Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Orrefors’

Ett inlägg om loppis, hantverk och underbar grönska.


 

Pinocchio

Idag var vädret långnäsigt! Den lilla Pinocchio fyndade Anna igår hos Emmaus för 25 kronor.

Det regnade i natt. Den här dagen började mulet också. Inte alls som igår. Det kändes lite snopet och långnäsigt. Men hur det än var så tuffade vi iväg till Ulva Kvarn. Jag lider svår brist på ljus och luft – och grönska, insåg jag när jag kom dit.

Ulva Kvarn är ett underbart vattenhål som ligger några kilometer från där jag bor, för den som inte känner till stället. Där finns en liten hantverksby med små bodar där det säljs allt från silversmide och smycken till kryddor och vintagekläder. En och annan badanka (!) såg vi också.

Inne i den gamla kvarnen finns en jättefin diversehandel som säljer antikt. Där strosade vi en lång stund, sen vi gett upp tanken på att kolla vad dagens magra backluckeloppis hade att erbjuda på den leriga åkern. Men man kan väl säga att priserna i diversehandeln ligger på en aningen högre nivå än bakluckeloppisens… Vi såg fina burkar, fint porslin, Lisa Larsson-figurer – och en stor Orreforsskål av sorten jag samlar på för 480 kronor. Den fick stå kvar. Det fick även Rörstrandskruset för 600 kronor. Underbara ting att titta på!

Vi hoppade upp till glashyttan och såg ännu fler vackra saker samt en utställning av glasblåsarna Mikael och Stefan Erlandsson.

Här kan du se några fina och roliga ting vi såg:

Detta bildspel kräver JavaScript.


Men bäst av allt var nog grönskan!
Roligt nog hade ett gäng konstnärer, Rackarna i strömmen, gjort utomhuskonst, varav det mesta stod i vattnet. Det var en del lustifika saker. Somligt vackert, annat väldoftande och visst bara underligt. Härligt var det att strosa vid vatten, i det gröna. Bara njuta av det jag såg och de dofter jag kände i luften. Och av min älskades sällskap.

Här är några mest gröna bilder:

Detta bildspel kräver JavaScript.


Jag har telefonerat med mamma 
och försökt få henne att fixa nån middag till sig själv. Och nu ska jag laga söndagsmiddag bestående av stekt kycklingfilé med ädelostsås samt grönsaker i ugnen till Anna och mig. Jag kan om jag vill, typ, men det enda roliga med mat är att äta den.

Jag hoppas att du har haft en fin och bra helg!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ja jisses amalia! Min första tanke när jag slog upp mina rätt blå i morse var

Det är TUR att man inte alltid äter så här…

Fästmön hade skenat till jobbet och tagit bussen för att ge mig sovmorgon. Och det var nog väldigt klokt och omtänksamt eftersom det blev en del alkohol igår… (Ingen bra kombo med bilkörning!!!)

Vin, sherry, skumpa och portvin…


Vi började äta
på seneftermiddagen när vi kom hem från vår lilla shoppingtur. Det sista vi intog igår kväll var kaffe och mini-cupcakes framför Downton Abbey. Jag lovar dig att vi RULLADE till sängs sen…

Lena Hjärtegods matlåda till oss är tom…


Om vi hade varit smarta
hade vi nöjt oss med EN dessert och sparat den andra till idag. Men det gjorde vi inte… Det enda vi inte tog nånting av var godiset…

Detta var en helt fantastisk kulinarisk upplevelse! Jag skulle önska att alla hade en Lena Hjärtegod i sina liv, för det finns inget bättre än hemlagad mat, tycker jag som så sällan äter det (jag räknar inte min egen, det kallar jag knappt matlagning).

Men vad tyckte vi allra mest om då? Vi gillade jordärtskockssoppan och den gratinerade hummern bäst. Osten och marmeladen gav en underbar smaksensation! Anna blev mycket förtjust i sherryn och jag blev förvånad över att jag gillade riojavinet så som jag gjorde. Jag har haft lite fördomar mot riojaviner och tyckt att de är lite för lättdruckna. Detta passade perfekt till de heta låren, kan jag meddela!

