Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘observera’

Ett milsvitt inlägg.



Varning för toalettskämt!

 

Upptagetlampan är tänd

Toaletten är upptagen!

Ha ha ha! Du trodde väl inte att jag löper eller så? Nä, det var länge sen jag var en löpsk hynda sprang. Fästmön har, under våra åtta år tillsammans, sett mig skena en enda gång. Springa är liksom inte nåt jag gör. Men på mitt nya, snart mycket gamla jobb (sju veckor på torsdag) sitter jag faktiskt inte stilla, trots att det är ett kontorsjobb där jag är tämligen bunden vid min dator. Skälet till att jag rör på mig är… toalettbesök…


Jag ska berätta hur det är
utan att för den skull dyka djupt ner i nån toalett. Sånt blir somliga så irriterade på när jag skriver om, medan andra tycker att det är sköj. Själv har jag en livlig kiss- och bajshumor. (Dessutom tvingar jag ingen att läsa min blogg.) Fast nu ska det inte handla om vad jag – eller nån annan – gör på toaletten utan om vägen dit.

En kan säga att min arbetsplats är Korridorernas Paradis. Korridorerna är många och långa. Och det är en bit till närmaste toalett. Den närmaste ligger inte en mil bort, men väl ett kvarter från mitt kontor. Men för att vi i De Arbetandes Skara inte ska springa benen av oss i onödan finns det fiffiga saker på jobbet: toalettlampor i korridoren. (Egentligen är lamporna rena saftblandare.) När jag svänger runt hörnet och ser att lampan lyser som här ovan får jag styra stegen åt annat håll, in i en annan korridor.

Upptagetlampan är släckt

Upptagetlampan är släckt och där finns en ledig toalett.

I stället för att svänga höger rundar jag en trappnedgång och svänger vänster. Det brukar vara ett säkert kort, för där finns nämligen två (2) toaletter bredvid varandra. I korridoren ner mot dem finns en toalettlampa och om den är släckt är nån av eller båda toaletterna lediga. Det räcker med en för min del.

När en fikar på Café Java kan det ibland roa en Toffla att observera folks toalettspring. Jag har svårt att låta bli att skratta när jag ser nån stega mot den förstnämnda toaletten bara för att upptäcka att lampan är tänd. Vederbörande gör då helt om och tar korridoren mot de två toaletterna. Men jisses vilken tvärnit det blir i korridoren om toalettlampan där plötsligt tänds!

Ja, det är förstås roligast när det händer andra. När det händer mig själv går jag muttrande med korsade ben (försök själv, det är inte så jävla lätt att gå fort då!) flera mil och söker upp en tredje toalettkorridor åt helt annat håll. Vissa dar är det en evig jakt på ledig toalett och faktum är att det känns som om jag går många mil…

Skåp med lampa tomte och parfym

Oreda i kollegans skåp som innehåller till exempel en lampa, en sax, en tomte och en flaska parfym.

Idag har det varit en betydligt bättre dag på jobbet än igår. Jag kom igång med flera jobb samtidigt som jag kompletterade andra, tog emot besök på rummet och lite annat. Närmaste kollegan är en pärla och jag är så tacksam att h*n finns, för h*n har en förmåga att både lyfta mitt humör och hitta nya lösningar. Vi jobbar för det mesta var för sig, men ibland händer det att vi jobbar med samma produkt. Då har vi intensiva jobbmöten vid nåns skrivbord och fasen så mycket lättare det går när en har nån som kollegan som flåsar en i nacken. Är det andra som flåsar mig i nacken blir jag bara stressad.

Det blir en del flams också, men jag kan ju inte hjälpa att jag är nyfiken. I ett hörn inne hos kollegan står ett gammalt högt arkivskåp med jalusidörr. Det tyckte jag såg spännande ut idag och slet upp dörren. Jag måste ju säga att det var en väldig röra i skåpet… Kollegan skyllde förstås ifrån sig och sa att det var nån annans oreda och grejor. Men jag undrar, jag… Samtidigt… inne hos mig har jag hittat en tröja, en halsduk och ett par glasögon, till exempel, som ingen vill kännas vid.

