Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘oroande’

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Read Full Post »

Min förmiddag slutade med ett rejält motionspass. Meh, tro nu inte att jag kutade tvärs över gatan till Friskis & Svettis träningsföretaget eller ens att det var frivilligt! Nej, en Toffla springer ju som bekant aldrig, utan hasar bara. Skämt åsido, jag sprang FAKTISKT runt i huset och affischerade överallt där jag kunde – jag blev åthutad vid ett tillfälle, till och med!

Plastfickorna på glasdörrarna får endast användas för evenemang som ligger nära i tiden!

sa en dam och tittade lika ampert på mig som Storasyster kan göra.

Vilken tur då att det här går av stapeln nästa vecka!

svarade jag och log mitt allra blidaste leende.

Jag skenade upp och ner i trapporna och det var inte så skönt för hälen där hälsporren är särskilt trilsk idag (kylan?). Men jag gjorde det ändå så gärna eftersom det är ett evenemang som jag tror lockar besökare. Ett angeläget evenemang, vill säga.

Sen var det skönt att få bänka sig framför datorn, sätta på sig lurarna och delta i ytterligare ett #ssmw-webinar om sociala medier och affärsnytta, c/o Bengt Littorin. Dagens webinar handlade om bilder och hur företag kan använda sig av tjänster som Instagram. De två föreläsarna representerade en klädkedja och ett hotell. Delvis använder de sig av Instagram och bilder på liknande sätt. Hotellet har en enda fotograf som tar alla bilder till webbplatsen, men när det gäller Instagram varierar fotograferna. Tanken är att bilderna ska locka, men också vara ganska enkla. Det blir de när man lite småfyndigt fotar verkligheten, menade Daniel Wångsten på Hotel Tylösand. På klädfirman fotar de olika butikerna till Instagram, men max två bilder per dag får de lägga ut.

Toffelfot och kollegas fot

Här har jag fotat Toffelfoten storlek 42 (till vänster) och en kollegas fot storlek 36 (?). Bilden tillför inte det här inlägget nånting mer än att vara lite lustig, knappast småfyndig, men ge dig en paus i läsningen,


Men vad ger bilder för vinster och förtjänster?
Går det att mäta till exempel hur många gäster som bokar hotellvistelse eller köper vintagekläder bara för att de har sett en Instagrambild? Njae, viss statistik går ju att ta fram över hur ofta bilderna är tittade på etc. Och det går ju att se hur många likes och delningar som görs. Men det handlar förstås mest om att skapa goodwill. Och att involvera kunderna, menade Ulrika Enström från Beyond Retro. Ett av misstagen många företag sen gör är att inte kommunicera med kunderna genom att strunta i att besvara kommentarer etc på Instagram.

Lite knepigt är ju detta med bilder överhuvudtaget. Det lånas friskt över nätet, trots att det är fotografen som äger rätten till sina bilder och ingen annan (om det inte är avtalat annat, vill säga). Men om nån fotar till exempel ett plagg och taggar Beyond Retro känns det som att röra sig lite i ett gränsland. För självklart vill affärskedjan visa upp den taggade bilden (förutsatt att den är positiv, förstås). Fotografen har troligen inte nåt emot det eftersom h*n har taggat affären. Mer oroande, tycker jag, är att Instagram faktiskt har rätt att använda bilder som är upplagda där, till exempel i reklamsyfte, utan att fråga först. I och med att fotograferna har skapat ett Instagramkonto har var och en också godkänt detta. Frågan är hur det känns ifall ens bild används i marknadsföringen av en vara eller tjänst som man som fotograf inte gillar…

Jag tror emellertid att det är massor av människor som, utan att fråga mig, har lånat bilder jag har tagit från min blogg. Lägger man ut dem på nätet får man liksom vara beredd på det. Men det finns också personer som har kontaktat mig och bett att få/köpa högupplösta kopior för att illustrera texter i tidningar och böcker. Generellt sett brukar jag inte ta betalt för bilder, men jag vill gärna att jag nämns som fotograf.

