Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘omtänksamhet’

Idag for vi uppåt landet. Ja, jag har messat De Närmast Sörjande att resan gick bra och att vi kom fram helskinnade, säkert till någras förtret. Andra, däremot, var glada och visade såväl omtänksamhet som empati gentemot oss. Omtänksamhet och empati – för att inte tala om hyfs! – är ju, som bekant, inte alla som klarar av att visa. Eller så vill man helt enkelt såra mig och göra mig illa medvetet. Det är snällhet på en pinne, det!

Mamma vimsade in i det sista och till sist var jag tvungen att säga med lite kärv röst att hon skulle göra en sak i taget i stället för att fnatta runt och göra tusen saker samtidigt. Vi kom iväg ganska precis klockan 13. Mamma låste dörren till hemmet själv och när vi kommit halvvägs ut ur stan började hon leta efter sin nyckel. Som tur var hade jag sett vilket fack i handväskan hon hade stoppat den i, annars hade vi fått vända tillbaka.

Kortet som mamma nog blev gladast för bland alla presenter.


När vi åkt lite mer än halvvägs 
svängde vi av vid vanliga stället, Skoftesta, för toabesök och fika. Då hade mammakusinen B:s Taube-CD gått två varv, så nu kan vi alla låtar. Första gången tjöt mamma, andra gången pratade hon om en knäpp lärare hon hade haft som bara ville att de skulle sjunga Taubelåtar. Lite dubbel inställning, tycks det, till den där Evert… Fast tårarna var inte över honom utan över att det var mammakusinen B som var med i kören och sjöng på CD:n!

Nej, det blir ingen bild på herr trubadur utan en bild på mamma när vi rastade och höll på att blåsa bort.


Vi höll på att blåsa bort när vi fikade,
så det blev en ganska snabb mugg kaffe med tilltugg. När vi klev in i bilen sa mamma att jag ju kunde vända på skivan om jag ville, för nu hade vi ju hört första sidan två gånger. Men det gick ju inte, utan jag tryckte i min 1962-CD och den musiken gillade vi båda två!

Hemma sprang jag in på Tokerian efter lite förnödenheter som yoghurt och Pro Viva. Sen ägnade vi över en timme åt att packa upp. Eller jag packade upp på en halvtimma och slängde sen upp min onda häl i högläge i fåtöljen och läste gårdagens och dagens lokalblaska. Inte mycket att läsa så det gick på tio minuter.

Jag ringde och beställde pizzor som jag var iväg och hämtade och passade på att vila mina öron lite samtidigt. Känner mig trött och har lite ont i nacken, hälen värker också.

pizzerian skrattade jag tyst för mig själv – och elakt, förstås, eftersom jag ju är elak – åt ett diplom från Online-pizza som man mottagit.

Ett diplom för silverpizzera, som är östgötska och betyder silverpizzorna på rikssvenska.


Har man plötsligt börjat prata östgötska här
eller saknas det kanske ett litet i så att det egentligen ska stå

Silverpizzeria?


Jag kanske ska kontakta
Josefin Jerndahl som är diplomansvarig, enligt diplomet, och fråga. Skämt åsido, det var väl ett jämrans dumt korrekturfel, men lite kul också!

Nu har jag parkerat mamma i TV-soffan med en kopp kaffe. Själv sitter jag en stund här vid datorn och inväntar Häxans tid som börjar klockan 21.30. Sista delen i kväll!

Livet är kort.

Read Full Post »

När man får såna här paket i sin postbox tillsammans med vänliga rader från den alltid så snälla Nurse Rached (utom när hon stjäl min kakvinst), då kan man bortse från alla puckon som skriver onda saker i en kommentar på ens blogg:

Rosa och hjärtan, verkligen jag!


Med vänliga ord
på hjärtekortet och en fantastisk omtänksamhet om min näsa, på vilken jag hade en gigantisk finne nyss, är Nurse Rached en vän i särklass.

Fina snorfanor för min finniga näsa.


Tusen tack för ett gott skratt, Nurse Rached! 
Detta kom i exakt rätt stund.


PS
Även Fästmön har fått en hälsning i samma kuvert, på eget kort!