Faktum är att det finns lite kvar till idag. Så det blir en något lättare måltid framåt kvällen…

En halv flaska vin, en halv kantarellpaj, fyra mini-cupcakes och godis blir middag idag.


Gårdagen fick mig
också att inse att jag genast behöver inhandla såväl sherryglas som portvinsglas. Pappas punschbägare i tenn fick användas – och det var rätt mysigt ändå. Champagneglasen och rödvinsglasen från i serien Optica från Orrefors kom till heder! Men jag älskar ju och fascineras av glas, så inte mig emot! Däremot tror jag det lär dröja innan vi äter en sån här luccullisk måltid igen… Och det är nog tur, det, för annars skulle man inte uppskatta det såsom vi gjorde. Återigen, stort TACK till Lena Hjärtegod!

♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥

Men vad gjorde vi mer igår än bara åt och drack? Jo, det blev en tur till Ö & B eftersom jag hade sett en annons om svarta adventssjärnor där. Jag, som inte vill eller ska fira jul i år, har nämligen fått för mig att jag vill ha en stor, svart adventsstjärna i mittenfönstret i köket och två svarta smidesstakar i de mindre fönstren på var sida. De svarta stjärnorna var tvärslut, men jag hittade två svarta stakar – inte äkta smide, förstås, men snygga ändå – som blir perfekta! De är lite högre snarare än breda.

Jag skulle också ha två nya lampsladdar med trycken, men det hade varken Ö & B eller Clas Ohlson där vi stannade på hemvägen. Det blev två lampsladdar utan trycken i stället. Dessa ska jag ha till mina två mässingsstjärnor som jag tänkte hänga i de två mindre fönstren i vardagsrummet. I mittenfönstret där blir det en vit stake. Den ena av mässingsstjärnorna är lika gammal som jag, faktiskt…

En säng full av stakar och stjärnor till nästa söndag!


Därför måste jakten
på en svart stjärna fortsätta idag. Då passar det bra att Anna slutar klockan 14. Det blir nog en tur till Fullerö och gissningsvis svänger vi in till Himlen med lite prylar också när vi ändå är nära.

Men bäst av allt, om jag får vara riktigt, riktigt självisk är nog att jag gick utan kryckor helt och hållet igår – och jag har inte särskilt ont i hälen idag!!! Tacksam!!!


Livet är kort.

Read Full Post »

Uppdaterat inlägg: Sedan jag skrev det här inlägget – och med tanke på den kommentar jag fick av en finsk läsare – forskade jag lite i de röda flaskornas ursprung. Och mycket riktigt är de inte svenska utan finska! Mina föräldrar besökte som nygifta det finska glasbruket Riihimäen Lasi. Två röda flaskor följde med hem – den ena behöll mamma och pappa, den andra skänktes till mina morföräldrar. Sedan ett antal år tillbaka står nu båda flaskorna på fönsterbrädan i mitt arbetsrum här hemma.


Det finns en del prylar
jag gillar i mitt hem – förutom böcker, dårå. Jag är lite grann av en glasfetischist, faktiskt. Vackra glas i olika former har alltid fascinerat mig. Jag minns så väl de vackert slipade kristallglasen hemma hos farmor och farfar, dem vi serverades lingondricka i till maten… Den röda drycken bröts så vackert i glasets slipning… Nu dricker ingen lingondricka i dem längre. De står visserligen kvar i farmors och farfars stora ekbyffé, men hemma hos mamma.

Från Reijmyre glasbruk, som faktiskt ligger i Östergyllen, kommer ett antal ganska enkla glasföremål. Enkla, men vackra! Monica Bratt är en av mina favoritformgivare därifrån. Glasbruket är nu över 200 år gammalt och det som är ganska typiskt för just Reijmyre är de rubinröda föremålen. Jag har till exempel två flaskor/karaffer som jag gillar jättemycket i min ägo.

Vackert rubinrött. 


Mamma har en hel del
glas, vaser, karaffer och skålar från Reijmyre. Allt är inte rubinrött, utan finns i färger som blått, grönt, rökgrått med mera. Enkla föremål, men otroligt vackra – och funktionella! – i just all sin enkelhet.

