Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘område’

Ett inlägg om sånt som blev pannkaka av, men också om blåa ting.


 

Det finns de som tycker att jag som är vuxen och därtill kvinna ska klara av att laga min mat. (Vad nu mitt kön har med matlagning att göra…) Ja, det gör jag, men jag vill inte. (Den senaste som framförde detta kan klämma några finnar i stället för att oja sig över mina matvanor, tycker jag.) Därför är torsdagar en favoritdag, för då äter jag och NK* nere i restaurangen på jobbet. Sen kan det bli lite tjatigt ibland för att jag, som är rätt ointresserad av matlagning (inte av att äta god mat), inte tänker mig för. I onsdags åt jag nämligen det här till lunch:

Crêpes

Crêpes, det vill säga pannkakor, med räkor i.


Idag åt jag det här till lunch:

Pannkakor och ärtsoppa

Pannkakor och ärtsoppa utan gris i.


Bara så du slipper undra 
kan jag meddela att det nog blir fisk till lunch i morgon. Eller kyckling. Ja, ja, nåt från Findus, i vart fall.

I övrigt blev detta lite av en mellandag på jobbet. Jag hann ikapp med en del saker och det känns skönt. I morgon tar jag itu med ytterligare två texter av de sex som jag så gärna vill förfärdiga å det snaraste. NK jobbar som sjuttsingen med lay outen, medan jag försöker få till textmassan. Ibland trampar vi in på varandras områden. Förutom att hinna ikapp hann jag också se att himlen utanför mitt kontor var lite blå. Det var härligt att skymta efter regn, snö och kyla. Men till kvällen hade vägbarnorna frusit till och det var snorhalt.

Blå himmel

Lite blå himmel skymtade jag genom kontorsfönstret idag.


Jag hade hoppats få åka 
vägen förbi ICA Heidan idag efter jobbet. Men Bokus har knäppat sig IGEN! I stället för att skicka mitt paket till ICA Heidan hade de lämnat det till en brevbärare hos Bring som i sin tur inte fick ner det i min postbox. Detta får till följd att jag inte kan hämta mitt paket förrän i morgon – och då på ett utlämningsställe jag aldrig eller i vart fall sällan besöker. Jag blir VÄLDIGT IRRITERAD över detta, men minns hur några mig närstående personer nästan tvingades åka tåg förra säsongen för att hämta sina Bokus-paket till jul. HUR SVÅRT KAN DET VARA, BOKUS, ATT SKICKA ENS BESTÄLLNING/PAKET TILL DET STÄLLE SOM NI SJÄLVA ANGER PÅ ER EGEN WEBBPLATS??? Att kontakta Bokus kundtjänst om detta är för övrigt ingen idé. Där får en bara goddag yxskaftsvar. Så detta får mig återigen att fundera över varför jag överhuvudtaget nätshoppar hos Bokus… Men det finns ett kort svar på detta och det är priset. Och då är det väl så att en får det en betalar för – även vad gäller service. Så i morgon får jag åka EN STOR OMVÄG efter jobbet och hämta det där jävla paketet, vilket innebär att mitt jobbsökeri förläggs till ännu senare på fredagskvällen. 

Jag var lika röd i fejan av ilska som bokstäverna ovan när jag vittjade min postbox och såg meddelandet från brevbäraren. Men då föll mina ögon på nåt som faktiskt fanns i boxen och som inte var ett idiotiskt papper att jag får åka sju mil (en viss överdrift) och hämta ett paket eller reklam: ett blått paket!

Blått paket

Ett blått paket låg i postboxen.


Min sinnesstämning mildrades genast. 
Men jag skämdes när jag såg att det var från den bästa Ingern, hon som fyllde år igår och som inte fick mer än ett grattis via Instagram från mig… Inuti det blå paketet låg ett inslaget paket som enligt ett medföljande kort fick öppnas när som helst av mig. Jag väljer att spara det till julafton. Stort TACK till goa Inger!!!

