Jag hade glömt…

Det är nog så att jag hade glömt att mamma bor väldigt nära sjön. Och där bor också måsar. Det ska vara kallt när jag sover och jag har sovit med öppen balledörr*. Måsarnas konserterande har helt enkelt hindrat sömnen. Jag vet att man vänjer sig efter ett tag, men jag hinner ju aldrig det numera förrän jag ska vidare igen.

Herren på täppan här. 

Idag är det lördag. Jag har sovit kanske fyra timmar i natt och det är för lite. Men så blir det ibland när man har ont. När jag vaknade kände jag av hälen också. Det var en missräkning eftersom den trots långkörning och en del promenerande kändes riktigt bra igår, som om den var på väg att läka.

Mamma sa igår att det ska bli regn och åska idag. Tråkigt väder att plantera i, men jag måste liksom göra fint på graven idag – i morgon åker vi. När jag har mamma i bilen kan vi inte åka i ett streck, utan måste stanna en eller två gånger. Därför tar resan längre tid och jag får nog räkna med att större delen av dan går åt till att åka. Då hinns ingen plantering.

Det är märkligt, mammas lägenhet är jättefin och jag trivs här, men pappa har aldrig varit här. Ändå känner jag hans närvaro den här gången. Han finns överallt – i fåtöljen, i vardagsrummet, vid köksbordet, på ballen**… Det är märkligt, men jag gissar att det är för att det är årsdagen på tisdag. Jag minns en sån dag för tre år sen när jag körde ensam härifrån och hem. Jag grinade hela vägen, i mer än tre timmar. Och hemma väntade nästa katastrof på Den Onda och Elaka, den som aldrig gör nåt gott för andra människor utan bara är avskyvärd, alternativt tråkig. Nej, viss uppmärksamhet kan man klara sig utan. Jag klarade mig igenom den gången, men jag lärde mig att bara lita på mig själv. Människor står i grunden nämligen alltid närmast sig själva. Det gör många av dem till vad vi uppfattar som svikare. I själva verket är dessa människor nog bara ärligare människor.

Förutom plantering ska jag följa med mamma till Ur & Penn. Där köpte hon en klocka för några veckor sen. En dag, när hon satt och pratade i telefonen, gick klockan bara sönder, den ramlade av handleden. Hon gick tillbaka med klockan och i affären sa de att mamma hade varit ovarsam med klockan. Det har jag mycket svårt att tro. Mamma är en gammal tant och ytterst försiktig med sina saker. Hur som helst, klockan hade gått sönder på så sätt att den inte gick att laga – vilket får mig att undra vad de säljer för skit, ärligt talat, i den affären. Och nu ska mamma få köpa en ny klocka till ett rabatterat pris. Det tycker affären är rimligt. Jag tycker att mamma ska få pengarna tillbaka om de inte kan laga klockan. Eller en ny, likadan klocka. Så nu ska jag följa med och se vad jag kan göra. Jag tycker inte att det är OK att behandla kunder hur som helst.

På Bokia ska jag sen sätta sprätt på ett presentkort jag fick till födelsedagen. Det räcker till en eller möjligen en och en halv bok, så kanske blir det två nya böcker som följer med mig hem. Jag har inte bestämt vilka än, men jag har ju en boklista. Möjligen blir det en tur ner till Bok-Anna i hamnen (jag kan inte förstå varför människan inte har nån hemsida!!!). Det beror lite på väder och vind och hur mycket mamma orkar gå. Vi måste förstås ta bilen upp till stan, trots att det bara tar två minuter att gå dit.

Gissar att vi rundar av dan med en fika nånstans, efter planteringen. Här finns ju några fina fik att välja bland… Och i afton ska jag bjuda mamma på födelsedagsmiddag. Det blir nog på vanliga restaurangen (varför har ställena i Metropolen Byhålan inga hemsidor?).

Vad ska du göra denna lördag i juli???

Livet är kort.

*balledörr = balkongdörr
** ballen = balkongen

Read Full Post »

Så blev det fredag, helt plötsligt…

Fredag igen… I morse när jag vaknade kom jag på att gårdagen var den sista torsdagen jag är ledig på ett tag. Och idag är den sista lediga fredagen… Men det känns inte som nåt bekymmer, bara roligt! Tänk att hjärnan ska få bli lite stimulerad snart och framför allt, att få lite annat än sina bekymmer att tänka på!.. Åtta timmar om dan borde jag kunna blunda för dem i alla fall, för jag lär nog inte ha tid att känna efter…

Känna efter är inte bra, som sagt. Om jag känner efter lite, lite har jag faktiskt ont i luftrören. Rejält. Och jag kan inte bara skylla på puckona som envisas med att blåsa in sin giftrök via min öppna balkongdörr. (Ja man måste ha öppet eftersom det ju helt plötsligt har blivit ganska varmt!) Det kan vara en liten infektion på antågande och det har jag verkligen inte tid med! Jag gjorde en grogg på två C-vitaminbrus sent igår kväll eftersom jag inte kan äta färska apelsiner på grund av magsåren. Jag vet ju att kroppen inte kan lagra C-vitamin, men ändå. Det kändes faktiskt lite bättre! (Snacka om placebo…) Men idag är det irriterat igen och det känns som en tyngd på bröstet. Tungt och ont att andas…

Mina luftrör och jag gillar inte puckon som släpper ut sin giftrök så att den hittar in genom min öppna balkongdörr.

                                                                                                                                                          Fästmön slutar jobba klockan 13 idag och när jag har hämtat henne åker vi och handlar det sista, det vi inte kunde handla i tisdags, typ mjölk och sånt. Vi passera New Village där jag tänkte att vi skulle hinna slänga i oss kaffe och var sin macka innan vi far ut till Himlen med våra grejor. Och vidare till skolan för att hämta Elias. Taxi Tofflan åker gissningsvis vidare sen och antingen hämtar tjejerna eller deras packning. Ja, man är inte bara taxi, man är kollifraktare också. Framöver blir det emellertid mindre bilåkning för samtliga. Egentligen har jag redan idag inte råd att åka och fara som jag gör, men från och med nästa vecka behöver jag bensinen för resor arbetet tur och retur. Anna och Elias ska cykla till skolan under veckorna och med lite träning tror jag det går bra för killen. För Anna handlar det om att få sin söta rumpa att vänja sig vid den hårda och otäcka sadeln… Aj, aj!..

Det är konstig värme idag! Det är mulet, men oerhört kvavt. I morse vid 6.15 var det 18 grader varmt – jämför det med de nio graderna härom morgonen! Är vi på väg mot sommar igen??? Nej, jag vill ha höst nu!

En bild från en tidig höstmorgon 2009. Jag var på väg till tandläkaren och stan var folktom.

                                                                                                                                                             Inte så mycket på nån lista idag att göra. Jag ska sätta mig med lokalblaskan en stund och efter det ska jag se gårdagskvällens inspelade avsnitt av The Killing. Det är lite jobbigt med såna där TV-serier som är lååånga, hela 13 avsnitt totalt. Nu är det väl avsnitt nio eller tio…

Read Full Post »