Posted in Böcker, Personligt, Vänner, tagged avlida, åldrande, bank, barnbarn, brorson, duktig, England, FBI, gudfader, heder, hemlighet, intresse, kalla, kasse, kod, konfirmation, litteratur, livet, maffia, maffiafamilj, manus, Mario Puzo, mördare, mördas, mellanhand, New York, omdöme, Omerta, omvärld, positiv, roman, runda av, samling, siciliansk, Sicilien, sista, sista-verk, sommar, spännande, testamente, thriller, träna, tystnad, uppdrag, USA, vördnad on 17 december 2015|
Ett inlägg om en bok.
Vännen Agneta är en källa för många positiva saker coh företeelser i mitt liv. En sån är att hon är väldigt duktig på att förse mig med litteratur. I december förra året hämtade jag en rejäl samling böcker hemma hos henne. I kassen låg bland annat Mario Puzos sista roman Omertà.
Omertà är den sicialianska koden för heder i bemärkelse tystnad av vördnad för familjen. Den här bokens handling utspelar sig delvis på Sicilien, lite i England, men mest i USA. FBI har nästan utplånat maffiafamiljerna i New York. Familjen Aprile är emellertid kvar. Vid en konfirmation av ett barnbarn mördas dess överhuvud, gudfadern Raymonde. I testemantet ser han till att det är brorsonen Astorre som tar över framför de tre egna barnen. Astorre har tränat i hemlighet för uppdraget. Bland annat ska han sköta familjens banker. Bankerna är av stort intresse för omvärlden och uppdraget blir inte helt enkelt, trots att det sköts av en mellanhand. Astorre söker dessutom efter gudfaderns mördare.
Den här boken är särskilt spännande inte bara för att den är en thriller eller för att den är författarens sista bok om maffian utan för att den är författarens sista bok punkt. Mario Puzo avled strax efter han fått sitt manus till boken färdigt, sommaren 1999. Det känns verkligen som ett sista-verk – inte för att det är dåligt eller skrivet av en åldrande person utan för att det rundar av Gudfadern-berättelserna.
Toffelomdömet blir högt.
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Böcker, Epikuréiskt, Familj, Personligt, TV, tagged adventsljusstake, alkohol, ädelost, bonusson, citrus, dammsugare, fika, fikabrödspåse, finsk, flator, frukost, Fullerö, Fullerö handel, gå enligt tidtabell, glasdörrar, glömma, glittrig tjej, gourmet-katt, grillade kattungar, hästastake, heder, ICA Supermarket Solen, julklapp, kaffe, kaffebricka, katt, kattungar, kök, köksstol, knacka på, knycka, kolla, litteratur, lucia, Lucia-feeling, luciatåg, Lucifer, lussekatt, lyssna, mat, middagsmat, mini, mugg, mysig, obestämt kön, Omerta, pepparkakor, provsmaka, röda sidenband, saffransbulle, sång, söndagsmiddag, söt, scheka, shopping, sitta med vid bordet, skönsång, skita ner, slå in julklappar, snäll, stake, starkvinsglögg, stänga, stjärngosse, svarta oliver, svedda morrhår, Sverige, Sveriges Television, tända ljus, tärnor, tåg, thriller, titta på, tomte, tredje advent, tvätta, tyst on 13 december 2015|
Ett inlägg om min tredje advent, tillika Luciadagen.
Nån Lucia knackade inte på i morse med kaffebricka, lussekatter och skönsång. Jag fick minsann kliva ur sängen och sätta på kaffe själv. Men den första muggen tog jag med mig till sovrummet och avnjöt tillsammans med boken om heder.
När klockan var tjugo i tio messade jag Fästmön och frågade om det passade med en tur till Fullerö idag för de sista julklappsinköpen. Det passade. Jag hade ett par saker att göra hemmavid först. Tvätta, till exempel. Jag fattar inte vem som skitar ner så mycket kläder här… Till frukosten kom i alla fall Lucia med två tärnor och en finsk stjärngosse som såg ut som om han provsmakat starkvinsglöggen i släptåg. Sist i tåget fanns en lussekatt. Lussekattens ljus och stjärngossen samt tre ljus i adventsljusstaken tändes andaktsfullt.
