Klappat och klart, eller..?

Ett klappande inlägg.

---

 

Ho, ho, hooooo…

Ha ha ha! Igår var det en månad kvar till julafton. Känn pressen och stressen! Själv har jag storstädat, för jag får ju en gäst till jul. Det som är kvar att göra är att julpynta, fixa gran och köpa mat, men det känns liiite tidigt än. Sen är det det där med julklappar. Jag har faktiskt börjat.

Det är ett hyfsat gäng (familjen==^) som ska få klappar av mig – som vanligt. Men skillnaden i år är att jag inte har så mycket att handla för. Än.

Några paket har det emellertid hunnit bli. Idag köpte jag ett par till Storebror och Mamma och i helgen ska jag kika på nåt till… vissa andra. Men det är svårt. När bonusbarnen blir större blir önskningarna… annorlunda… Och jag vill inte ge nåt som familjen inte vill ha utan nåt som var och en faktiskt gillar.

Svårast att hitta julklappar har det plötsligt blivit till tjejerna. Jag hade sån tur att jag snavade över hittajulklappar.se och där fick jag minsann goda tips! Genom att skriva in vem som ska få klappen och ålder samt prisklass fick jag upp flera bra förslag. Jag kunde också snäva av och välja kategori, till exempel Böcker, Heminredning, Kläder etc. Och plötsligt slog det mig att en bonusdotter snart ska flytta och kanske behöver en viss typ av saker, medan en annan bonusdotter alltid lånar böcker av mig… Minstingen gillar olika sorters spel. Vännen gillar att surfa i sängen och min lilla mamma är både frusen och en gottegris. Men älsklingen ska få nånting riktigt, riktigt personligt. Och hemligt…

Har DU några idéer om julklappar än??? Hur många ska DU ge klappar???

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

En söndag FÖRE semestern

Idag är det söndagen FÖRE semestern. FÖRE den fyra veckor långa, betalda ledigheten. Å, vad jag ska njuta! Och jag skiter i om det regnar varenda dag, jag ska bara göra sånt jag gillar ändå… Eller? Äh, det vet man ju att var och varannan går omkring och muttrar om att man inte fick göra si och inte fick göra så på semestern. Det handlar om att diskutera sig fram till vad man vill hitta på, kompromissa.

Det regnar.

Jag har inte så många önskningar vad gäller den här semestern. Det viktigaste är att få tid att vara med nära och kära. Och se fram emot och vara med om Pride 2012. Om det nu går. Hotell och biljetter är ordnade, men det finns ju annat som kan sätta käppar i hjulen, typ krämpor och annat elände.

Igår hade vi tänkt åka på flyguppvisning i Tierp, men medan vi var i Himlen mulnade det på. Fästmön läste på internätet att där var massor av folk och kö för att komma in till evenemanget som slutade redan klockan 16. Och jäkta vill vi INTE göra på vår semester.

Idag hade vi två tänkbara utflyktsplaner: 

1. Vid vackert väder: Ulva
2. Vid regn: Gustavianum

Och eftersom det regnar blir det Gustavianum. Där har jag inte varit på länge, men en gång i tiden studerade jag i huset. Antikens kultur och samhällsliv, pluggade jag, och jag fick VG, som var högsta betyg, på grundkursens 20 poäng. Naturligtvis kommer det en rapport från besöket på en blogg nära dig så att du får veta om besöket var värt de 50 spännen i entréavgift för vuxna eller inte.

Idag ska jag också gräva djupt i min strykhög och så måste jag ringa mamma för att diskutera en dagstur söder om söder den veckan hon är här! Ska  umgås med min kära också, förstås, hon som hånskrattade åt mig när mitt frukostägg krossades mellan mina fingrar och det rann ut gula, så gul som pus… (Anna blir fruktansvärt äcklad av mina löskokta ägg, medan jag föredrar äggen så löskokta som möjligt.)

Vad ska du göra idag??? Lyssna på en bra låt medan du funderar på vad du ska skriva i din kommentar!

Read Full Post »

Strultid, tankar, fokus – och att bjussa på sig själv eller inte

En till viss del värdelös helg är till ända. Jag är nöjd med två saker jag har åstadkommit – den krukvårdande verksamheten och omflyttningen i bokhyllorna. Resten av tiden gick åt till att motverka negativa känslor. Jag är fortfarande störd, men för varje gång jag skriver ordet

störd 

minskar det negativa. Jag får försöka flytta över tankarna så att jag fokuserar på mig själv, för det är verkligen så att den enda jag kan lita på är mig själv. Jag tänker orden och får antydan till tårar i ögonen. Men tårarna ska strax motas bort och ögonen bli isblåkyliga – mina ögon kan verkligen anta just den färgen. Så är det. Jag ska inte bara flytta över fokus på mig själv, jag ska sluta vara omtänksam och bry mig också. Det straffar sig nämligen. Jag kan inte läsa andras tankar och önskningar och ingen ska kunna läsa mina önskningar. Kanske inte tankarna heller…

Det är bara sårande med människor som är punktvis omtänksamma, omtänksamma när de har tid och lust. Inte när nån är ledsen eller behöver omtanke. En sån människa vill jag inte bli. So it ends here. Right here.