Julklapp

En julklapp från Inger!  Jag misstänker att det är en bok. Men den kan inte vara från Bokus för den levererades ju till min postbox. Enligt givaren föreställer bilden mig och Fästmön… om några år…


Nu funderar jag över 
om jag ska stryka eller tvätta eller städa eller bädda rent eller… bara läsa en stund… Jag kan ju faktiskt ägna mig åt lite hushållsarbete i helgen, jag ska bara åka på en kort julhandlingstur IRL… Vad har DU för dig i kväll??? Skriv några rader och berätta så jag trycker ner ilskan över Bokus!


*NK = Närmaste Kollegan

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett blandat inlägg med nåt av det som är på tapeten.


 

Varje dag försöker jag läsa nyheter på nätet. Nån papperstidning har jag inte råd med och inte heller att betala för att läsa vissa låsta artiklar som de stora drakarna har på sina webbplatser. Det är tur att det finns gratissajter. Samtidigt ska en kanske vara på sin vakt och fundera över saker och tings riktighet, källor etc.

Doktorsväska

En kanske ska erbjuda stockholmarna doktor Britt-Maries doktorsväska? Då kan de ägna sig åt egenvård och slipper belasta offentlig och privat vård.

En artikel som jag faktiskt kunde läsa gratis idag hos DN var den om färre närakuter för stockholmarna. Ingressen inleds med att hävda att det ska bli lättare för stockholmarna att få akutvård, nåt som i mina ögon motsägs av den kommande meningen där det informeras att 17 närakuter i Stockholms län ska bli tolv. Nog för att jag då och då lider av dyskalkyli, men hur kan det bli lättare att få vård med färre mottagningar??? Jo, från 2017 ska landstinget bestämma var mottagningarna ska ligga och inte företagen som driver mottagningarna. Det kan göra att det ligger flera mottagningar i ett och samma område, medan andra områden inte har en enda. Landstinget vet bättre än vårdföretagen, alltså. Vårdföretagen vill ju bara tjäna pengar.

En rädd rånar-Toffla

Tofflan är rädd.

Några som dessvärre har blivit fler är anhängarna till ett parti som skrämmer mig så otroligt mycket att jag inte ens vill sätta ut dess namn. Häromdan presenterades en mätning som visade att partiet är Sveriges största parti. Idag läser jag om en annan mätning som visar på samma sak och dessutom att det är det största partiet bland män. Det konstateras vidare att både sossarna och moderaterna tappar väljare. Inte svårt att, trots dyskalkyli, räkna ut vilket parti dessa väljare skulle ge sin röst om det var val idag. Jag tror att både sossar och moderater – och de flesta andra partier också, för den delen – är som jag: rädda. De vill inte diskutera den fråga som uppenbarligen upprör, berör och engagerar dessa förlorade väljare. Men som folkvald politiker borde en väl ha lite större ansvar..? Eller är det så att jag, som enskild individ, måste våga säga öppet vad jag tycker? Med tanke på det som har hänt och händer en mig närstående person är detta inte särskilt lockande…

P-böter

Den här böteslappen som jag fick var dessvärre sann. Men den är sen länge betald. Det blev en dyrbar anställningsintervju…

Falskhet finns det ute i världen, det vet vi. I Stockholm drabbas en del bilägare av falska p-böter på ganska höga belopp. En av dem var Marcus Gårdman. Han blev sur, men tänkte betala sina böter – när han upptäckte att bankgirot inte stämde. I stället polisanmälde han Parkeringsbolaget Sverige, som var betalningsmottagare. En liten googling från min sida (tänk att jag kan googla!<== ironi) visar att bolaget existerar och registrerades i slutet av oktober förra året. Det har två personer i sin styrelse. Men nåt avtal med Stockholms stad har det inte.

Nä, då tror jag mer på Stephen Hawking, som just nu är i Sverige. Igår kväll höll han en föreläsning för allmänheten på Waterfront Congress Hall. Över tusen personer hade tagit sig dit för att höra om svarta hål, vanligen kollapsade stjärnor. De svarta hålen har så stark gravitation att de suger åt sig allt som finns i närheten. Det skulle innebära att i princip all information kan gå förlorad. Den lösning som kan vara möjlig, enligt Stephen Hawking, är om det finns parallella universum. I såna fall skulle en kunna falla in i ett svart hål och komma ut i ett annat universum. De svarta hålen kanske inte är så svarta som vi har trott, alltså…

Hålfabriken

Svarta hål nåt för Hålfabriken..? Nej, det tror jag knappast. Detta är en barnbok. Jag hade ingen bild på nåt svart hål i mitt arkiv.