Nu går det ju inte så bra för våra glasbruk. Orrefors ska ju till exempel lägga ner och det tycker jag är synd. Men det är väl så att det inte lönar sig längre när det är billigare att tillverka glas utomlands. Sad, but true.

Jag har flera Orrefors-favoriter, bland annat de fina Coronaskålarna, designade av Lars Hellsten. Det började med att jag fick en av de stora Coronaskålarna efter min morfar. Sen har jag hittat mindre skålar på loppis och antikaffärer och köpt.

Corona.


Under 1980-talet
tyckte nån att jag skulle börja samla på fina vinglas. Jag fick mitt första Orrefors Optica-glas, desginade av Gunnar Cyrén då. Jag har mest rödvinsglas, men även två champagneglas. Samlingen var större tidigare, men förminskades i samband med en bodelning. Och faktiskt, det räcker med två champagneglas, för champagne dricker jag helst bara med Fästmön!

Optica.


Dessvärre är Opticaglasen
väldigt sköra. Och trots att jag är extra försiktig när jag använder dem och diskar dem går det oftast sönder ett glas varje gång. Detta gör att de för det mesta pryder sin plats i mitt vitrinskåp…


PS Om det är nåt värde i glasen?
Tja Reijmyres glas är eftertraktade och Orrefors glasföremål kanske, ironiskt nog, får stigande värde med nedläggningen.


Livet är kort. Ibland måste man få vara lite ytlig och beundra vackra saker.

Read Full Post »

Det händer så mycket här inne hos mig, så nu måste jag vända blicken utåt och kolla läget. Det här är vad jag fann:

  • Förstår Linköping Mjölbyord? Det kan man fråga sig. För det är verkligen så att en östgöte kan avgöra från vilken byhåla en annan östgöte kommer på sättet att prata. Nu gällde det ordet göddig, som lär ska betyda bra och trevlig på mjölbyska. Har jag aldrig hört… Men så är jag ju född i Metropolen Byhålan, bara…
  • Döda i Vittinge förvaras i kyrkoherdens garage. Eller i kyrkoherdens före detta garage. Garaget har fungerat som lokal för bisättningar. Men nu har det kommunala begravningsombudet ifrågasatt det hela. Visst ska man ha respekt för de döda och garaget ser verkligen ut som ett garage – på utsidan. Men enligt lokalblaskan är garaget mycket vackert och fridfullt på insidan. Vad de döda själva tycker förtäljer inte historien.
  • ”Ställ kungarna på statykyrkogård och cykla på vänster sida!” Jepp, det är i alla fall vad vissa riksdagspolitiker tycker i sina motioner. Kungarna det gäller är Karl XII och Gustaf II Adolf – alltså statyerna av dem. Det är miljöpartister som vill flytta dem till en statykyrkogård. Däremot är det en moderat som tycker att man ska cykla på vänster sida. Och om chanserna att få igenom motionen säger han till Aftonbladet:

Tja…spottar man på en sten så blir den blöt till slut.

  • Mobbningen tog Lars liv. Man tror inte att det är sant, men det är det. Vuxna kan vara precis lika jävliga mot varandra som barn. Lars tog till slut livet av sig efter att cheferna ville bli av med honom och mobbade honom. Enligt hans änka sa de att han gjorde allt fel. Trots det hade han jobbat som socialsekreterare i 27 år. Känns det igen? Ja, tyvärr alltför väl. Och lustigt nog klarar sig alltid cheferna…
  • Man dog i insektsätartävling. Jag älskar choklad, men myror i chokladsås låter inte gott. Att äta insekter överhuvudtaget verkar läskigt! Men när en djuraffär i Florida arrangerade en tävling lyckades den locka nästan 30 tävlande. Fast en av dem dog i kampen för att vinna priset – en pytonorm. Nä, såna här tävlingar låter… pyton, tycker jag.
  • IKEA intresserat av Orrefors. Såpass, där ser man… Men frågan är om man låter kvinnor arbeta där. Ja, möjligen om de inte syns i några kataloger som eventuellt skickas till Saudiarabien. Nä, IKEA är inte svenskt längre, men det är Orrefors.