Webinarerna tar upp intressanta ämnen och det är alltid spännande människor som föreläser! Nästa webinar ges den 19 mars:

19 mars appell: I samtal med medborgarna

Ett mer fokuserat Appell där vi med ett antal kortpresentationer undersöker på vilket sätt myndigheter använder sociala medier för att förbättra samtalet med medborgarna.

Deltagare: Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i Värmland, Skatteverket m.fl.

Håll utkik på Twitter efter hashtaggen #ssmw


Livet är kort.

Read Full Post »

Framåt eftermiddagen kände jag orken sina. Men idag var jag mer lyhörd och gjorde mig klar för avfärd i tid, innan krafterna tar helt slut. Och det var rätt smart, för bilen behövde verkligen grävas fram under snömassorna. Som tur var var det lätt snö. Vägen hem var plogad och det var också tur. Minns en dag före operationen när jag nästan inte tog mig hem…

Tyvärr blev det ingen tur ut till Himlen i kväll. Där ute brukar det nämligen inte plogas i första taget och parkeringsplatsen är med all säkerhet inte plogad – sånt tycker Uppsalahem att man ska göra själv. Att gräva sig loss och att skotta klarar jag inte än så länge. Jag skrapade lite försiktigt med min lill-skotte utanför garaget hemma – och sen fick jag ont i både ryggen och magen. Idiotiskt, jag ska ju vara frisk nu! I morgon gör jag ett nytt försök att åka till Himlen med matkassen till Fästmön och barnen. (Anna lagar till sig och barnen – och jag tänkte nog laga till Anna och mig när hon kommer nästa gång.)

Det blev en bra arbetsdag idag! Jag trivs verkligen på institution 1 – med alla som jobbar där. (Alltså jag älskar inte alla där, men de flesta är trevliga, glada, sociala och pratbara.) Bland annat hade jag en lång pratstund med R efter förmiddagens möte eftersom R har liknande alienproblem i familjen som jag har haft – fast med stor bokstav. Dessutom är den nyaste familjemedlemmen inte helt frisk, vilket naturligtvis är oroande för alla.

Nån hade ställt en skål med märkliga snacks på fikabordet, så på eftermiddagen undrade jag var drinkarna var nånstans. Det är sånt man bara kan vräka ur sig på institution 1, inte på institution 2, tror jag. Vi som fikade på eftermiddagen försökte sammanställa nån sorts innehållsdeklaration, men jag tror inte att nån av oss lyckades helt.

konstigt snacks

Innehållsdeklartion, någon???


På vägen hem stannade jag till
vid Tokerian eftersom både müslin och mild lättyoghurten var slut. Tisdag betyder också TV-tidningsdags, men det var ett rätt misslyckat köp. Inte mycket att glo på i veckan, alltså, mer än Antikrundan och Leffe (i kväll in person, på söndag ska jag väl försöka stå ut med det gubbiga och se på andra delen av En pilgrims död.) Jag fick helt enkelt trösta mig med att köpa hem en kanelbulle – det doftade ljuvligt av kanel i hela affären. Och är det nånting som Tokerian är outstanding på – förutom att dålig stavning på skyltar – så är det kanelbullarna! Mums!

kanelbulle

Skitgoda kanelbullar!


Men jag tog faktiskt
ett par knäckemackor, kaffe och ett glas mjölk först, innan jag åt en bulle. Jag skulle nämligen ringa mamma och då kan jag inte ha lågt blodsocker. Fick höra att mammakusinen B gjort en kvickfixoperation igår. Jag hoppas att allt har gått bra. Del två följer visst redan nästa vecka.