Men bäst av allt…
Regeringen skrotar Fas 3
med gratisjobb, ibland av förnedrande art, och ska satsa pengar på förhoppningsvis vettiga insatser långtidsarbetslösa! Hoppas det gäller ALLA långtidsarbetslösa och inte bara dem som är under 25…

Vad tror DU??? Skriver gärna några rader i en kommentar om nåt av det ovanstående!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett grannlaga inlägg.


 

Vad vet du om dina grannar, egentligen? Är det personer du umgås med eller hejar ni bara? Eller ni kanske inte hejar alls? Själv umgås jag inte med mina grannar, nåt jag har lärt mig att man inte ska. När jag blev huggen i och pratad om bakom ryggen gav jag nämligen igen med ord som ALLA kunde läsa. Sen upphörde den falska (?) vänskapen. Idag hejar och småpratar jag med några, medan andra vänder bort blicken när vi möts. Vända bort nån blick gör jag ALDRIG – även om grannar faktiskt är ganska ointressanta, egentligen. (Såna som surgubben jag mötte i morse, till exempel. Maj gadd, citronsoppa till frukost, liksom…)

Björn Lövenlid skrev igår i lokalblaskan en krönika om hur mycket han vet om sina grannar tack vare hitta.se. Dess karttjänst har fått en livsstilsfunktion. Det innebär att man i princip kan få veta vad folk i olika stadsdelar – och i närområdet – tycker om vissa saker. Alltså att det i vissa stadsdelar bor mest folk som röstar socialistiskt och att vissa stadsdelar härbärgerar golfare.

Hitta punkt se logga


Nu är jag inte nyfiken
på mina grannar, men jag tycker att det är lite läskigt att man via hitta.se kan få fram vissa uppgifter. Björn Lövenlid skriver:

[…] Den här informationen är klargörande och försåtlig på samma gång. Den är klargörande eftersom den blottlägger vilken delad stad Uppsala faktiskt är. Den är försåtlig eftersom den så lätt inbjuder till våldsamma generaliseringar och riskerar att stärka segregationen. […]

Det han menar är nämligen att du med utgångspunkt av den här informationen väljer vart du vill flytta eftersom du kanske vill bo nära människor som är mer lika dig själv. Men vi är ju alla olika individer och alla måste få plats i en och samma stad. Däremot tror jag inte att det går att bortse ifrån vad vi faktiskt kan använda den här livsstilsfunktionen på hitta.se till…

Om jag hade möjlighet att flytta skulle jag nog söka mig till områden där det bor glest med folk. Grannar är ett passerat folk för mig och jag slipper dem gärna (mycket troligt vice versa också). Ett hus i skogen? Ja, tack! Bara jag har en internetuppkoppling och får plats med mina böcker!

Var skulle DU bo om du kunde välja???

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg med mycket blandat innehåll.


 

Asså… det här med yrkestitlar… Jag kan bli smått galen på alla nya yrkestitlar inom område kommunikation och media. Det har kommit så många nya yrkestitlar och alla är de på engelska. Är det ingen inom kommunikation och media i Sverige som arbetar med information och kommunikation – på svenska? Arbetsförmedlingen hänger inte heller med, det insåg jag redan när jag skrev in mig. Vissa titlar, som innebar att jag vore sökbar som kandidat för vissa jobb, fanns inte ens. Och Telia och alla telecomföretag ska vi inte tala om! De klarar ju inte ens av att informera – på ren svenska! – om ett kabelfel där över 4 000 abonnenter är drabbade! (Jag skickade länken till mitt blogginlägg till såväl Telias kundtjänst som Telia Sonera på Twitter. Ingen reaktion.) Det är tur att lokalblaskan fortsätter att rapportera. (SvT Uppland vaknade först nyssens och de påstår påstod på sin webbplats att felet inträffade – i morgon, onsdag… Felet är korrigerat efter att de läst min tweet till dem. Till skillnad från Telia verkar de läsa tweets som de får från sina kunder/tittare!) Det senaste är att det inte verkar som om nån kabel är avgrävd, trots allt, utan att felet är nåt annat. Nån prognos för när felet kan vara avhjälpt har inte kommit heller. Men det är kanske inte så konstigt när man inte ens har hittat felet.

yrkestitlar

Yrkestitlar jag har hittat i svenska platsannonser.