Det var tur att jag fick flamsa lite på jobbet innan jag åkte hem, för när jag var nästan hemma hamnade jag i en milslång bilkö. Och där blev jag sittande en go stund. Slutligen nådde jag näst sista rondellen och upptäckte då en bil som fått sig en kyss och var uppbaxad på själva rondellen. Den som körde den kunde nog hålla sig för skratt, så jag ska inte klaga även om jag gärna hade gjort nåt annat än att sitta i en bilkö efter en intensiv arbetsdag. Men till sist kunde jag svänga in på Tokerians parkering och köpa lite smör och luncher och min TV-tidning. Och nu tänker jag bläddra i den senare medan jag äter min rostade mackor-middag.

Bilköer

Lååånga köer på vägen hem…


Ha en trevlig kväll! Jag hoppas du slipper både toalopp och bilköer…

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en TV-serie.


 

Igår kväll var det premiär för 100 Code på Kanal 5. Detta tipsade Fästmön mig om, så Broadchurch fick stryka på foten till förmån för denna nya svenskamerikanska serie. (Självklart spelade jag in Broadchurch på DVD-hårddisken.)

100 Code

Huvudrollsinnehavarna i 100 Code, Michael Nyqvist och Dominic Monaghan.


Svenskamerikanskt samarbete… Kan det va nåt?
Det svenska i serie står främst skådespelaren som alltid får heta Mikael även i filmer och TV-serier, Michael Nyqvist. Det amerikanska representeras av Dominic Monaghan, inte helt okänd skådis han heller. Två bra skådisar… Det borde väl bli bra?

100 Code handlar om seriemördade blondiner och gula blommor. Först dyker offren upp i New York, men polisen Tommy Conley misstänker att liknande brott har skett i Stockholm. Därför reser han över. Stockholmspolisen Mikael Eklund är på väg att sluta vid polisen, men får som sista uppdrag att låta Tommy Conley observera. Naturligtvis hittar de mördade unga kvinnor och gula blommor. Däremot har de båda poliserna svårt att hitta ett sätt att kommunicera. Tommy Conley är nån sorts Saga från Bron. Igen. Dessutom är han extremt åksjuk. Kanske elchocker kan vara nåt??? Hur som helst verkar de amerikanska och svenska morden hänga ihop. Frågan är hur.

Tolv delar låter lite långt. Och jag undrar om den här serien inte var lite upphaussad innan. Men, men… Det är spännande och ruggigt och jag får möjlighet att bearbeta min ohyggliga rädsla för att bli levande begravd. Tror jag. I vart fall tänker jag fortsätta att titta på torsdagarna. Sen får andra göra som de vill.

Toffelomdömet blir medel.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

På tur bland Mumin, prickiga blusar, randiga tischor, second hand och… vispar

Ett inlägg om en måndagsutflykt.


 

Idag var det perfekt väder för en tur ut på landet igen. Denna gång styrde vi kosan söderut, mot Örsundsbro. Huvudmålet var Iittalaoutleten där. Och med mig i bilen hade jag Fästmön. Hon Anna, du vet. Fast frågan är vem av dem…

Lilla och Stora Anna

Stora Anna och Lilla Anna. Eller tvärtom… En av dem följde med på dagens utflykt.