Read Full Post »

Dags för veckans höjning (bög) respektive sänkning (slamsäck)! Det är inte svårare än så här:

Bög

  • Drömmar (Jag tror de är bra för bearbetning och för att komma vidare!)
  • Fästmön (som jag älskar så!)
  • Omtänksamhet (Det finns på ”jobbet”!)
  • Russintoppar (S bjöd på såna häromdan och jag hade glömt hur goda de är!)
  • Lite framtidsförhoppningar (som jag fick i veckan)

Slamsäck

Read Full Post »

På uppdrag av Systerdyster, en mycket klok syster, kommer här nu en tacksamhetslista för dagen och stunden. Ingen ordning eller värdering i tacksamheten, bara en vanlig listjävel om 100 jävla tacksamma företeelser i mitt liv:

  1. Som sagt, vatten i kranen idag.
  2. Jag mår rätt bra trots infektion, brister och sånt.
  3. Jag kan se.
  4. Jag kan gå.
  5. Jag kan höra.
  6. Jag har en älskad vid min sida – OCH jag har fått en familj genom henne inklusive en pappa.
  7. Människor – såväl okända som kända –  är så snälla mot mig och skickar bokpaket och vykort.
  8. Många skriver så vänliga och rosande kommentarer här på bloggen.
  9. Min blogg är min räddning!
  10. Min mamma bryr sig om mig.
  11. Jag fick en jacka av Anna häromdan. En jacka som har hängt i hennes garderob ett tag och som var så gott som ny. Den räcker ända till dunjackan!
  12. Min bil startar varje dag.
  13. Jag slipper göra en stor service på bilen i år, vilket gör det lindrigare ekonomiskt.
  14. Jag hade pengar att unna mig lite naturgodis idag.
    Exotic snacks!          
  15. Jag har vänner som bryr sig.
  16. Jag fryser inte.
  17. Jag svälter inte.
  18. Jag har en älskad pappa i mitt minne.
  19. Jag kan känna.
  20. Jag har ännu en tid kvar på min prenumeration på lokalblaskan.
  21. NÅGRA grannar hälsar fortfarande på mig.
  22. Jag har en fin TV.
  23. Jag har en tejpad mobil, men den fungerar.
  24. Jag kan läsa.
  25. Jag har sköna tofflor att gå i inomhus.
  26. Idag har jag en vän att ringa till.
  27. Jag fick en skön promenad idag.
  28. Jag har fortfarande tak över huvudet.
  29. Jag har fortfarande pengar på banken.
  30. Jag kom ihåg att gratta en vän på namnsdagen idag.
  31. Idag har jag ingen värk.
  32. Det är tyst och skönt i huset.
  33. Mamma sa att jag får post från henne.
  34. Jag har inte skoskav.
  35. Min trasiga känga är lagad inför vintern.
  36. Jag har en hög med spännande böcker som jag inte har läst än.
  37. Vi hittade bra presenter till vårt födelsedagsbarn.
  38. Jag ser ett vackert träd utanför mitt fönster.
  39. Jag är fri att gå ut när jag vill.
  40. Jag har ingen chef.
  41. Jag fick en rabattkupong från ICA på 25 kronor idag.
  42. Jag kan använda skrivandet för att komma igenom svårigheter.
  43. Jag har överlevt en av de svåraste kriser jag gått igenom med exakt 21 månader idag.
  44. En före detta vän tog kontakt med mig härom dan och pratade med mig.
  45. Jag har modet att säga adjö till människor som jag inte vill ha i mitt liv längre.
  46. Jag har modet att höra av mig till vänner och bekanta som har mist en närstående.
  47. Jag har en säng.
  48. Jag har elektricitet.
  49. Jag har en dunjacka till vintern.
  50. Jag har fått ett mejl från en vän alldeles nu!
  51. Jag har tillgång till dator med internetkoppling.
  52. Jag kan ha mina kontaktlinser igen.
  53. Jag har humor.
  54. Det finns nåt gott i alla – även i mig.
  55. Jag blir rörd över omtänksamhet, känner att den alltid är lika oväntad.
  56. Jag väcktes med en puss i morse.
  57. Jag sover gott på natten.
  58. Onda Lårkan var bara en ytlig propp.
  59. Jag är en jävel på att skriva listjävlar.
  60. Jag kan blockera dem som får mig att djupdyka.
  61. Jag är känslig.
  62. Jag har många fina bilder på min familj – nu levande och inte längre levande personer.
  63. Jag minns hur man stämmer en gitarr.
  64. Det finns toalettpapper.
  65. Jag är inte rädd för poliser.
  66. Jag har Allhelgonahelgen i Stockholm att se fram emot tillsammans med Anna.
  67. Det går fler tåg.
  68. Jag behöver inte åka buss.
  69. Att skriva en tacksamhetslista är precis en sån utmaning jag behövde idag.
  70. Jag behöver inte sjukskriva mig om jag blir sjuk. Ingen bryr sig. Än så länge.
  71. Jag har sex år kvar och väldigt lite att betala på mitt bolån.
  72. Det är många jag ser fram emot att träffa, framför allt bekantskaper genom bloggen!
  73. Jag slipper DLF*.
  74. Jag har gjort en döskallelista som uppdateras löpande och som bara jag kan se.
  75. Jag kan skratta.
  76. Jag kan gråta.
  77. Jag kan säga TACK!
  78. Min fästmö förstår mig!
  79. Jag vågar knacka på stängda dörrar.
  80. SOS slapp bli en grönsak.
  81. Jag kan välja att blunda.
  82. Mitt horoskop sa att jag är en vinnare idag.
  83. Min mamma trivs i sitt nya hem.
  84. Idag var det INGEN räkning i postboxen!
  85. Det är roligt att twittra trots att det inte funkar att twittra från mobilen.
  86. Jag har gjort två människor glada idag har de sagt.
  87. Min lingonvecka slutade idag!
  88. Jag kan gå omkring i slafskläder på dagarna – ingen bryr sig.
  89. Jag har skrivit en halv bok. Ungefär.
  90. Där jag bor får jag uppleva fyra årstider.
  91. Jag har fått uppleva så mycket.
  92. Jag har lärt mig den hårda vägen att inte lita på människor, men också att tro dem om gott.
  93. Att lära sig ödmjukhet är en utmaning!
  94. Jag har snart skrivit etthundra saker/företeelser som jag är tacksam över.
  95. Jag har stora fötter och står stadigt.
  96. Jag kan fika när jag vill på dan utan att nån har synpunkter på när, var, hur och med vem. Eller vilka samtalsämnen som kommer upp.
  97. När jag hör vissa utbrott från underjorden är jag glad att jag inte har egna barn.
  98. Jag är inte fullkomlig men jag är utvecklingsbar!
  99. Jag behöver inte ägna timmar åt att sminka mig varje dag – inte för att jag är skitsnygg utan för att jag bara inte sminkar mig.
  100. Jag har klarat av den här uppgiften – och det trodde jag inte!