Nä, det krävdes rosa ensilagebalar 
för att Tofflan skulle bli på bra humör denna regngråa tisdag. Jag läste i Byhålebladet att rosa ensilagebalar är lantbrukarnas sätt att stötta bröstcancerforskningen. Den rosa plasten är nämligen dyrare än den vita och mellanskillnaden skänks till Rosa bandet. Man räknar med att cirka 300 000 rosa ensilagebalar ska synas i sommar, ungefär från månadsskiftet maj-juni, när skördearbetet börjar. Det blir ett kul inslag i naturen, tycker jag och dessutom är det ett bra initiativ av Trioplast, Lantmännen och lantbrukarna.

Rosa ensilagebalar

Rosa ensilagebalar – kul i naturen och ett gott ändamål. (Bilden är lånad från Trioplasts webbplats.)


Från rosa till rött
Ja vinrött, alltså. Igår kväll var jag så frusen och ovanpå spisen stod en öppnad flaska Amicone. Jag hällde upp ett glas. Eller snarare ett halvt glas. Det smakade ljuvligt och jag blev varm. Men vad hände för övrigt? Ja i morse vaknade jag ett par minuter över sex med skallebank som inte var av denna världen. Det fick bli en Ipren innan jag skred till mitt vanliga verk vid datorn.

Ett glas vin

Ett halvt glas vin – kan det verkligen ge skallebank?


En rätt trist dag har inletts. 
Gårdagen var inte mycket bättre, men jag hade åtminstone fulla händer då. Det enda som står på dagordningen idag är att hasa över till Tokerian och handla. Jag kanske erbjuder mig att skjutsa hem Fästmön också, precis som jag gjorde igår. Det är inte enbart en snäll och omtänksam handling, jag har baktankar i form av pussar med skjutsningen. Men visst är det skönt att få känna sig behövd och uppskattad också…

Vad har DU för dig idag??? Skriv gärna några rader i en kommentar så fortsätter mitt humör att stiga till gladare nivåer!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett glatt och utlottande inlägg.


 

Do more of what makes you happy

Bilden är från Jysk.

För att livet ska kännas… roligare är det självklart att man ska göra sånt som gör en glad! Fästmön och jag for iväg på loppistur i Boländerna i Uppsala idag. Vi var på tre ställen: Helping Hand, Myrorna och Återbruket. Mitt egentliga syfte med trippen var att kolla om den rödbruna Billybokhyllan stod kvar på Återbruket. Det gjorde den INTE, så nu behöver jag inte fundera mer på den.

Jag behöver inte heller alltid köpa nåt på mina loppisturer. Det är roligt och berikande att bara titta. Ofta träffar jag bekantingar också. Det är förvånansvärt många ute på tur under dagtid. Idag, till exempel, morsade jag på och pratade med en bekanting från en affär i stan, en bekanting från området där jag bor, en favoritpolitiker från ett före detta arbetsliv och… – hör och häpna! – fru B! (Vi ses visst jämt nuförtiden…)

Men… en liten sak följde med mig hem från dagens tur. Och den tänker jag nu lotta ut! Allt du behöver göra är att svara på den här frågan:

Vem skrev boken Herkules Jonssons storverk: Herkules och de makalösa mellandagarna??? Boken som också gick som julkalender på TV 1969. Skriv ditt svar i en kommentar till det här inlägget! (Det är viktigt att du har angett en fungerande e-postadress för att kunna kommentera!)