Vi färdades cirka två mil
 och det är en alldeles lagom tur, tycker jag. Örsundsbro är litet och det är lätt att hitta till outleten. Den ligger i ett industriområde tillsammans med en inredningsaffär, en färghandel, folktandvården, en urhäftig second hand-affär med mera. Där var inte så många andra kunder när vi anlände, men antalet utökades snabbt. En nyanställd personal var übertrevlig, annars var där inget att klaga på. Fina grejor att se på, mest porslin och glas och väldigt mycket Mumintroll. Kastruller och pannor, köksredskap och dito till trädgården fanns också. Vissa prylar såldes som sekunda varor för väldigt bra priser, andra var reade och några var definitivt inte rea. Som den där supervackra, röda skålen som kostade 745 kronor… Den fick naturligtvis stå kvar i affären! Den enda som fick följa med mig hem var Lilla My, på en liten rosa ask som jag inte kunde motstå. Lilla My är ju min favorit för hon är alltid arg.

Intill outleten finns en kläd- och inredningsaffär som heter Var Dags Rum. Ja, den namnet avstavas så fruktansvärt. Kvinnan som arbetade där pratade högt i telefonen hela tiden, men medan Anna var och pudrade näsan passade jag på att prata lite med kvinnan. Hon var väldigt trevlig! Till sist messade Anna och undrade var jag höll hus…

Här är några bilder på lite prylar vi såg på Iittala outlet och Var Dags Rum:

Detta bildspel kräver JavaScript.


Efter en glasspaus
och efter att ha observerat ett litet drama där en pojke bestämt hävdade att han var svettig i rumpan och INTE hade kissat på sig traskade vi in på områdets second hand-affär, My Corner Second Hand. Där fanns väldigt många fina prylar. Bland annat noterade vi en hel del Upsala-Ekeby, massor av fina gamla plåtburkar och två underbara, gröna fåtöljer (1 200 kronor för båda). Allt fick tyvärr vara kvar i affären, men hit åker jag gärna igen när jag har pengar!!! Annars var jag nog rätt pinsam, för jag började tipsa ägarinnan om hur hon skulle sköta sin marknadsföring… Fast hon blev inte arg utan lät faktiskt lite tacksam.

Här är några bilder på en del prylar hos My Corner Second Hand:

Detta bildspel kräver JavaScript.


Så blev vi förstås fikasugna.
Inte hade vi nån lust att åka hem, för vädret var hyfsat och det var trevligt att vara på tur. Därför stannade vi vid… ICA Maxi i Stenhagen. Där finns nämligen ett bra fik. Fast först beundrade vi en gammal fin Volvo duett på parkeringen. Efter kaffe och Vasaloppsbulle för min del hoppade vi in på ICA för att köpa nåt till middag. Och så blev det en present till mamma och en pocketbok till mig. Vem kan stå emot när en sprajtans ny pocket bara kostar 49 kronor på sommarrea? Vidare tittade vi på trosor med rosor, upptäckte ett fruktansvärt stavfel och såg en visp som skulle passa en viss man på Morgonen. Men inget sånt köptes. Vi for hem till New Village, jag med värkande fötter och en höft. Det är hög tid för mig att banta, vilket jag inte vill.

Här är några bilder från vår tur på ICA Maxi Stenhagen:

Detta bildspel kräver JavaScript.


I morgon är det tisdag
och Anna är ledig även då. Vår eftermiddag ska ägnas åt storhandling, eftersom Anna blir mamma på heltid igen på fredag. Vi tänker testa stans andra ICA Maxi i morgon, det i Gnistarondellen. Ingen av oss har varit där, så antingen går det bra eller så blir jag lika galen som jag blir på Kvantum. Den som överlever får se…

Vad har DU haft för dig idag och vad händer hos DIG i morgon??? Skriv gärna några rader och berätta!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Återhämtning och dummisar

Ett dundrande inlägg.


 

Först, innan jag börjar dundra: TACK till alla som gav mig vägledning i det låsta inlägget nedan! Det hela lär gå enligt planen!


 

Återhämtningsdryck

Återhämtningsdryck för en tia? Nä, jag kör med kaffe och Ipren.