Eftersom jag längtar efter min älskling ville jag telefonera med henne också. Det blev inte så länge, för den ena luren laddade ur efter jag hade pratat med mamma och den andra är på god väg. Men en liten stund blev det. Ingen ville lägga på, typ. Vi kan barnsla oss rätt bra ibland… Särskilt när vi spelar Wordfeud. Några av dagens snuskiga ord har till exempel varit

  • urinoar
  • kuse
  • påk
  • kåta
  • sex

Jag avslöjar naturligtvis inte vem som är värst av oss…

Nu ska jag försöka vara lite vuxlig och läsa Antiktidningen som kom idag. Annars var det bara en räkning i postboxen och såna kan man ju egentligen klara sig helt utan, eller hur?..

BTW, det har inte ringt nån säljare från nåt pensionsföretag idag, men jag har fått ett mejl från Prognosia där man beklagar att jag har blivit uppringd. Uppenbarligen läser de min blogg bloggar, för den e-postadressen de hade mejlat till var inte den jag skrev i meddelandet till kundtjänst, idiot@prognosia.se…


*daaan = se detta inlägg!


Livet är kort.

Read Full Post »

Torsdag och som vanligt dags för min lista över bra saker (chokladdryck) respektive dåliga saker (Pucko!) Det är inte svårare än så här:

Chokladdryck

 

Pucko!

  • UL (nu har det gått fem dar sen jag skrev och klagade och bad om svar – har mötts av total tystnad!)
  • Kulturarvslyftet (kunde ha blivit bra och meningsfullt, men bidde inte ens en tumme…)
  • Alien och hälen (sluta bråka med mig!)
  • The Spiral (vilken skit…)
  • Fönsterbytet (känns lite oroande med tanke på ”allt”…)

Read Full Post »

Smaka på orden i rubriken… För mig smakar de… ljuvligt! För jag är så lyckligt lottad att jag har ett jobb att gå till i morgon, efter fyra veckors betald semester. Men det är tyvärr inte nåt fast jobb utan endast ett tag till. Det är oroande. Det tär. Jag försöker slå bort det och tänker i stället

ETT STORT GRATTIS TILL ARGA KLARA!

Den som kan almanackan förstår säkert varför!!! Och då menar jag inte den personliga almanackan som du kan tävla om inne hos Klara, utan almanackan rent generellt. Se där, se där! Du behöver kanske en almanacka trots allt! Hoppa in till Klara och tävla då, än är det inte försent!

Jag har varit hemma i New Village i ett par timmar. Timmar som har gått åt till att telefonera med mamma, packa upp, fixa ett par blogginlägg, ta fram jobbväskan och packa den, hänga fram kläder… Nu återstår att försiktigt flukta i almanackan om det är nåt viktigt på gång nästa vecka. Vet inte om jag vågar, riktigt. Och vad har jag för kod till passerkortet? Lösenordet till datorn? Nej, snacka om att jag har kopplat av i fyra veckor…

I morse hade Fästmön och jag den sista gemensamma frukosten fram till lördag, hoppas jag. Dagens intressanta samtalsämne var kroppsutsöndringar och jag fick lova dyrt och heligt att inte referera nånting från vår dialog. Så håll tillgodo med en smaskig macka i stället:

Mackor som var betydligt smakligare än vår dialog vid frukostbordet i morse förmiddags…


Innan jag for iväg med vinden
till New Village hann jag notera ytterligare en lösning i Annas högst personliga serie

Man tager vad man haver!

I kläm???


Man kan tro
att nånting har kommit i kläm här, men ärmen i fråga hindrar dörren från att stå och slå i draget. Smart, va?! Min älskling är bäst!

Kvar att göra nu är att skriva lite till, bland annat en jobbansökan. Tyvärr måste jag traska över till Tokerian för jag har inte tänkt på nån middagsmat till idag och dessutom måste jag lämna in Lottot. Mamma och jag lämnade in nya rader förra veckan och då vann vi hela 41 kronorna, det vill säga halva vår veckokostnad för Lotto… Så idag kanske vi har vunnit… hela..? En maskin, minst, måste tvättas, och så har jag lite tidningar att läsa ikapp också. Och oj… vad sitter jag här och bloggar, för..?


Livet är kort.

