Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Östersund’

Ett inlägg om en bok.


 

Att föda ett barnI slutet av augusti hade bloggvännen Uppsalaewa och jag en fikaträff där vi utbytte vinstböcker. Men Ewa var så generös att hon skänkte mig en bonushög med böcker – Kristina Sandbergs trilogi om Maj i Örnsköldsvik. Nu har jag läst den första delen, Att föda ett barn. Tack Ewa!

Maj är 20 år. Hon har flyttat från sin ganska krävande far och familj i Östersund för att få lite frihet som servitris i Örnsköldsvik. Efter en olycklig kärlekshistoria med den i mina ögon ganska omogne Erik hamnar hon i den äldre Tomas famn. Tomas, som är från en fin familj. Ganska snart blir Maj gravid och det blir ett decemberbröllop. Mannen Tomas är vacker, men liksom Erik har han sina svagheter. Tomas svaghet stavas alkohol. Majs uppgift i livet blir därför att se till att deras tillvaro är perfekt – åtminstone vad gäller matlagning och städning. Men sen finns Tomas svärta där, Majs funderingar över äktenskapet med en man hon inte känner och osäkerheten som nybliven mamma.

Det var svårt till en början att ställa om vad gäller läsningen av den här boken. Det är korta meningar som består av en blandning av det som sker och Majs outtalade tankar. Tankarna, där hon tänker det hon egentligen känner och skulle vilja säga. Men så gör ju inte en ung hemmafru i slutet av 1930-talet. Så småningom kommer jag in i en vettig läsrytm och även i berättelsen. Det är ingen tvekan om att jag ska läsa de två senare delarna i trilogin!

Toffelomdömet blir högt!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om olika tycke och smak.


 

Det är synd om Filippa Bark. Enligt Expressen hånas hon i sociala medier för sin medverkan i Melodifestivalen 2015. Och så har man lagt in följande citat om henne:

Reaktioner på nätet om Filippa Bark

Skärmdump från Expressen.


I skärmdumpen ovan, 
som består av citat från sociala medier om Filippa Bark, ser jag inte några direkt hån av henne. Gör du? Men Expressen vidhåller och skriver följande om senaste lördagens deltävling:

[…] Under gårdagens sändning så rasade debatten om Filippa, spelad av Sissela Benn, på sociala medier och i Expressens liverapport. […]

Alltså, får man inte tycka att nån artist som uppträder i skattefinansierad TV är dålig? Måste man tycka att alla är bra? Eller vad menas? Vad hände med den berömda yttrandefriheten, Expressen? 

Sanna Nielsen tycker att det är näthat och skriver på sin Facebooksida:

[…] det gör ont i mig när jag ser alla påhopp och kränkningar av personer som medverkar i programmet. Det är näthat och det är inget jag tolererar på min sida. Snälla, tänk efter INNAN ni skriver vad ni känner så vi har en god ton här inne. Hädanefter tar jag bort kommentarer som är kränkande […]

Nu följde jag ju inte vad som skrevs i sociala medier om Filippa Bark, men kanske sades det hånande och kränkande saker. Jag publicerar själv inte kränkande kommentarer på min blogg – vissa skickar jag emellertid vidare. Och visst bör man inte vräka ur sig precis vad som helst, men alltså… Smaken är som baken – delad – åtminstone när det gäller din och min uppfattning om vad som är underhållning… Och olika tycke och smak måste vi få ha. Vi måste också få tala om att vi har det.

Jag tillhör dem som inte gillar karaktären Filippa Bark – i Melodifestivals-sammanhang, notera! Jag gillar inte komiker så särskilt mycket överhuvudtaget, allra minst på fel ställen. Filippa Bark tillhör emellertid dem jag i vanliga fall kan tycka är roande. Men… Melodifestivalen är en tävling i sång och musik och jag förstår inte varför man alltid ska ha med en eller flera komiker i programmet. Varje år, liksom. Det är tröttsamt. Jag tycker inte det här är nåt skojprogram. Det är underhållning, men det är, som sagt, en musiktävling.

Skämten är dessutom, i nio fall av tio, under bältet. Vidare är en del skämt i sig hånande – fast då är det minsann komikern själv som hånar. Jag tänker till exempel på när Filippa Bark tjötade med en av debutanterna i den första deltävlingen. Daniel Gildenlöw sjöng en känslosam och djup sång om en familjemedlem som lämnat familjen. Filippa Bark var väldigt på honom och skrek (ja, skrek!) flera gånger:

Det var inte ditt fel, det var inte ditt fel!

Även om jag inte tyckte att låten var särskilt bra, tycker jag att Filippa Barks uppförande var riktigt jävla dåligt. DÄR kan vi snacka om hån! 

