Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘oftare’

Ett ömkligt inlägg.


 

Det var inte alls planerat, men jag är sjuk. Jag blev sjuk i natt och jag mår fortfarande inte bra. Först hörde jag ett gäng utanför mitt öppna sovrumsfönster. (Det brukar ofta samlas folk just där och gapa, skrika och röka.) En upprörd kille skrek:

Hon är en jävla fitta. En hora!

Gissningsvis hade han fått nobben av en tjej. Då brukar en del uttrycka sig så där moget. Gänget stod kvar och diskuterade en stund, uppenbarligen försökte nån lugna den upprörde. Det var väl runt klockan ett. Sen somnade jag.

kräkas

Typ så här gjorde jag en sex, sju gånger under de tidiga morgontimmarna.

Runt halv fyra i morse vaknade jag med en ohygglig magvärk. Jag har haft det några gånger tidigare, bland annat en gång när vi var i Stockholm på Pride. Det gör fruktansvärt ont högt upp i magen, på höger sida. Min vanliga magmedicin, den mot bråcket på magmunnen, hjälper inte alls. Alltså måste det vara nåt annat. Nån gång har jag tänkt att det kanske är gallen. Fast borde det inte komma oftare då?

Hela morgonen sprang jag mellan sängen och toa och kräktes typ en sex, sju gånger. Jag körde fingrarna i halsen för magen var så spänd och jag hittade inget annat sätt att få lindring. Nånstans vid halv nio-tiden somnade jag till ordentligt. Sen har jag sovit av och till med diverse avbrott av telefonsamtal och sms från Fästmön, mamma och vännen FEM. Det är gott att det finns människor som bryr sig. Det finns folk som inte har nån som bryr sig. Och det finns folk som inte bryr sig alls.

Klockan 15 klev jag ur sängen. Jag har druckit ett glas Pro Viva svartvinbär. Magen är lite mindre  stinn och värker lite mindre. Jag tror att värken håller på att gå över. Men jag känner också att jag nog inte orkar sitta uppe. Ska leta upp ett par strumpor till mina frusna fötter och sen vika ner mig i bästefåtöljen.

Hoppas att du har en bättre söndag än jag har! Jag känner mig rätt ynklig när det blir så här.


PS
Jag ska aldrig mer äta ostbågar… Det var inte gott att spy.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Mamma och pappa. De som har satt dig till världen. Den gångna veckan undrade Tofflan hur ofta du ringer dem. Uppenbarligen en fråga som engagerar.

Så här fördelade sig de 35 inkomna svaren:

34,29 procent (tolv personer) svarade: Aldrig, för de finns tyvärr inte i livet längre.

22,86 procent (åtta personer) svarade: Flera gånger i veckan. 

11,43 procent (fyra personer) svarade: En gång i veckan.

11,43 procent (fyra personer) svarade: Två till tre gånger i månaden. 

8,57 procent (tre personer) svarade: Varje dag. 

5,71 procent, (två personer) svarade: Två gånger i veckan. 

2,86 procent (en person) svarade): Ett par gånger i halvåret.

2,86 procent (en person) svarade): Aldrig. Vi gillar inte varandra.

Ingen svarade: En gång om året, ungefär.

Och det var bara jag själv som lämnade en kommentar:

Sen pappa gick bort ringer jag mamma mycket oftare än tidigare! Den första tiden, nästan ett halvår, var det varje dag. Nu ringer jag ett par gånger i veckan, för jag vet att mamma är mycket ensam. Det var rätt många vänner som slutade höra av sig efter att pappa hade dött…

Stort TACK till dig som svarade! Och som vanligt hoppas jag att du kollar in den nya frågan som du som vanligt hittar i högerspalten under rubriken Tofflan undrar.


Livet är kort.

Read Full Post »