Belöningsdags!

Read Full Post »

Dags för veckans höjning (Ligga, förstås!) respektive sänkning (Cigga). Här kommer det!

Ligga

  • Äntligen fyra dagars semester på hotell med Fästmön!
  • Kräftor (det är bara gott!) 
  • Marabou Polka (som jag inte kan låta bli att knapra på!)
  • Min nya Lyle & Scott-piké (som JAG tycker har fin färg, men somliga andra inte!)
  • Den rara fru Hatt (som hade mobilen påslagen i stugan när jag hade som värst ont! DET är omtänksamhet, det!)

                                                                                                                                                      Cigga

  • Vissa rökare (som inte fattar att de trots allt är blåstast eftersom de fortfarande röker)
  • Såna som ringer och messar före klockan tio till Anna – hon har semester! (Irriterande nog är det tyst i luren när hon svarar och numret går antagligen till en säljare… MORR!)
  • Såna som tycker att Pride får för mycket uppmärksamhet i media på bekostnad av andra grupper som barn som far illa med flera (Pride är EN VECKA om året. EN.)
  • Onda Lårkan (som gått och blivit Onda Vecket)
  • Besked (som dröjer/aldrig kommer…)

Read Full Post »

Under dagen kom två långa mejl från vännen K. Det var ett tag sen vi hördes och jag fick inte särskilt glada nyheter. Men glad blev jag för livstecknet och de vänliga orden som vittnar om omtänksamhet trots att man själv har mycket att stå i.