Read Full Post »

På lördag Idag är det lördag och dags för den fjärde och sista deltävlingen i den svenska uttagningen till Melodifestivalen 2012. Tävlingen går i Malmö och startfältet är minst lika… spretigt som sist, men på ett annat sätt… Det här kan bli riktigt, riktigt spännande!

Den här gången är det åtminstone flera stora artister med som Charlotte Perrelli, Lisa Miskovsky och Danny Saucedo. Danny var för övrigt min favorit förra året. Jag hoppas att han kan göra underverk i år!

Jag live-bloggar från TV-soffan och det är bara att hänga på om du vill ha sällskap! Du som inte kan vänta till kvällen kan som vanligtförhandslyssna på låtarna på webben.

Nu börjar deeet… Men nej, Helena Bergström har återvänt. Suck… Och då tar hon över. Tyvärr… Hon-som-jag-aldrig-minns-namnet-på pratar fulare än nånsin. Och varför, VARFÖR är Sarah Dawn Finer inte med och tävlar???

Så här ser startfältet ut:

1. The Girl – Charlotte Perrelli
Ja här var det muskorta kjolar, vill jag lova… Och dekolletage… En fartig låt, fläkt i håret… Jaaa… inte så tokigt. Man blir danssugen. Men det är ett ABBA-sound nånstans…

2. Allting blir bra igen – OPA!
Nu kommer det multikulturella bidraget. Nej, det här är svenska uttagningen. Bort. Sorry!

3. Land of Broken Dreams – Dynazty
Hårdrockstajm. Jaa, alltså jag gillar hårdrock, men det hör inte hemma i Melodifestivalen. Nej, fetbort med en gång!

4. Don’t Let Me Down – Lotta Engberg och Christer Sjögren
Det började bra med Lotta och Christer, Bromé respektive Björkman. Sen pratade Helena Bergström så jag hann bli alldeles sömnig. Fast därefter kom de, Engberg och Sjögren… På engelska. En låt för den som vill dansa tätt. Men nej, det här är ingen vinnare. Och vad 17 har Lotta på sig??? Märkligt nog kan jag låten utantill trots att jag aldrig har hört den förut…

5. Goosebumps – Hanna Lindblad
Meh… Vad har hon på sig??? Vet hon inte att gult är fult?! Låten börjar lika osymmetriskt som klädseln är. Kunde ha varit en bra låt, men den är för tjatig. Och, som sagt, utstyrseln tar fokus från låten… Hemsk.

6. Kyss mig – Axel Algmark
Från Traaaanååås… Där har jag också bott. Där finns en enda gata. Började han med att klia sig där bak? Såg ni??? Vad är det här för trallerall? Nej tack. Jag spolar fast forward.

7. Why Start A Fire – Lisa Miskovsky
Sömnig låt. Men sjunga kan hon, Lisa. Kanske fel forum. Jag får nåt britt-pop-låt i huvudet. Och lite Bowie…

8. Amazing – Danny Saucedo
Uppenbarligen publikens favorit… Och födelsedagspojke! Bara det… Kan det bli två grattis idag? Gillar his moves, men sången är klen i början. Sen kommer han loss. En härlig danslåt. Ascoola dräkter. Men sången ÄR svag i de långsamma partierna… Det är oroande…

Mellanakt. Gina går omkring och låter illa och försöker vara rolig. Varför måste det skämtas så dåligt hela tiden? Det är väl inget komediprogram??? En av mina favoriter från Antikrundan var på plats. Kanske nån kan tipsa honom om att ta bort den där jävla tröjan!!! När så Gina kommer fram till Danny måste hon ta på honom och kramas. Är det ingen som ska kommentera det???

Kan ingen ta bort Helena Bergström från mikrofonen? Hon har ju skrikit sig hes!

Mer Sarah Dawn Finer! Vilken stjärna!!!

Direkt till final går… Lisa Miskovsky och Danny Saucedo

Till andra chansen går… Christer Sjögren & Lotta Engberg och Dynazty

Jag är ganska nöjd med resultatet, men hade förstås självklart sett Charlotte Perrelli i andra chansen.