En viss hjälp kan du få genom att titta på det här bildspelet från Helping Hand:

Detta bildspel kräver JavaScript.


Prylar från Myrorna och Återbruket:

Detta bildspel kräver JavaScript.


Slutligen begav vi oss till Stormarknaden 
där Anna skulle göra några ärenden på Panduro och TGR. Även jag hade ett ärende där – att fika numera instängd på Fågelsången. I övrigt flamsade vi runt som vanligt och HBTQ-skämtade och snuskskämtade. Jag har verkligen blivit smittad av den där STÅ UPP-komiken…

Detta bildspel kräver JavaScript.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om vatten.


 

Uppdaterat inlägg: Ännu vid lunchtid på lördagen är det inte optimalt vattentryck – i mina kranar.

 
 

Bubbelvatten

Partiklar i dricksvattnet? Nej, här är det bara bubblor i form av kolsyra.

Vid midnatt, sägs det, att rörarbetena i samband med den stora vattenläckan – som egentligen var tre – här var klara. Det kan vara partiklar i dricks-vattnet under några dagar. Partiklar, som färgar ljus tvätt, men som är ofarliga om man får i sig när man dricker vattnet. Nu ska det kommunala vatten-bolaget utreda varför det blev så här. 

Under gårdagen var vi många som sökte information och uppdateringar om vad som hände. var vi som fann nåt. Av Fästmön fick jag till exempel höra att min blivande svärmor cyklat runt i jakt på dricksvatten och blivit hänvisad än hit, än dit. Annas snälla mamma bor i det område som drabbades värst. Att vattnet var tillbaka hennes bostadsområde klockan 11.30 igår var alltså fel information, SvT! (Däremot var det bra SvT från sin webbplats länkade till det kommunala vattenbolagets webbplats som man kanske annars inte hittade.)

När jag påtalade på Twitter för Uppsala kommun att det kändes som om de la över informationsansvaret på lokal media, fick jag nåt svar som gick ut på att media kompletterade informationen. Vilken information kompletterade media? Det fanns ju ingen information via kommunens vanliga webbplats, inte ens på startsidan. Enligt ett svar jag fick från kommunen via Twitter uppdaterade man kommunens Facebooksida med information.

Det kommunala vattenbolagets webbplats uppdaterades – när man väl hittade den rätt anonyma och dolda webbplatsen såg man det. Men när det stod att vattnet skulle vara tillbaka om ”två timmar” undrade man från vilket klockslag man skulle räkna. Det var inte angett. Så särskilt informerad kände jag mig inte.

Annars är ju Twitter en extremt snabb kommunikationskanal. En liten delningsknapp på såväl Facebooksidan som vattenbolagets webbplats är ett enkelt sätt och gratis sätt att sprida uppdaterad information. Bäst, mest aktuell och riktig information kom från lokalblaskans webbplats – uppdateringar som även twittrades ut. Och det var ju både tur och bra för oss berörda. Men det känns inte helt rätt i mina ögon att lägga över kommunikationsansvaret på lokal media. Visst bör man i detta läge samarbeta med lokal media, men då ska man försöka styra det samarbetet – gärna med aktuell och framför allt korrekt information att sprida till läsarna. Heder dock till UNT som gjorde sitt bästa! Och åt alla rörkrökare som jobbade så hårt igår att vi har fått vatten här igen!

Kommunikation är svårt… Men Uppsala kommun, som har så många kommunikatörer och webbredaktörer och sociala medierdito, kanske kan lära sig ett och annat av detta verkliga fall..?

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett luskande inlägg.


 

Nej, jag tänkte inte köra vilse i morgon när jag ska på anställningsintervju. Därför tog jag en tur idag mitt på dan för att kolla så att jag hittar till destinationen. Jorå, nog hittar jag. Men att ta sig in på området verkar vara lika lätt som att ta sig in i Fort Knox. Själva bilresan tar högst tio minuter, det är resten som nu känns oklart. Fast det får vi ta i morgon. Jag kunde ju liksom inte säga till grindvakten att

Hej! Jag är här och rekar lite inför en intervju jag ska på – i morgon.

