Ett inlägg med diverse glimtar från helgen.
Jag har ju redan visat en del av vad som hände i Dalarna här på bloggen. Vi är nog fortfarande lite chockade över hur Super G hanterade visenten…
Hon vågade klappa snorrkas!
Men än mer chockade var vi nog över det faktum att Gunilla – tvärt emot vad hon själv påstår – kan laga jättegod mat! Här slår husmor till, med kockhandduk och allt!
Super G vid spisen. Hon har verkligen många saker i sin byxa strängar på sin lyra.
Däremot var det inte tillåtet med cookalong, utan gästerna fick hålla sig i ett annat rum. Gunilla hade antagligen hemliga recept, för det var cook alone som gällde hela helgen.
Vidare provade vi en och annan öl – det var ju Oktoberfest. Och så fotades det en del. Vi blev båda mycket förtjusta i Gunillas mobilfodral.
Gunilla fotar. Notera det snigga mobilfodralet – pilen i mitt. På bordet, vid pilen, en av ölsorterna vi provade. Vid översta pilen – jordgloben?
På fredagskvällen bjöd Gunilla på ugnsbakad lax och på lördagskvällen en jättegod kycklinggryta med ris och grönsaker. Som synes på min tallrik åt jag många grönsaker. Till det drack vi Svartöl, en bayrare.
Kycklinggryta med ris och grönsaker samt Svartöl (vid pilen).
Söndagen hade något bättre väder att bjuda på, så när vi hade packat in alla våra grejor i bilen packade vi även in Gunilla. Vi skjutsade henne till okänd ort och därifrån fick hon promenera hem. Nåt straff skulle hon ha för att hon hade visat sån stor gästfrihet! 😈 Men först tillbringade jag en lååång stund i Gunillas bibliotek. Åter blev jag mycket imponerad.
Gunillas bibliotek.
Vi hade inte shoppat nånting på hela helgen. Men så flög f*n i oss på vägen neråt landet och vi stannade till hos Karlsson i Gåvan. Eftersom det var lunchdags studerade vi menyn utanför. Nån flaskfilé blev det dock inte…
Flaskfile.
I stället höll vi oss till nåt grönt.
Prästkragar och nåt grönt.
Inne i affären träffade vi på Karlsson själv på en av hyllorna.
Karlsson själv stod på en av hyllorna.
Vad hamnade i shoppingkorgen då? Tja jag köpte billiga servetter och ett spel.
Deckarspelet följde med hem till New Village.
Båda två hittade vi snigga läderfodral till våra iPhoner till bra pris. Jag har nu haft mitt i mindre än ett dygn, men är mycket nöjd med det! Nu slipper Gunilla oroa sig för att vi ska sno hennes…
Ett tjockis-svart iPhonefodral till mig. Fästmön köpte ett vitt.
Jag tänkte ett slag inhandla den här skylten och åka och leverera den in person till nån jag inte estimerar så mycket. Men varför slösa pengar på nån man inte gillar? Den fick vara kvar i affären.
Den fick vara kvar i affären.
Vi for vidare neråt landet – och sen lite norrut igen, till Himlen. Anna behövde hämta lite grejor för de knappa två veckor som återstår av hennes vistelse i New Village. Där hemma var allt sig för övrigt likt – utom att jag upptäckte ett lik i sovrummet i form av en definitivt död krukväxt. Jag slog en signal till min hulda moder innan vi tog en kvällspromenad till Maestro. Där fick vi som vanligt utmärkt service! Men ljuset tändes inte förrän till kaffet på maten, ungefär…
Ljuset tändes först till kaffet på maten.
Nåja, man kan inte tänka på allt. Maten var – också som vanligt – fantastiskt god. Vi tog spett båda två – jag med kyckling, Anna med fläskfilé. För mig gör de alltid en specialare, eftersom min rätt inte står på menyn. Toppen! Anna hittade en och annan seg bit, mitt var perfekt. Godast var nog emellertid pommesen, gjord på riktigt sätt, där och då. Till maten serverades fräscha grönsaker, tzatziki samt béarnaisesås. Vi drack var sitt glas italienskt rött till.
Maestro bjöd på underbart god middag.
Det var skönt att promenera tillbaka, för totalt sett blev det i alla fall tre kilometer. Skönt också att inte gå och lägga sig direkt på en middag. Idag hinns nog ingen promenad för min del, men Anna är iväg och tränar. Jag ska fixa till mig lite och sticka över till Tokerian för att fylla på förråden med bröd och mjölk – och kanske en grönsak. Vi ska äta lite soppa innan det är dags för Anna att jobba. Mitt jobbsökeri flyttas därför fram till i afton. Men då måste jag också hinna fixa till mig inför morgondagens övning…
Skönast var det nog emellertid igår att krypa ner mellan rena lakan (nån hade gjort sitt jobb i förväg här). Men det kändes som om det var en hel ocean emellan oss! Min säng är 180 bred och vi hade just tillbringat två nätter i en 105-centimeters säng! Tusen tack, både Gunilla och Johanna!
Toffelfötterna vinkar god natt.
Det var min helg, det. Vad gjorde DU med din??? Som vanligt är jag nyfiken och vill veta!
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 