Jag kom extra tidigt till jobbet idag, därför att jobbet är nåt som får mig att bli glad och må bra. Men tyvärr inleddes arbetsdagen med trekvarts datorstrul. Det är ännu inte löst. Jag skulle få vänta en kvart innan S kommer tillbaka för att ändra några inställningar. Dagens problem var försvunna program. Ja jag säger då det…

Detta var nära. Fast nu har jag ju platt skärm, så tangentbordet skulle liksom inte kunna åka in…

Klockan elva idag ska jag på ett möte där vi ska diskutera uppdrag under de kommande tre månaderna. Det ska bli spännande och roligt, även om jag känner mig orolig och nervös. För ingen arbetsplats kan väl vara bättre än den jag befinner mig på just nu? Eller?

Veckan i övrigt bjuder på provtagning och läkarbesök samt en lunch med IH och BH. Det är så roligt att nån hör av sig och vill träffa just mig.

Annars snurrar i mitt huvud tankar om att starta en hemlig blogg. Eller hemlig och hemlig, mest en blogg där jag kan skriva av mig och vara som en elefant i en glasbutik. Ett annat alternativ är att göra den här bloggen privat, det vill säga så att bara jag själv kan se den. Å ena sidan känns det dumt att stänga sånt som ändå har rönt en viss… ja, hur ska jag uttrycka det… framgång eller position känns förmätet att använda. Men å andra sidan, om jag bara vill skriva för mig själv… Jag har bjussat tillräckligt på mitt liv och mina tillkortakommanden här i livet, känner jag. Att skriva ytligt är inte min grej. Så det lutar åt privat. Jag tänker… Jag tänker alternativ som att göra bloggen privat en tid eller att göra alla personliga inlägg privata så bara jag kan läsa dem. Eller nåt… Det är så svårt. Jag för ju på sätt och vis dialoger med människor. Jag har sen starten haft som policy att svara på alla kommentarer som jag får och som jag publicerar. Jag publicerar inte längre alla och jag har blockerat somliga från att kommentera eftersom deras ord är som vassa nålar eller nedlåtande klappar på huvudet. Det är inte så jag vill ha det. Jag vill verkligen att bloggen ska vara öppen för alla. Men jag pallar inte det. Jag fegar.

Read Full Post »

Vecka 47: Allt och Inget

Den här veckan blir det ingen vanlig höjning och sänkning. Det är nämligen inte svårare än så här:

Allt

• Tack till alla bloggläsare och vänner som har trott på mig, hållit tummar, peppat, önskat lycka till!
• Ett särskilt tack till Fästmön som har älskat mig trots alla mina tillkortakommanden!

                                                                                                                                                            Inget

• Nu har tillvaron rasat och jag tror inte på nåt mirakel. Så njut alla ni som önskade mig detta! Era önskningar har gått i uppfyllelse.

Read Full Post »

Födelsedagar och sånt tjafs

Nästa månad har både Fästmön och jag våra födelsedagar. Men det ska börja funderas i tid, tycker jag, inför såna evenemang – även om ingen av oss fyller jämnt. Man vill ju komma på det där lilla extra spännnande, oväntade, outtalade önskade…

Annas födelsedag är en söndag under värsta jobbarehelgen, så hon har ansökt om semester. Det vore inte helt fel, för då blir det eventuellt en tripp till Kungliga Hufvudstaden och diverse förlustelser där. Själv fyller jag på en måndag och jag är ju alltid ledig nu för tiden, så för min del blir det inget speciellt. Förra året firade vi min födelsedag med fryst Dajmakaka som vi smockade i oss, bara Anna och jag.

Gott som 17!

                                                                                                                                                         Men nu är det dags att börja fundera över eventuella inköp. Jag kan ju inte skriva nåt mer detaljerat HÄR eftersom jag ju vet att Anna läser min blogg. Önskar bara att hon kunde ha hintat lite mer vad gäller födelsedagspresenter… EN grej vet jag att jag ska inhandla, men den är mest på skoj. Sen kanske jag kan komma på nån eller ett par till småsaker. Men sen… Man vill ju ha det där oväntade, som sagt! Överraskningen med stort Ö.

Ett paket med oväntat, men mycket önskat innehåll???

                                                                                                                                                       Jag brukar vara ganska bra på att hitta presenter till andra, men just nu står det still i hjärnkontoret. Fick väl möjligen ett par idéer igår på stan. Problemet är bara att jag ju aldrig är på stan numera. Jag tycker det är otroligt jobbigt att ta sig dit, där vimlar av folk som invaderar mitt personliga utrymmet, det luktar illa, det är förbaskades HALT just nu…

Och så är det detta med folket från stadens sandlåda* som allt som oftast tycks ha kontoret på stan. Ungefär hälften av dem stannar och hälsar och pratar, medan resten ser ut som om de har skitit på sig när de ser mig och springer flera mil. De sistnämnda är JOBBIGA, tycker jag. Jag kan gå med mitt huvud högt, för jag har varit ärlig och rakryggad och slitit hårt, men ynkryggarna, de är krökta av skam och deras blickar bortvända. ÄNDÅ tar jag illa vid mig och gråter när jag kommer hem. Så det är svårt att gå på stan och leta presenter. Mycket lättare när Anna är med. Men hon kan ju inte vara med när jag ska köpa presenter till henne!

Så, nån som vill bli min personliga medföljare vid presentinköp i Uppsala city framöver???

                                                                                                                                                     *Stadens sandlåda = lekskola, fritidshem för vuxna människor

Read Full Post »