Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘nyponsoppa’

Ett rätt trött inlägg.


 

Dessa kanske kan komma till användning på balkongen nästa varma säsong. Jag har inte kunnat hänga tvätt där på flera år eftersom somliga vägrar att kommunicera med mig angående rök.

Jag använder inte klädnypor när jag hänger tvätt, men jag har ingen lust att lägga ut en bild på mina underkläder. Därför får nyporna illustrera tvätthängning.

Den här dagen började så bra. Jag hade inte jätteont i ryggen när jag vaknade, men allt eftersom timmarna gick och trots medicin slog det onda till. Igen. Jag blir så besviken, frustrerad, irriterad och framför allt trött. Att tvätta, till exempel, är ju inte särskilt jobbigt i moderna tider. Glöm klappträn och iskallt vatten. Man slänger ju bara smutstvätten i en maskin, häller i tvättmedel, trycker på en knapp och så fixar maskinen resten. Det enda man som tvätterska behöver göra är att hänga tvätten. Det tog mig en och en halv timme i tre omgångar att hänga upp en maskin rena underkläder och strumpor. Mycket irriterande! 

Det är verkligen strålande väder idag och jag hade gett mig den på att ta en liten promenad. Jag tog mig med nöd och näppe runt de närmaste husen här… För övrigt var det riktigt ruggigt att passera stället där sju skott avlossades klockan 4.16 förra veckan. Där låg blommor och ljus. På en bänk vid en lekplats nära satt en person som såg ut att samla sig för att gå fram till platsen och lägga ner sin blomma. Usch, det var faktiskt rentav fruktansvärt att passera, när jag tänker efter…

Hemma igen var jag helt slut. La mig först en stund på köksgolvet, därefter ovanpå gästsängen. Plötsligt var jag borta för världen en halvtimme. Det är en fördel med att vara sjukskriven – jag kan vila när jag behöver. Och uppenbarligen behövde jag vila just då.

iphone5black

Det hördes inte vad jag sa i denna idag.

Sen ringde jag mamma och då blev jag trött igen. Idag hörde hon inte vad jag sa i luren, så både hon och jag skrek. Mest hon. Jag försökte hålla luren en bit från örat. I ett svagt ögonblick lovade jag att ringa i morgon kväll igen.

Men då ska ju jag till frissan!

sa mamma.

Nej, du ska till frissan på eftermiddagen, nästan samma tid som jag ska till naprapaten,

svarade jag.

Jag försöker att inte bli irriterad, men jag mår inte så bra nu, jag är trött, har ont och tålamodet är… kort… När mamma sen inte förstod att det kostar att ringa (!) från min mobil (även om det är billigare från mobilen än att ringa från den fasta telefonen på dagtid), kände jag att det var dags att säga hej då. Innan jag sa nåt ironiskt i stil med

Tror du att jag ringer från en leksakstelefon, eller?

Vid 16-tiden hasade jag nerför trappan för att vittja postboxen.  Ett korrekt ifyllt läkarintyg hade kommit tillsammans med en räkning från a-kassan. Jag scannade in intyget och mejlade min chef.

Eftersom jag nu ändå satt vid datorn passade jag på att betala a-kasseavgiften för de tre kommande månaderna. Den var sänkt igen med hela nio kronor. Wow… Fick också ett mejl från a-kassan om att jag hade ett oläst meddelande i min a-kasse-inbox, så jag loggade in och läste det. Rena turen att jag kom ihåg lösenordet. Förresten var det dags att byta, så det gjorde jag. Från och med min födelsedag ska a-kassan införa nåt som heter, fantasifullt nog, Mina sidor. Då räcker det inte med lösenord, då ska man ha e-legitimation också. Det är jättebra med säkerhet, men fan vad det krånglar till saker och ting av praktiska skäl för mig.

banan

Banan – del av min middag idag.

Jag blev trött igen. Min ork är noll och intet. Jag har ont i ryggen och ner i ljumskarna. Idag blir det ingen matlagning som igår (kycklingchorizo grillad i ugnen) utan nyponsoppa och en banan.

För övrigt längtar jag efter min fästmö. Men det dröjer nästan två dygn tills vi ses.

Dagen kan summeras enligt rubriken: nytta och vila. Lite av det första, mer av det andra. Ändå inte tillräckligt av nåt…

Och BTW… Thanks, Kev, for entertaining me with Status Quo via Twitter!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om skit. Skräp, alltså. Och homofobi.