Mitt omdöme om Filippa Bark i första deltävlingen var:

[…] Kvällens skäll: Filippa Bark, som bidrog till att tävlingen delvis hölls på dagisnivå. […]

Mitt omdöme om Filippa Bark andra deltävlingen var:

[…] Kvällens Filippa Bark: Sluta. Varför är nio av tio skämt under bältet? Varför detta TRAMS? 😦 […]

Min rättelse av Filippa Bark i  tredje deltävlingen var:

[…] Kvällens nej: Filippa Bark. Östersund ligger mitt i Sverige. […]

Jag tycker inte att jag hånar Filippa Bark. Jag yttrar mig om hennes framträdande i TV. MEN… jag skulle önska att Melodifestivalen inte hade komiker med i programmen. Sånt kan få vem som helst att roas – och oroas. För övrigt gillar jag och roas av Filippa Bark och skratta – i andra sammanhang.

Nej, jag kan inte tycka att Filippa Bark hånas om hon får läsa liknande saker som jag har skrivit om sig själv. Att håna och kränka nån – och att förtala – det är till exempel att skriva i sociala medier att nån har supit bort jobb eller är psykiskt sjuk. För tänk om såna ord råkar vara sanna. Vilken skada kan de inte göra då? Och om de inte är sanna… Hur tror du att det känns..? Hur ont tror du att det gör?

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett schlager-inlägg.


 

MelodifestivalenDeltävlingarna i årets Melodifestivaltjosan fortsätter. I kväll är det Östersund som gästas av schlagerspektaklet. Startfältet hittade jag på SvT:s melodifestivalssida. Det är ju inte svårt att i förväg – och utan att ha tjuvlyssnat – gissa vilka som går vidare: en eller båda Andreasarna och så Jon Henrik, som är det lite udda inslaget som faktiskt kan falla mig på läppen.

Kanske, kanske blir det så att jag livebloggar i kväll. Följ mina uppdateringar här genom att använda F5-tangenten. Och du som finns på Twitter kan ha lite koll där när jag (@tofflisen) uppdaterar. OM jag nu gör det… Jag gör det, jag gör det!!!

Jisses, vilket intro! Här sitter jag i bästefåtöljen och är alldeles flåsig. Är det nån som tänker använda appen i kväll???

Så här ser kvällens startfält ut:

  1. Ellen Benediktson: Insomnia
    En nittonåring som är med för andra gången. Oj, där var det tajta brallan! Men rösten är kanon! Låten är annorlunda och kanske ingen schlager, men jag gillar den. Låten gick vidare vid första omröstningen.
  2. Kalle Johansson: För din skull
    Fästmön
    började sjunga: ”Kalle Johansson, Kalle Johansson…” Ja jo hum jorå. En trallvänligt och fastnig låt, men lite falskt sjunger han allt, Kalle. Han var bättre på Tracy Chapman. Ingen direkt koreografi att tala om. Trist.
  3. Andreas Weise: Bring out the fire
    Första gången för Andreas Weise i Melodifestivalen. Jag får lite… Tom Jones-känning, men kanske skulle bringan under den uppknäppta skjortan ha varit lite hårigare för detta. Bra och stark röst, men nä… Mest tjatigt. Låten gick vidare till Andra chansen.
  4. Andreas Johnson: Living to die
    Å. Nu blir det tungt. Och djupt. Kostymen… känner jag igen, på nåt vis. Lite för tungt för min smak. Döden hör liksom inte riktigt hemma i detta ytliga.
  5. Isa: Don’t stop
    Oj, bara 16 år! Då kan man visa magen så där… Lite osäkert röstmässigt. Nej, det håller inte riktigt. Jag tänker… tuggummipop, av nån anledning. Låten gick vidare vid första omröstningen. Låten gick vidare till final.
  6. Kristin Amparo: I see you
    Vilken häftig pipa! But Aaaaaj will ålwöjs lavv jooooo-varning. Låten gick vidare vid första omröstningen. Låten gick vidare till Andra chansen.
  7. Jon Henrik Fjällgren: Jag är fri (Manne Leam Frijje)
    Har tidigare fastnat med näbbskon på scenen. Ett sånt svar borde ge direkt biljett till finalen! Fast de där spökena bakom honom hade han kunnat vara utan. Det dansande paret var inte särskilt samdansade. Ja det här var ju… annorlunda… Frågan är om jojk är schlager. Jag är inte så säker på det. Låten gick vidare till final.

Kvällens basröst: Sanna Nielsen. Det var riktigt roligt, juh!

Kvällens nej: Filippa Bark. Östersund ligger mitt i Sverige.

