturligtvis efter läsning recenseras på en blogg nära dig!

                                                                                                                                                                 Ett möte återstår idag innan Anna och jag kan ta fredag. Anna är i skrivande stund på väg ner till stan för att träffa den blivande studentskan. Till kvällen tänkte jag servera sill och potatis tillsammans med var sin kall öl och en eller två små klara**. Jag gissar att vi lär behöva denna näring MYCKET.

Mitt liv som kameleont har börjat. Jag har känt mig bekväm i alla roller idag. Även om jag alltid är densamma i alla möten är det olika sidor som träder fram tydligare. Till eftermiddagsmötet blir det kundens. Och nästa fredag ska jag träffa ett företag där jag kanske får tillfälle att känna mig… ung. GAH! Denna åldersfixering!

                                                                                                                                                                    *en trio megafoner = tre personer som pratade urhögt, som om de var ensamma på planeten
**en eller två små klara = en eller två snapsar.

Read Full Post »