Läs även andra bloggares åsikter om

Read Full Post »

När två tämligen glömska och snurriga… ehum… tanter… kamperar ihop kan det ibland uppstå små… oroande, (o)roliga och halvt hysteriska situationer. Här kommer en av dem, återberättad efter bästa förmåga – jag är ju glömsk…

Idag på förmiddagen hade jag fått i uppdrag att gå ner till mammas källarförråd och hämta upp en blå väska. Det skulle vara en mjuk väska av bagtyp och

[…] inte den med hårda handtag för den är pappas! […]

(Som om pappa skulle bry sig, han har varit död i snart fem år.)

Jag traskade iväg. Det är en ganska lång väg att gå till mammas källarförråd. Först går man ut, sen nerför en brant trappa, genom en lååång korridor som korsar en tvättstuga och så genom en tung dörr. Jag hittade den blåa väskan genast. Trodde jag. Inte låg det mycket grejor i den heller. Jag plockade ur de få föremålen och la dem i en annan väska. En beige väska. Sen gick jag upp till mamma igen.

Nejmen den där väskan är det INTE! Den är ju inte stor!

Jag harklade mig lite och sa att hon inte nämnt nåt om storleken, bara färgen. Och blå var den. Jag försökte locka med

Men den är ju mjuk!..

Hur som helst, det var fel väska. Nere i källaren hade jag sett den andra väskan, pappas med hårda handtag och denna. Det var de enda blåa väskorna. Jag försökte förmedla budskapet. Men det var fel väska. Och den RÄTTA väskan MÅSTE ju finnas där i källaren.

Eller också har herr och fru Blå slängt den! De har slängt min rosa matta och en IKEA-väska också, så…

Jag erbjöd mig att gå ner en gång till och leta lite mer. (Som om det skulle hjälpa… Men OK, jag kunde ju till exempel öppna de två resväskorna och kistan och kolla efter den rätta blåa väskan.)

Men ingen rätt blå väska. Däremot hittade jag den rosa mattan och IKEA-väskan. Jag lämnade kvar den felaktiga blåa väskan och traskade de sju milen tillbaka upp till mamma.

Jag hittade ingen annan blå väska, det finns ingen!

Vid det här laget hade mamma blivit nästan hysterisk och var på väg ner i källaren för att leta själv. Hur nu det skulle ha gått till – rollator och långa, branta trappor är ingen bra kombo.

Till sist lyckades jag övertyga henne om fakta. För att försöka dämpa hysterin la jag till:

Och dessutom, din rosa matta ligger där nere och IKEA-väskan hittade jag också, full med adventssljusstakar.

Detta föll inte i särskilt god jord.

DEN IKEA-väskan har jag köpt, det var inte den jag menade!

(Nehej, hade du snott den andra IKEA-väskan, eller vad?)

Hur som helst, vilken väska ska du ha nu då???

Det slutade med en tredje tur ner till förrådet – för att hämta upp den felaktiga blåa väskan, som ju ändå var ganska rätt. Vid det laget var jag genomsvettig och ganska mör. Det tar på krafterna, ibland, att vara med mamma…

Mamma är otrolig på att lägga saker på

bra ställen.

Ställena är så bra att hon sen inte hittar prylarna när hon ska ha dem. Jag vet inte hur många gånger under en dag jag har letat efter hennes handväska, plånbok, en trasig glödlampa, handlingslappen, ett linne, en byxa, kaffemuggen… You NAME it!..

Precis innan jag skulle gå och lägga mig nu i kväll hade en BH och stödkragen försvunnit.

Mamma, jag ORKAR inte leta efter dem nu, jag är TRÖTT!

Men jag kunde ju inte låta bli att leta och jag hittade i alla fall stödkragen. Nu är bara frågan var jag har lagt MINA glasögon, MIN smutstvätt (den hittade jag i medicinpåsen…) och… Ja, vad var det nu igen..?

Read Full Post »