Kvällens gubben i lådan: Kalle Moraeus.

Kvällens dubbelmormor: Agneta!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett till undrande inlägg.


Ibland undrar jag
vilka alla ni är som läser min blogg ganska ofta, men aldrig kommenterar. Ni har säkert era skäl till att aldrig tycka nånting om mina inlägg, men jag blir så otroligt nyfiken. Jag ser ju regelbundna besök från ställen jag aldrig har besökt eller knappt känner till, möjligen har sett i en kartbok…

Därför utmanar jag dig från till exempel…

  • Vallda
  • Matfors
  • Jordbro
  • Härnösand
  • Trelleborg
  • Östersund
  • United Kingdom
  • Söderhamn
  • Lausanne
  • Hörby

att ge dig lite, lite till känna. Bara för att stilla min nyfikenhet! Jag bjuckar ju rätt mycket på mig själv här, kan inte du bjucka på en liten hälsning i en kommentar? Snäääällaaaa..???


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om chefer respektive ledare och medarbetare.


Alla chefer är inte ledare,
om det nu fanns nån som trodde det. Alla chefer är inte ens bra chefer. Men varför utses då alla dessa mindre lämpade personer till chefer? Jag har pratat en del med min bekanting P om det där, eftersom P har varit chef/ledare i många olika företag.

Värst var det nog inom offentlig verksamhet,

berättade P.

Där konkurrerade cheferna med varandra, det förekom skitsnack bakom ryggen, ja till och med ren mobbning.

Vi behöver inte gå så långt  när vi ser detta. Under våren har vi haft en del intressanta utköp av högt uppsatta chefer här i regionen. Utköp som har kostat oss skattebetalare en hel del och inte mindre därför att  handlingen överklagades, ivrigt påhejat av de icke-styrande politikerna. Vem snackar skit om vem i de här lägren? Och vem mobbar vem, egentligen, när beslutet, som hånades, bekräftades i dagarna? Stanna upp och tänk ett steg längre!

Det finns ju olika sorters chefer och ledare – precis som det finns olika typer av medarbetare. Jag tycker ibland att det läggs alltför lite krav på medarbetare, till exempel att det ligger i det egna intresset att hålla sig uppdaterad och informerad om vad som är gång. Man kan inte bara skylla ifrån sig och säga

Det där har jag inte hört nåt om!

Vadå inte hört? Ska allting serveras? Lite får man nog anstränga sig om man har ett arbete…

Fast på chefer och ledare ställs det högre krav. Eller det borde ställas högre krav. En chef kan till exempel inte vara kompis lika lite som h*n kan strunta i att kommunicera med sina medarbetare. Det är till exempel att en chef kan leda ett möte. Men det är minst lika viktigt att en chef läser hela medarbetarens mejl och inte bara den första meningen eller det första stycket. Det är vid såna tillfällen som Östergötland blir Östersund och frågor om upphovsrätt inte bemöts.

Men kompischefen är nog värst. H*n som låtsas vara en i gänget, som lurar sina medarbetare att var avslappnade och som säger att ärlighet är bäst. Bara det att det där med

ärlighet är bäst

endast gäller när man har samma åsikter och synpunkter som chefen.

Själv har jag lett grupper av olika konstellationer. En del har varit högintellektuella (säkert högintelligenta också), medan andra har varit outbildade. En del grupper har innehållit personer med funkti0nshinder, till och med kommunikationshinder.

Jag gillar att leda, men det ställer stora krav. Och man måste verkligen anpassa sig efter gruppens förmågor. Se var och en och ändå hela gruppen. Vara lyhörd. Alltid ha en öppen dörr. Svara på frågor så snart man kan, inte om två månader.

frågetecken
Ställer vi för höga eller för låga krav ute i verkligheten?


Men hur är det då där ute i verkligheten?
Ställer vi för höga krav på våra chefer och ledare eller rentav för låga? Är det bekvämt att välja att ge nån annan ansvaret att chefa eftersom det trots allt innebär nån sorts utmaning? Ja, en del frågor tål att tänkas över både en gång och flera. Ett visst mått av självinsikt bör också vägas in när vi var och en rätar ut frågetecknen…


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om väder och vind.


Äntligen kom det!
Regnet, vill säga. I natt har det regnat mycket och dagen är ännu grå, blåsig och blöt. Lite höstlik. Det fina med såna här sommardagar är att man får tillåtelse av sig själv att sitta inomhus. Kanske njuta av en god bok eller en film. Vila soleksemen, för somliga.