Då verkar man rätt blåst. Det är jag ju i och för sig, tycker många. Men det gäller att inte verka vara korkad – när man ska söka jobb, i alla fall…

På hemvägen stannade jag till för diverse ärenden. Bland annat köpte jag jumbokräftor till vårt kalas på lördag. Hade tänkt köpa lite ostpaj också, men den var slut. Jag får väl göra ett nytt försök senare i veckan, jag ska ju ändå köpa nåt gott bröd till kräftorna.

Röda paprikor

Snart dags för skördefest!

Det blev inget möte med Kommunalrådet i eftermiddag. I stället hade jag balle-konferens* med Lucille. Hon har nämligen semester igen den här veckan. Vi satt en lång stund och avhandlade ett och annat. Lucille avslöjade att hon är sugen på att göra en utrensning. En utrensning bland mina krukväxter – eftersom jag ju aldrig byter jord och uppgraderar krukstorlekar… Ja ja, jag tänkte att det kan vara nåt att pyssla med om min ledighet blir långvarig. (Inget hört än från intervjuaren som hade semester förra veckan och lovade ringa igår eller senast idag.) Men mina paprikor på ballen** är fredade från Lucilles kastarfingar – de bär ju frukt. Det är faktiskt nästan rimligt med en skördefest snart!

Lucille berättade också om en annan idé – förutom den om utrensning bland mina krukväxter: en fest för oss i huset. Eh ja… jag är ju populärast (<== ironi), så jag får väl ta med mig en bok så jag har nåt att umgås med. Närå, jag ska göra mitt bästa och försöka vara social och trevlig. Om nu nån ens vill prata med mig. Jag får väl göra ett försök med de nya, finska grannarna. Men som Lucille sa kan det ju vara ett bra tillfälle att lära känna varandra. Att kommunicera med varandra utan att vara arga och irriterade…

För övrigt har det kommit några fjantiga störtskurar med regn. Det har varken gjort till eller från. En åskknall hörde jag mitt på dan. Solen är på väg fram igen och svetten rinner. Jag funderar på att läsa ut min bok på gång. Den har varit på gång lite för länge… Och så laddar jag naturligtvis för säsongsavslutningen av Morden i Midsomer i kväll klockan 21! Sen är sommaren utrensad, om du frågar mig.

Vad händer hos DIG idag???


*balle-konferens = en lååång pratstund på balkongen

**ballen = balkongen

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg i vilket Tofflan återigen klagar sin nörd. Jag menar nöd.


I skrivande stund
går klockan mot 22. Det har varit fullt ös hela dan, verkligen. Även på lunchen, när jag hamnade i en synnerligen intressant diskussion om öppenhet och intern kommunikation. Fler såna diskussionämnen!

megafon
Fler diskussioner om intern kommunikation efterlyses!


Flaxade iväg
på ett spännande möte efter jobbet. Jag ska få skriva. Jag ska få skriva hur mycket eller hur lite (nåja…) som helst inom vissa områden/ämnen. Det var det vi diskuterade idag. För du vet, jag kan inte leva utan att skriva och att göra det på ett annat ställe än min blogg och i tjänsten känns lite som en ära. Att ha blivit tillfrågad. Att få chansen. Just nu är det tyvärr fullt upp och jag vet inte hur mycket jag skulle kunna bidra de närmaste dagarna. Men det kommer. Därför att jag vill. Jag vet.

blodpenna
Jag kan inte leva utan att få skriva.


Tyvärr förstår inte alla i min familj det (läs: mamma). Det sårar mig. Ibland gör man saker för att man vill, för att man kan. Det gäller att fylla livet med såna bra saker, inte negativa, som man kan älta varenda gång vi telefonerar. När jag försöker visa på lösningar för mammas negativa saker/problem får jag höra att jag skriker åt henne. Det var extra intressant att höra idag, eftersom jag särskilt la mig vinn om att sänka rösten.