På eftermiddagen fick jag ett roligt samtal från gamla vännen EK. Det var väl snudd på 30 år sen sist, ungefär. (Nästan, i vart fall. Vi är väl inte gamla redan?) Med vissa gamla kompisar kan man ta upp tråden även efter lång tid, med andra går det inte alls efter en vecka. Med EK gick det oväntat lätt! Ett halvtimmeslångt samtal blev det som utmynnade i en fika på stan om ett par veckor, ungefär. Kul!

Hämtade sen Fästmön vid 15-tiden. Även idag var hon lite matt efter eftermiddagens extra timma då hon sitter och tränar inför sommarens kommande jobb och vikariat. Vi åkte (alldeles för fort) till Stormarknaden och ordnade lite inför studenten samt inhandlade mat till morgondagens picknick med Elias. Vi hann precis ut till fritids i Förorten klockan 16!

Anna lagade köttbullar och makaroner, jag stekte min kycklingkorv och kvällssolen sänkte sig över Himlen. Älsklingen ”slängde ihop” en paj med rabarber och hallon – jag blir alltid så avundsjuk på människor som bara kan ”slänga ihop” godsaker så där! – medan Johan och jag åkte till skroten och slängde hans slaktade skrivbordsstol.


Paj utan vaniljsås – simply because I don’t like custard! 😀

                                                                                                                                               Paj och kaffe intogs på ballen* medan vi tvingades lyssna till begynnande onykterhet från en plats nära oss. Det var lite hög ljudnivå ett tag. Jag gissar att somliga sover ganska gott redan nu…

                                                                                                                                                    *ballen = balkongen

Read Full Post »

Det gjorde mig så ont att se E förminska sig själv – och bli förminskad av omgivningen! Jag undrade var alla som tidigare hade så många åsikter och idéer befann sig nu i krisens stund. Det tycktes mig som om de lämnade E en efter en. Tills det bara var jag kvar. Och min roll och förmåga var och är inget att räkna stort med. Måhända min brinnande iver i sig att skipa rättvisa kan vara det jag behöver för att lyckas med mina planer.

Den första tiden gick E omkring i en bubbla för sig själv. Vissa stunder storgrät han, andra stunder var han uppfylld av optimism, framtidstro och hopp. Dessa tre ”ljus” som jag sen såg släckas ett efter ett.

Det fanns emellertid ett par andra personer som stod upp för honom, det ska ärligen sägas. Men deras händer var bundna och eftersom de dessutom befann sig i beroendeställning gentemot D var det inte mycket de kunde göra. Däremot såg jag hur E:s ansikte sken upp varje gång de ringde eller träffades.

Dessvärre blev E:s utflykter från hemmet allt färre. Det var som om han klarade att ta sig mellan sitt hem och mitt hem men inget mer. Och till slut blev även det en plåga för honom. Det var därför jag upplät mitt hem tillfälligt till ett par studenter så jag kunde vara nära E. För jag började bli riktigt bekymrad över hans situation. Det kom knappt någon post till honom längre – förutom räkningar, förstås. Telefonen blev tystare och tystare och upphörde till sist helt att användas som kommunikationskanal. Det var liksom ingen enda som längre bekymrade sig om att kommunicera med E. Ett hårt straff för en man som var intelligent, intellektuell, känslig och intuitiv. Och omtänksam om andra. Vad hade han nu för sin kära omtänksamhet?

Dagarna gick, veckorna passerade, så även månaderna. Och av misstag råkade E släppa ifrån sig en del information som var tänkt för senare bruk. Detta misstag kostade honom mycket lidande och efter krisen var hans reserv tömd. Ändå stod han för sitt misstag, för det var ju egentligen inget misstag, utan endast information släppt på fel forum och på fel sätt till fel personer. En av dem som insåg att E visste mer än han låtit påskina blev dessutom D. Och DET innebar de facto livsfara – för E.

Read Full Post »

« Newer Posts