Livet är kort. Men är det skojigt?

Read Full Post »

Vuxendagarna och semestern rinner ut. Idag blev det en kombinerad nytto- och nöjesutflykt till diverse butiker. Vilken tur att Fästmön är en fena på ögonmått och storlekar – en synnerligen bra egenskap att ha när man ska inhandla till en frånvarande tredje part. Själv fick jag tanka bilen, för mätaren började blinka. Men nej, nån bensinräkning tänker jag inte skicka! 😉

Jag roade mig redan tidigt på rundan med att stirra ut smaklösa ting. Maj gadd, det vimlar ju av dem i affärerna. Som såna här väggtexter, till exempel. Vad ska man ha dem till? Nån som vet? Och den med Carpe Diem är ju så skitful att den aldrig skulle fastna i min mobilkamera, så håll tillgodo med denna:

Såna här väggtexter tycker jag är sktifula och, tja, smaklösa.


I en av affärerna vi besökte
fanns det en tiokronorsmarknad. Där kan man hitta den mest horribla ting. Eller tycker du att de här salladsbesticken är snigga??? Jag blev förbannad när jag såg dem.

Smaklösa och skitfula salladsbestick. Ser ju ut som såna där kammar långhåriga har i håret!


Anna fastnade för ett tretvåpack flugsmällor.
Hon kan nog komma på flera användningsområden för dem…

Katusch, katusch… Men turkost… UFF! 


Dagens vuxenmål
var Röda Korsets Kupan, som har haft sommarstängt. Vi var förstås inte ensamma där. Tyvärr fanns där inga böcker jag ville köpa, så jag fick fortsätta fokusera på smaklösa ting. Det här trollet tog nog dagens pris i fulhet, tror jag:

Skitfulast idag. Det har ju för fan tuttar!


På klädavdelningen luktar det mest Tofflan illa
, men jag fick i alla fall skratta åt det digra utbudet av foppatoffelvarianter. Tänkte förstås på min sister och på om jag inte skulle kunna muntra upp hennI med nånting sniggt. Här fanns varianter i både blått och min favoritfärg orange.

Blått eller orange, det är frågan…


Men nu är ju min sister
varken blå eller orange utan roooosa! Så jag tror nog att dessa snigga fotbeklädnader skulle passa henne bättre. De är ju för övrigt mer damiga i modellen. (Min sister är en dam.)

Damvariant av foppatofflor i sniggt rosa.


Hepp! så blev jag påmind om jobbet
också i form av R som kom och kånkade på ett gäng tavlor. Till sitt garage. Jajamens! Och DÄRMED noterade jag äntligen nåt smakfullt. Konst i garaget! Sen såg jag en tröja som även den påminde mig om jobbet.

Tryck i blekt rosa var väldigt smaklöst på denna bajsbruna tröja.


Efter en välbehövlig kaffe
och var sin kaka – ja, här snålas inte med kalorierna! – fick vi nya krafter. Anna gjorde detta urläckra fynd, som emellertid fick stanna kvar i butiken.

Gult är fult – även som shortsfärg.


Men fanns det verkligen inget
som föll mig på läppen så till den milda grad att det fick följa med hem? Jorå. Denna lilla läckra skål/ljuslykta från Orrefors för endast 25 kronor.

Skitsnigg! Och smakfull! Fick förstås följa med hem.


Jaha, så idag har jag alltså stor-shoppat.
Jag är mycket nöjd!


Livet är kort.

