Ett inlägg om onsdagen.
Idag känns det som om det bara finns en väg och den bär uppåt! Det har gått kanonbra på jobbet. Inledningsvis hade jag ett avstämningsmöte med min chef. Det kändes skönt att få ur sig sånt som legat inuti och grott. Resten av dan gick som en dans. Det verkade som om alla andra utom jag, för en gångs skull, hade oflyt. Det är en fantastiskt go känsla när man kan hjälpa nån som nästan grinar av frustration – och dessutom få personen att känna att h*n gjorde det på egen hand!

Det bar uppåt idag! Denna fina regnbågsstege hittade jag på en trappavsats på jobbet.
Jag känner att jag har gjort nytta idag, att jag har kunnat hjälpa flera personer på ett bra sätt. Extra roligt var det att få höra
Tack för hjälpen och för att du är så flexibel!
Jajamens, det var vad h*n sa. Det sved nog kanske i några öron, kanske i några ögon som läser detta också. I mina öron var det som ljuv musik.
Dessutom satte jag eld i baken på chefen som jagats i sex (6) timmar av en journalist från en av kvällsblaskorna. Det är alltid härligt att få elda på chefers bakar och styra in dem på deras rum när de försöker göra annat. Sånt är jag verkligen skitbra på.
Jobbdatorn följde med hem idag och jag har konstaterat att den lär fungera utmärkt att jobba hemifrån vid. Det lär jag göra den 30 december, för då är arbetstiden endast mellan 8 och 13. Perfa!
Livet är kort. Ibland är det gott också.