Ett inlägg om ost. Och oroade bönder.
Jag läste idag att vi svenskar äter rätt mycket ost. Vi ligger visserligen på elfte plats på ostätartoppen, men vi sätter i oss 19 kilo ost per person och år (jämför med fransmännen som äter ungefär 26 kilo per person och år). Men ändå är våra svenska bönder oroade. Skälet är att vi köper mindre svensk hårdost och mer importerad. Det handlar om att fyra av tio skivor oss vi äter är importerade.
Dåligt med svensk ost..?
Problemet ligger i att det är svårt att konkurrera med de utländska priserna. Utländska mejerier som får för mycket mjölk under en period kan använda den till att snabbt göra billig ost. Våra svenska klassiska ostar – Herrgård, Svecia, Präst och Grevé – hittar inte lika lätt fram till oss svenskar. Äldst av dem är Svecia, som började göras redan på 1200-talet, och Prästosten, från 1700-talet. Riskerar våra mattraditioner att dö ut, till och med?
Det har inte skett nästan nån produktutveckling när det gäller ost i Sverige sen 1960-talet. Det var då Grevén kom till. Tyvärr finns varken utrustning eller teknik på våra svenska mejerier så att vi kan ta fram nya ostsorter. Och kanske är det där problemet ligger lite också, inte bara i att priserna är lägre utomlands.
Personligen äter jag mycket ost. Jag har alltid en svensk hårdost hemma i kylen, men jag köper ofta dessertostar som är importerade. Gillar du ost??? Vilken sort äter du helst???
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 