Igår var det typ 35 grader varmt när jag stapplade iväg i jeans och linne (sic!) för att ta bussen in till stan. Jag hade en dejt med min frissa M. Kalufsen skulle bort. På bussen satte sig en ung kvinna ett par säten framför mig. Hon hade på sig… och nu skojar jag inte!.. en pälsväst!

pälsväst
Pälsväst i 35 graders värme.


Jag klev av en hållplats tidigare
än jag skulle. Skälet var att jag hade tagit en tidigare buss. Passade på att gå igenom Kvarnen, en av Uppsalas miljoner gallerior. Men till skillnad från de andra galleriorna finns det en bok- och pappershandel i Kvarnen, en sån där av gammal sort. Jag gick in och bara tittade och njöt.

Hos Salong Frizz gick allting bra. Mitt hår blir alltid fantastiskt fint när jag lägger huvudet i Monas händer. Här är en av frisyrerna hon fick till igår. Dock inte den jag gick därifrån med…

U hos frissan
En av de snygga frisyrerna M fixade till igår.


Passade på att köpa den där braiga,
men svindyra hårmoussen också. Nej, jag har inte alls råd med det nu, fast det skiter jag i.

Fästmön kom och hämtade mig och vi gjorde först ett besök hos glasaffären bredvid, Gyllenetider AntikDär swoschade min jobbets iPhone till och jag fick mejlsvar från min chef. Han har skickat ett rekommenderat brev som borde komma fram innan jag åker till… Östersund… Eh, va? Dit visste jag inte att jag skulle åka.

Så traskade vi genom en het sommarstad till Restaurang Messob. Vid floden satt massor av människor och bara njöt i solen. Jag försökte enbart få med näckrosbladen på bild, men det gick inte.

Näckrosor vid ån
Näckrosor i floden, folk bredvid floden i gräset.


Vi åt och drack gott
och gick sen mot bussen för att åka hem och se premiäravsnittet av en av sommarens TV-höjdpunkter, Morden i Midsomer. Jag hade ställt DVD:n på inspelning så det var ingen fara, men man vill ju ändå titta om man kan. På väg till bussen passerade vi Annas gamla skola Magdeburg, åter en fantastiskt vacker byggnad – OCH skola! – i Uppsala.

Magdeburg
En flickskola.


Sen joinade Kiss-Lisa oss
och det blev NÖDvändigt att uppsöka en toalett. I en annan av Uppsalas gallerior, S:t Per, fann vi en sådan som på utsidan fick mig att tänka på T-banan i Stockholm…

Spärrat till toa
T-banan i Stockholm eller toaletterna i S:t Per i Uppsala?


Vi hann hem i god tid
till kvällens mord. Mamma hade ringt, så jag fick ringa upp. Sen blev det inte bara mord utan också Bates Motel.

Idag vet jag inte vad som händer. Kanske behöver vi en mellandag när vi bara gör ingenting. I morgon blir det storhandling, packning, tankning, hämtning av resväska med mera. Det är allt jag vet.

Just nu njuter jag av tystnaden utanför (barn leker inte och föräldrar grillar inte utomhus när det regnar). Tjolahopp!


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg i vilket Tofflan välkomnar freden.


Nästa år, 2014,
har det varit fred i Sverige i 200 år. Det var konventionen i Moss den 14 augusti 1814 som gjorde att dagen därpå, den 15 augusti, blev den första dagen utan krig. Sverige har faktiskt rekord i fred. Därför har Uppsala kommun bestämt att satsa på ett jubileumsår. Syftet är att stärka stans kopplingar till fredsarbete, fredsforskning och fredskultur. Tre miljoner kronor ska fredsåret få kosta.

Kommunalrådet Mohamad Hassan, (FP), säger i en nyhet på kommunens webbplats bland annat:

[…] Uppsala är en internationell mötesplats med stark forskning på fredsområdet och många organisationer som arbetar med fredsfrågor. Vi är också den enda staden i Sverige som har ett fredsmuseum, Fredens Hus. Den bärande idén är att vi ser jubileumsåret som ett startskott för 200 år av fortsatt fred i Sverige. […]

I juni förra året besökte jag och Fästmön Fredens Hus uppe på Uppsala slott. Där fanns massor av intressanta utställningar att titta på. Kommer du till Uppsala och har en stund över rekommenderar jag verkligen ett besök där! Här kan du läsa om öppettider, aktuella utställningar med mera! 

Fredens Hus var för övrigt ett av de nominerade museerna till utmärkelsen Årets museum. Priset gick emellertid till Jamtli, länsmuseet i Östersund.

Dag Hammarskjöld
Den här mannen, Dag Hammarskjöld, möter du bland annat på Fredens Hus. 


Livet är kort. Fred ska vi ha länge.

Read Full Post »

Older Posts »