Det verkade som om alla i familjen hade ont i huvet med mera igår. Själv sparade jag min klumpvärk till idag. Ont, ont, ont i skallen och värk ner i nacke och axlar. Jag var trött i morse, men skuttade upp och skjutsade Fästmön till jobbet vid halv sju. De senaste morgnarna har jag varit pigg och vaken så dags, idag var det bara att krypa ner i sängen igen och dra täcket över sig. En tablett har jag tagit och nu är jag inne på min andra senapsmugg starkt kaffe – och det funkar! Jag känner tacksamt hur värken drar sig bort…

Igår kväll, när jag hämtade Anna efter jobbet, svängde vi in på ICA Heidan för ett par snabba inköp. Då såg jag på en skylt att man sålde Återhämtningsdryck för tio spänn. Ha, jag tror inte ett smack på såna drycker, jag återhämtade mig ju skitfint på egen hand, med tablett och starkt kaffe! Kanske jag ska tillverka en egen skylt samt ställa mig nånstans och sälja kaffe och Ipren? Fast nej. Då blir jag ju egenföretagare och såna gillar inte a-kassan. Däremot tycker alla på Arbetsförmedlingen att man ska starta eget. Då slipper de ju förmedla några jobb, vilket de ju inte gör där ändå. Snacka om att myndigheterna

  1. inte samarbetar
  2. drar åt olika håll
  3. förvirrar ”kunderna”

Ja, jag dundrar idag, jag skrev ju det i början! Och nu fortsätter jag:

PinneMannens cykel

Ägaren till den här cykeln skulle troligen bötfällas för fara för annan genom att saker kan ramla av.

För ett tag sen läste jag i Metro att polisen hade gjort en insats (tidningens ordval) mot cyklister i Stockholm. Bland annat kontrollerade polisen cyklister i Götgatsbacken. På en och en halv timme tog de 19 cyklister som körde mot rött. Men det var ungefär dubbelt så många som bröt mot denna trafikregel. Polisen hann inte med att stoppa resten. En cyklist som bryter mot trafikreglerna riskerar att bli bötfälld, precis som andra trafikanter. Tyvärr kan man ju inte bli av med sitt körkort för cykel. Det är beklämmande hur många som inte klarar av ens de basala reglerna. Stopplikt och rödlysekörning är de vanligaste brotten cyklister begår. Men smakar det så kostar det! Här kan du läsa hur mycket!

Några som definitivt inte kan trafikreglerna är harpaltar och fåglar. Anna räddade livet på två harar i morse när hon gjorde mig observant på paret som stod vid vägkanten, redo att kasta sig framför Clark Kent*. När jag hade släppt av Anna vid jobbet och Clark och jag styrde hemåt igen observerade jag ytterligare en hare som skuttade – kors och tvärs som en cyklist – på gatan. Även denna klarade livhanken. Men hur det gick med kråkan, som flaxade in i min bil med en duns några minuter senare, vet jag inte. Jag stannade inte för att kontrollera. Nånstans måste jag dra min barmhärtighetsgräns och kråkor tillhör inte mina favoritdjur.

Dummy tablettaskar

Har somliga ätit Dummy-piller, tro?

Andra levande varelser som inte kan trafikregler – eller i vart fall inte klarar av att parkera – är vissa bilister som stannar vid Tokerian. Man kan tro att de har ätit Dummy-piller. Utanför affären finns en vidsträckt parkeringsplats med infarten emellan. Det finns alltid lediga platser. Men framför allt ägare till BMW, Mercedes och Audi tycks ha problem att göra som man ska: ställa fordonet på avsedd plats. I stället stannar man helt enkelt utanför entréerna (det finns, förutom Tokerian, ytterligare tre affärer) – eller i närheten av, på gångbanan. Där sitter man sen, gärna med motorn på för det kan ju vara varmt eller kallt ute, och så måste man ju dundra musik, och fipplar med sin mobil medan ens sällskap är inne och handlar. För min del är det inga större problem. Även om jag har ont i fötterna orkar jag gå runt bilarna. Men jag tänker på dem som är rörelsehindrade och kanske kommer med rollatorer, rullstolar eller permobiler. De kommer inte fram utan tvingas ut på ett ställe där många bilar passerar. (Bilar, i vilka det sitter bilister som letar parkeringsplatser och kanske inte är helt fokuserade på annat.) Personerna i bilarna som står utanför entréerna är inte ett dugg handikappade. Jag har aldrig nånsin sett nåt handikapptillstånd i ett enda sånt bilfönster. Annars finns det ju ganska många handikapplatser på själva parkeringen, men nära ingångarna.  Jag tycker att det är dåligt, dåligt, dåligt – och framför allt, jävligt slött. Det är några meter till närmaste parkeringsplats, liksom! Orkar inte den fina bilen ta sig dit eller klarar föraren inte av att parkera i en ruta? Jag undrar – och dundrar!