Mammas största problem just nu är att det inte är planterat på graven till Mors dag. Men jag anser inte att det är skäligt att jag åker 2 x 30 mil och gör det. Jag orkar inte, jag är väldigt trött just nu. I skrivande stund är jag så trött att jag mår illa. För när jag kom hem från mötet, cirka två timmar efter min arbetsdag var slut, var det dags för invändig rengöring av *Clark Kent. Och så var jag bara tvungen att tvätta – såväl strumpor som tischor började ta slut.

(Så trött idag är jag att det har tagit sig fysiska uttryck och inte bara i illamående och trötthet. Jag har haft lite synbortfall på höger öga och jag har ett tryck över bröstet som går ut i vänster arm. Jag vet. Jag borde vara försiktig och slå av på takten, minska kraven. I stället höjer jag allt, även min personliga toleransnivå.)

Jag föreslog mamma att vi ska ta årsskötsel på graven, men det har hon inte råd med, sa hon. Jag föreslog att vi skulle dela på kostnaden, naturligtvis, och undrade vad det kostade. Det visste hon inte. Intressant då att hon vet att hon inte har råd. Jag blev… ännu lite tröttare…

Bakelittelefon
Telefoni i kväll = tre samtal.


Det blev lite telefonerande
med Fästmön också. Hon har ”bortamatch” i natt, kan man säga, men återvänder till New Village i morgon kväll. Vi kommer nog hem ungefär samtidigt, för efter jobbet i morgon väntar tankning och biltvätt inklusive allmän puts. Bilen ska ju besiktigas på torsdag!

Det är så skönt med Anna, för hon kan säga vad hon tycker ärligt när jag frågar henne. I kväll frågade jag henne bland annat om jag borde göra mer för mamma, men hon tycker att jag gör vad jag kan. Och som hon sa, det var ju inte länge sen mamma var här – i påskas. Även jag, gärna i sällskap med Anna, skulle behöva åka bort på nåt kul/annorlunda.

Klockan var över 21 när jag äntligen, efter att ha kollat per sms om det var OK, kunde ringa dagens födelsedagsbarn. ”Barnet”, som är min Storasister, hade gått och lagt sig för att läsa. Och vet du… det är precis vad jag ska göra alldeles strax också! Jag hoppas att du har haft en bra dag och att du inte är lika trött som jag i denna stund utan mer lagom slak.


*Clark Kent = min lille bilman


Livet är kort.

Read Full Post »

Det snöade faktiskt lite i morse fortfarande, men nu är det väldigt, väldigt tunn snö som kommer. Jag glömde lill-skotte hemma och var sen iväg till jobbet, så jag hann inte springa in och hämta den. Får verkligen hoppas att det inte tar i och vräker ner igen så att jag behöver min skyffel när jag ska åka hem…

I kväll tänker jag mig ut till Himlen med matkassen och jag får nog Johan med mig i bilen från jobbet. Det är fortfarande ovant men roligt att se hans bekanta nuna här på arbetet! I morse möttes vi till exempel i hissen.

En koll nu på morgonen visar att jag fortfarande inte är inlagd i lönesystemet. Nu börjar jag bli orolig för att jag inte ska få nån lön i slutet av januari. Den kontaktperson på personal som jag sägs ha är en person som jag hade när jag började jobba här i september 2011. Det kan inte stämma, för hon har hand om den avdelningen där jag jobbade då, men inte den här institutionen. Så jag vet inte riktigt vem jag ska kontakta. Får försöka haffa M under dagen, för det här gör mig nervös och orolig. Jag gissar att det är lönekörning nu, nämligen…

pengar

Jag vill gärna ha lite lön i januari.


Under förmiddagen
har jag fixat en del smått via e-post och jag har också lagt ut en nyhet på institution 2:s externa webbplats – både den svenska och den engelska. Jag får besök runt halv elva för att hjälpa till med bilder till en trycksak i PDF.