Read Full Post »

Säsongens Antikrundan avslutades i kväll från Ystad. Mängder av fina prylar visades upp som vanligt. Här är några saker som jag gillade samt deras värden:

  • En kvinna kom med en del byggnadsdetaljer från Ostindiska kompaniets hus i Singapore. Hon hade köpt dem för 14 000 kronor. Det var svårt att göra en värdering, men alla delar kan vara värda till mellan 50 000 och 100 000 kronor, framför allt om Singapore köper tillbaka dem… Kvinnan övervägde emellertid att använda dem för nåt trädgårdsprojekt.
  • En enorm bordsuppsättning i kristall och nysilver värderades till mellan    3 000 och 4 000 kronor.
  • En dam hade med sig ett rött tulpanglas från Orrefors som hon hade köpt för 100 kronor. Det värderades till mellan 10 000 och 12 000 kronor.
  • En broderad eldstadsskärm hade ett möjligt värde mellan 6 000 och      8 000 kronor.
  • Snyggve var nyslingad i håret när han tittade på två gustavianska stolar. Stolarna värderades till mellan 20 000 och 25 000 kronor.
  • En miniresväska i silver visade sig troligen vara en visitkortshållare. Väskan var signerad Olle Ohlsson och värd ungefär 15 000 kronor. I samband med värderingen visades ett reportage om Olle Ohlsson, en synnerligen ovanlig silversmed!
  • Ett jugendsmycke med olika stenar samt pärlor värderades till mellan   20 000 och 25 000 kronor.
  • En äldre herre medförde en ganska prålig toalettspegel med en massa putti. Spegeln värderades till mellan 15 000 och 20 000 kronor.
  • I samband med en värdering av en tidig matta av Märta Måås-Fjetterström gjordes ett reportage om denna duktiga väverska. Inte så konstigt för hon var från Östergötland, närmare bestämt uppvuxen i Stöllestan.
  • En dam i brons och en pojke i elfenben värderades till 15 000 respektive 20 000 kronor.
  • En tidig Ola Billgren-teckning av föräldrarnas sovrum (!) värderades till melan 5 000 och 10 000 kronor.
  • Ett mikroskop från 1750-talet eller senare häften av 1700-talet värderades till mellan 15 000 och 20 000 kronor.

Säsongsavslutning var det som sagt, men i sommar spelas nya avsnitt in:

  1. Sölvesborg 26 augusti
  2. Nässjö 28 augusti
  3. Kungsbacka 30 augusti
  4. Dals Ed 3 september
  5. Filipstad 5 september 
  6. Rättvik 7 september.

Read Full Post »

Kvällens Antikrundan gick från Örebro – igen. Jag tittade på en inspelad version av programmet i efterhand tillsammans med Fästmön. Vi är båda mycket undrande över varför man återvänder till samma platser. Det finns ju liksom flera städer i Sverige…

En lite lugnare ”Runda” blev det i afton, men gissningsvis var sms-trafiken tät klockan 20 – 21 mellan öst och väst… 😛

Här är några av föremålen och värderingarna:

  • En gul kinesisk vas från sent 1800-tal värderades till mellan 5 000 och 10 000 kronor.
  • En rysk emaljbägare som tagits fram till den siste tsarens kröning värderades till 2 000 kronor. Knut Knutson levererade också en läskig historia kring den.
  • En saltstol från S:t Petersburg, troligen 1900-tal, värderades till 7 500 kronor.
  • En skål av Picasso, inköpt i Frankrike för cirka 50 kronor, värderades till mellan 4 000 och 6 000 kronor.
  • En rätt ful ampellampa fick ett värde av 12 000 – 15 000 kronor.
  • En lättklädd rosa dam på en porslinstavla hade en rysk sginatur och värderades till mellan 20 000 och 30 000 kronor.
  • En skev och ganska hemsk vas från Orrefors betingade ett värde mellan 5 000 och 7 000 kronor.
  • Cajsa Warghs kokbok, en sjundeupplaga från 1780, värderades till        2 000 kronor.
  • En konstig fransk lampa värderades till mellan 8 000 och 12 000 kronor.
  • En otroligt vacker iransk matta, inköpt på 1970-talet för 300 kronor, värderades till mellan 20 000 och 40 000 kronor.
  • En minibyrå, kanske för smycken, gjord på 1780-talet värderades till mellan 20 000 och 25 000 kronor.
  • En annorlunda smidesljusstake för fem ljus inklusive stump värderades till mellan 40 000 och 50 000 kronor.

Under programmet gjordes också ett besök på Carl-Jan Granqvists kokboksmuseum. Vilka böcker och vilka värden!

Nästa vecka sänds Antikrundan från Sigtuna.

Read Full Post »

Older Posts »