Slutligen: Jag har så otroligt svårt för den där människan som varje morgon ser samma TV-program och bara Twittrar en massa negativ kritik om programmet, programledare, gäster, innehåll etc. Ett tips: stäng av TV:n!!!

Nu ska jag sluta innan taket flyger av. Det är dags att inta lite frukost och därefter ta tag i hushållsarbete. Jag har lakan att vika, sopor att gå ut med, sängar att bädda och inte 17 blev det städat här igår, heller… Dessutom… vad i hela friden ska jag laga för mat idag till mig och Anna??? Det är mycket att tänka på.

Ha en skön söndag! 

 

*Clark Kent = min lille bilman

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett fredags-inlägg. Och lite om lördagen.


 

europadagenJag trodde nog inte i första taget att jag skulle uttrycka det jag gör i rubriken. Men idag gör jag det – rakt och öppet. Dagen inleddes med ryggvärk och med denna fick jag kämpa mig i igenom ett morgonmingel på jobbet med anledning av att det är Europadagen idag. Inte bara kämpa som i lyssna och titta. Jag skulle dokumentera också, i text och bild. Mot slutet kunde jag nästan inte resa på mig. Men allting går, även gamla Tofflor med bråkande ryggar. Det tog större delen av förmiddagen att få materialet klart för publicering på intranätet. Då hade skiten hängt sig en gång också och naturligtvis hade jag inte sparat mer än första stycket och en bild.

Idag har vi haft besök av kollegan som nyligen har slutat. Det märkliga är att besöket här var vigt till den nya personen – som frågade om en hel del saker som jag redan har gått igenom. Jag själv har förstås passat på att be om hjälp vid ett tillfälle, men jag hade inget mer att fråga om eller be att före detta kollegan tankar över. Det var väldigt svårt att jobba samtidigt, emellertid, eftersom det pratades mycket rakt över bordet och snett över.

Kinalunch

Kinalunch passade fint idag på fredagen.

Men det är fredag. Äntligen! Jag har firat med att käka lunch på den närbelägna Kinarestaurangen. Det kändes inte som att trion från enheten saknade mig när de gick iväg på gemensam lunch. Jag lät före detta kollegan med bästis lägga beslag på den nya personen. Det var fascinerande att se de leenden den nya personen fick från ett visst håll. Själv kan jag räkna gångerna jag har fått ögonkontakt med samma person på ena handen. Och då behöver jag inte ta till alla fingrarna. Jag har nåt att se fram emot och det är den 30 juni.

Om du tror att det som sker runt omkring inte berör mig så mycket, då tror du trots allt lite fel. Jag hör och ser väldigt mycket och observerar att en del personer får ta för sig, medan andra näpsades i sin linda. Inte kan jag skylla på kön, jag skyller på mig själv. Jag skulle ha ställt tuffare krav från början och inte envisats med att försöka själv när jag aldrig fick några svar – eller bara oförskämda svar. Men… det gör ont. Det Gör Ont. Nåt annat kan jag inte säga.