Mitt eget Luciatåg är väl ett av Sveriges få tåg som går enligt tidtabell. Tre ljus tändes i staken också.
På Fullerö glodde vi på tomtar. En och annan julklapp inhandlades också. Och jag slog på stort och köpte en glittrig tjej till mig själv.
Detta bildspel kräver JavaScript.
På hemvägen stannade vi till vid ICA Solen för vi behövde handla fikabröd och mat. Fast det var bara en som handlade och den som ”glömde” handla har nu ingen middagsmat till ikväll. Så kan det gå. I Himlen var det fullt av levande lussekatter. De är så söta att en nästan kan äta upp dem till söndagsmiddag… När vi skulle fika och tända adventsljusen fick vi emellertid stänga ute katterna från köket. Katterna fick titta på oss genom glaset i dörrarna. Dels ville vi ha vårt fikabröd ifred, dels ville vi inte ha några svedda morrhår eller grillade kattungar. Men killarna, båda bonussönerna, fick sitta med vid bordet. (Visst är vi snälla?) Efter fikat släppte vi in mamma Mini. Hon visade sig gilla både ädelost och svarta oliver, den gourmet-kattan.
Detta bildspel kräver JavaScript.
Nja, för att få nån ordentlig Lucia-feeling fick jag titta på SvT i kväll. Det var riktigt mysigt att kolla och lyssna medan jag slog in årets tre sista (?) julklappar…
Detta bildspel kräver JavaScript.
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Böcker, Familj, Ironi, Personligt, Trams, Vänner, tagged ankomsttid, arbetslivet, änglaservetter, änglaspel, badrum, blåa hyacinter, blinka, bruksanvisningsfetischist, byta glödlampa, champagnehink, cykelstyre, damma, dammsuga, duschrum, försvunnen person, feja, fixa, frukost, gardinbyte, Gröttomte, ha en stund över, hög utbildning, helg, humor, husmor, hygien, ingejörsexamen, ingenjör, inget särskilt, jord, julfigurer, julgodis, julgranstomte, julklapp, julkrubba, julkrukor, Julliljan, julmat, julmöbla, julpynta, kaffe, kaffe på sängen, kasse, köksbord, köksfläkt, köksgardin, köksgolv, kökskran, klaga min nöd, kollega, krångla, kyl- och frysvaror, kyla, lampa, ledig, litteratur, luciatåg, maffia, mamma, middag, mobilelefoni, montera, monteringsbeskrivning, Omerta, orka, påklädning, Påskliljan, plan, pojke, position, prata, riksfärdtjänst, samåka, sött sidenband, sex vise män, shopping, skjutsa hem, skoja, skriva, slappa, slå in, slutet, sms, snö, sovmorgon, sovrumsfönster, spana, Spisgris, spruta, städa, strategi, stril, stryka, strykning, sysslolös, telefoni, thriller, toa, tomtar, tomteluva, trampat lergolv, tvätta, Uppsala, Uppsalakula, utflykt, vatten, vila, whiskykolaburk, Willys on 12 december 2015|
4 Comments »
Ett inlägg om en fixaredag.
Julgranstomten har hoppat ner i champagnehinken medan han väntar på en julgran.
Idag är det stora fixaredan i mitt hem. OK, det är ytterligare en ledig (ha!) dag i morgon, men jag tänkte försöka vila lite då också. Sovmorgonen sträckte sig ända till klockan sju i morse. Jag fixade kaffe på sängen åt mig själv och läste ett kapitel i min maffiabok på gång. Sen satte jag fart…
Som så många andra husmödrar vid den här tiden på året städade jag och pyntade inför jul. Eller jag julmöblade, som jag kallar det efter en pojke jag kände en gång. Inte hade jag nån direkt plan eller strategi – det blev lite dammning, lite julmöbling och mitt i allt strykning och gardinbyte. Tänk så mycket en husmor kan! (<== jag är väldigt självironisk nu) Allt avslutades med ett varv med snabeldraken*.