Idag är det onsdag och på onsdagar äter Tofflan ALLTID kycklingspett från Thaistället när hon jobbar! Idag får jag dessutom sällskap av vännen Rippe, som jobbar i ett område nära mitt. Trots det ses vi inte alltför ofta, mest här på bloggen eller per sms. Ett mål jag har för våren är att bli mer social och försöka träffa folk lite mer privat, ett socialt umgänge, alltså. Nu har jag ju inte en massa aliens som gör mig både trött och rädd att umgås. Och så ser jag fram emot att Fästmön och jag får en helg i månaden när hon är både ledig och barnfri – då kanske vi kan ha ett umgänge med andra också! Det har hittills vart skralt med det. Anna jobbar ju varannan helg och det ska hon fortsätta med. Men de smärre barnen i familjen kör tvåveckorspass hos föräldrarna, vilket alltså ger oss en fri helg i månaden. Tro nu inte att vi inte älskar ungarna på nåt sätt – för älskar dem gör vi! Men ibland behöver vi få hämta krafter och ladda batterier tillsammans.


Livet är kort.

Read Full Post »

I veckan kunde man läsa i lokalblaskan om Sjukstugan i Backens miljardsatsningar för framtiden. Området ska rustas, hus ska renoveras och ett nytt hus med nya vårdplatser ska byggas – för en total kostnad om cirka åtta miljarder. Dessutom genomförs

ett gestaltningsprojekt

som enligt artikeln ska

[…] skapa ett grönare och en mer läkande utemiljö för området […]

Oavsett om detta är ett grammatiskt skrivfel eller inte, jag tror att syftet är att miljön ska vara läkande för de sjuka. Projektet är en del av ett regeringsprojekt och man har fått två miljoner – för att

[…] ta fram ett så kallat styrdokument som ska vara samverkande för kommande förändringar utomhus, och i framtiden även den inre miljön […]

Ja, alltså miljonerna ska inte gå till att göra miljön mer läkande. De ska heller inte användas till fler vårdplatser. De ska användas till, jag upprepar

[…] ett så kallat styrdokument […]

Två miljoner från regeringen ska användas till att ta fram ett dokument som ska vara

[…] samverkande […]

för utemiljön, men också i förlängningen inomhusmiljön. Om jag har förstått rätt, vill säga..?

Ett av målen med projektet är att

[…] få med konstnärer redan på idéstadiet som en del i den läkande processen […]

Det finns inga förslag på hur miljön ska förändras men

[…] visionen […]

är att förbättra tillgängligheten och skapa fler grönområden och andra parkeringslösningar.

Som vanligt gör ansvariga inget tankearbete själva utan man tar hjälp av skolbarn, patienter, personal och politiker som har fått komma med förslag på förändringar. Sen ska hela Allmänheten också få tycka till under sista helgen den här månaden. Ja jisses… Kanske Allmänheten kan få de två miljonerna så kan den skriva skriva ihop ett styrdokument också. För det verkar ju inte precis som om de ansvariga jobbar eller tänker göra det själva. Man tar säkert in en extern konsult, gärna nån kompis till nån i ledningen och som är bra på gestaltterapi, för att vitsa till det. (Det är ju ett gestaltningsprojekt och somliga har ju en fäbless för gestaltterapi – och har utbildat sig på arbetstid samt fått utbildningen betald av arbetsgivaren. En mycket viktig utbildning – för en administratör, oder was? Nej, inte särskilt…)

Jag fattar inte varför man inte i stället direkt lägger alla pengar på att förkorta vårdköerna. Alla pengar på att se till att patienter får den vård. För det är ju inte bara regeringen som skjuter till miljoner till den här verksamheten – vi skattebetalare skjuter till en hel del skattemedel också.

Idag läste jag en annan artikel i lokalblaskan. Nu ska man ju definitivt inte tro att allt som står i tidningen är sant, men den här artikeln handlade om en kvinna som efter tre (3) år äntligen får sin knäoperation. Tre jävla års väntetid, allt som allt! Är det rimligt, det? NEJ!

Själv spekulerade kvinnan om att den långa väntetiden kanske berodde på att hon var sjukpensionär. Om så är fallet skriker jag ännu högre NEJ! Var finns i såna fall allt fint snack om vårdgaranti och valfrihet???

Sluta genast upp att skapa byråkratidokument för miljoner och fin utomhusmiljö! Vi som väntar på vård skiter i både papper och träd, vi vill bli friska, tack!


Livet är kort. Jävligt kort för en del.

Read Full Post »