I kväll blir det lugna puckar med läsning och Tyst vittne på TV. Jag ska köpa hem nåt gott som jag antagligen sparar till lördagskvällens musikaliska begivenhet. För första gången på flera år ska jag titta på tävlingen ensam. Kanske inte det roligaste, men jag får väl twittra lite, precis som jag gjorde under semifinal 2 igår kväll.

För dig som inte finns på Twitter kommer här en kort sammanfattning:

  • För Malta tävlar i år… Family Four
  • Israel-tjejens lugg var jag rätt avundsjuk på.
  • Kusin Josefin hade skrivit Norges låt.
  • Nörrbaggen hade nog väldigt tajta byxor, av nutcrackervarianten, om du förstår vad jag menar…
  • Roger Pontare och Claire Wikholm var visst också med i tävlingen…
  • Polen gjorde mig mållös. Och det var INTE för att numret och artisterna var bra.
  • Conchita Conchita Conchita – med Wurst i efternamn tävlar för Österrike. Och här tror jag Sanna Nielsen har en riktigt farlig motsåndare. Conchita är nämligen skitbra!
  • Litauen hade inte sparat på stärkelsen i kjolen, precis…
  • Den finska låten var bara så… tråååkig… Anteeksi, Suomi, mutta…
  • Vitryssland skickade ett boyband och såna är ju, som bekant, helt ute.
  • Från Schweiz kom en visslare. Kunde konstatera att det var tur att han inte käkade Mariekex samtidigt.
  • Introt till Greklands låt lät som ett begravningståg i New Orleans.
  • Undrar om slovenskan har en bra ambus..?
  • Monica Lewinsky of Romania?

Så inför morgondagen har jag två favoriter – vår egen Sanna och Conchita.

To be contineud, alltså…

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett självtröstande inlägg.


 

Kycklingburgare med tillbehör

Kycklingburgare med flottiga tillbehör.

En sån här dag går inte till världshistorien som en av de bättre. Vädret har varit skit, jag har haft massor att göra eftersom jag i stort sett var ensam på enheten hela dan och dessutom fick jag ett oförskämt mejl. Med 20 minuters rast totalt sett under hela dan blev det två ostfrallor och kaffe till lunch. Tröstade mig genom att stanna vid nyaste McD nära mitt hem och ta en kycklingburgare. *rapar diskret*

Det hjälpte föga eftersom jag observerade en person från mitt förflutna som uppenbarligen anser sig ha rätt att avsky mig. I själva verket var jag oenig med en släkting till personen – för typ tio år sen eller nåt. Trams! 

Ett orange paket från Bokus

Ett orange paket från Bokus.

Hemma steg humöret emellertid! I postboxen hittade jag, som vanligt inknölat och dessutom genomblött, ett orange paket från Bokus. CDON var snabbare med att leverera fyra inbundna böcker än Bokus tre pocketböcker.

Böcker

Tre pocketböcker låg det i Bokuspaketet.

Men skit samma! Min att-läsa-hög är nu enorm! Eller den består av tre högar – en med böcker jag har lånat av Fästmön och två högar med födelsedags-böcker. För såväl CDON-böckerna som dagens Bokus-böcker bekostades av mamma, som skänkte mig en peng till födelsedagen. Resten av den pengen gick till bilreparationen. En liten slant från mamma är kvar liksom en Trisslott. Den ska jag skrapa nu. Så kanske, kanske det blir lite återbäring.

För övrigt ska jag förstås  glo på andra semifinalen i Eurovision Song Contest 2014 och kanske twittra så att jag inte somnar innan vinnarna är utsedda. Sen lär jag somna som en sten. I morgon är det fredag. Det är den bästa trösten den här dan!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett kul HBTQ-inlägg om en observerad detalj.


Det är minsann inte alla
som har det jag har – en datorväska som är inspekterad med pride!

Inspected with Pride

Inspected with Pride.


Dessutom är det inspektör nummer 1
som har inspekterat väskan! Nu blev du allt impad, va?!


Livet är kort.

Read Full Post »

Older Posts »