När klockan var runt 13.30 hade jag hunnit tvätta och prata julklappar med Fästmön också men inte ätit frukost. Jag satte mig vid köksbordet för att montera änglaspelet som sista aktivitet före frukost. Ha igen! Det krävdes snudd på ingenjörsexamen för att få ihop skiten änglaspelet. Dessutom saknades de första två bilderna i monteringsbeskrivningen. Jag messade NK** och klagade min nöd för att skoja lite – NK är nämligen bruksanvisningsfetischist och ÄLSKAR att montera saker, gärna på helger när h*n har en stund över, har jag hört. Men det var liksom inte första gången jag monterade änglaspelet och till sist fixade jag det.
Det fick mig att tänka på den så kallade ingenjören som skulle hjälpa mig med en lampa som blinkade och krånglade för några år sen. Trots hög utbildning och dito position i arbetslivet gick h*n bet. Så jag bytte glödlampa. Då slutade lampan att blinka…
Efter frukost, hygienaktiviteter och påklädning hasade jag över för att handla julmat på Tokerian. Jag fick tag i allt jag skulle ha, till och med en julklapp, men det blev nog i mesta laget med julgodis som följde med hem… På Tokerian träffade jag Lucille och idag var det hennes tur att skjutsa hem… inte mig men en av mina kassar, på sitt cykelstyre. Vi pratade vatten och kyla och försvunna personer på vägen hem och tyvärr hann jag inte höra slutet på det sista för just utanför porten ringde mamma. Det lät väldigt akut, hon sa att hon hade ringt på fasta telefonen också, så jag gick in, stoppade in kyl- och frysvaror och ringde upp. Det var… inget särskilt mamma ville… Men vi pratade en god stund – jag hade ändå tänkt ringa henne. Hon åker med riksfärdtjänst klockan nio hemifrån sig nästa lördag, men har ingen aning om hon ska samåka med nån så ankomsttiden i Uppsala är okänd. Därför blir det ingen middag när hon anländer utan kaffe.
I år kom jag ihåg att köpa tre blåa hyacinter. Dessa stoppade jag ner i julkrukor jag hittade i mina gömmor. Naturligtvis stoppade jag inte ner hyacinterna i krukorna utan att hälla jord på mitt nyligen dammsugna köksgolv. Som grädde på moset lossnade strilen på kökskranen, så jag sprutade ner köksgolvet också. Trampat lergolv, med andra ord.
Ärligt talat vet jag inte om jag orkar feja mer idag. Fast jag har förstås en julklapp att slå in och det vore ju skönt att få badrummet och duschrummet-toan rena. Då kan jag nästan slappa hela dan i morgon (ska bara tvätta) och bara göra en utflykt med Anna för införskaffande av de sista klapparna för i år.
Spisgrisen har fått sitt röda sidenband runt halsen. I det här hemmet äter vi nämligen inte grisar, vi julpyntar dem. Gröttomten har gjort Spisgrisen sällskap ovanpå fläkten. Julfigurerna hänger i köksgardinen, Uppsalakulan i sovrumsfönstret och Påskliljan har blivit Julliljan genom en tomteluva. Julgranstomten har hoppat ner i champagnehinken medan han väntar på julgranen.
Och medan du tittar på några bilder från min dag kan du väl fundera ut vad du ska skriva i en kommentar här nedan om vad DU har gjort idag. För jag antar att inte heller du har suttit sysslolös..?
Detta bildspel kräver JavaScript.
*snabeldraken = dammsugaren
**NK = Närmaste Kollegan
Livet är kort.
Read Full Post »
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 