Uppdaterat inlägg: Och nu har det kommit ytterligare en tumme ner för att Anna och jag förlovade oss. Varför läser homofober min blogg?


Så klart att det gjorde mig ledsen 
när jag noterade att nån läst mitt inlägg om den 8 november 2013 och gjort tummen ner. Jag tror nämligen inte att det var de fakta jag la fram i inlägget som gjorde nån negativt inställd utan att jag skrev att Fästmön och jag firade femårig förlovningsdag. Den tummen ner sved, kan jag meddela. Och det var väl kanske syftet med den också, eller? Själv skulle jag aldrig ha mage att trampa på nåns kärlek – så länge det är kärlek och inte besatthet, sjuklig svartsjuka eller liknande. Så länge ingen far illa av kärleken, vill säga.

Vad hände den 8 november

Tummen ner för vår femte förlovningsdag.

 

Benen på köksstolen

Morgonstund på golvet, med den obarmhärtiga vårsolen i ögonen.

Annars ligger jag mest här  och tittar på skit. Skräp, vill säga. I morse när jag vårdade ryggen på köksgolvet hittade jag en stor lerkocka. Antagligen nåt som vattumännen drog in i förra veckan, för jag går då inte in med leriga dojor i mitt kök.

Jordhögar i en grop

Kanske en jordkocka från den här högen? (Bilden är från Gamla Uppsala och tagen i höstas.)

Jag ligger här och glor och noterar hur obarmhärtigt vårsolen visar hur skitigt här är. Kanske kan jag promenera runt lite med dammvippan, i alla fall. Bara så jag står ut. Och jag ska ju företa mig lätta promenader, enligt doktorn. Fast idag behöver jag ta en lätt promenad över till Tokerian. Nyponsoppan och filen är slut och det är det jag lever på just nu.

Till påsken ska jag försöka få upp aptiten för då bådas det annan mat. Ägg, lax, sill och Janssons frestelse, har Anna och jag talat om. En liten klar vill jag förstås ha på påskafton och kanske kan jag skippa en tablett just den dan, bara för att få njuta av Östgöta sädes..?

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett skitkul inlägg.


 

Det är visst inte alla som tycker att det är lika roligt som jag själv att jag skaffar mig ett nytt intresse.  Men kan Kronblom så kan jag!

För en vecka sen undrade jag vad i håken Fästmön gapflabbade åt. Jo, hon läste den tecknade serien Kronblom i en veckotidning som envisas med att dimpa ner här. Jag var mycket förundrad och sa typ att

Kronblom… Det är ju sånt som min morfar garvade åt.

(Inget ont om morfar, men det var ju ett tag sen han skrattade, om man säger så.)

Idag bläddrade jag igenom senaste utgåvan av sagda veckotidning medan jag åt min nyponsoppa. Och tro det eller ej, nu är vi TRE (3) som skrattar åt Kronblom: morfar, Anna och… jag!

Konstnär Kronblom

Konstnär Kronblom. Ha ha ha, tycker jag!


För visst är de här rutorna helt fenomenalt roliga???

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett tisdags-hatiskt inlägg.


 

 

Sepiahimmel

Are you up there?

Det finns inget lustifikt alls med att vakna till skottlossning. Det har varit en hemskare tisdag än vanligt – och ändå har jag det inte värst. Vid 14-tiden på eftermiddagen togs avspärr-ningarna i området bort och poliserna drog. Jag har sett horder av svart-klädda kvinnor passera utanför mitt köksfönster.

Redan på förmiddagen gissade jag vad som hänt och vilka som var inblandade. Långt innan media hade en susning. När media sen väl fick en susning blev det förstås ingen hejd på skriverierna. Samtidigt gör journalisterna såna misstag att man baxnar. Jag menar, ska man avslöja vem som har blivit skjuten av polisen är det bra om man åtminstone kan stava namnet på den döde rätt. Tidpunkten för skottlossningen liksom antalet skott varierar också. Men hallå! Det var klockan 4.16 och skotten var sju till antalet. Jag vet. Jag var här. Jag minns att jag tänkte, direkt efter sista skottet:

Nu är han död.

Hur jag nu kunde veta att det var en han. Eller att denne var död.

Det som hände här i morse gav en del perspektiv. OK, jag mår jävligt dåligt, men jag är inte död i alla fall. Illamåendet har varit värst idag, medan hostan och ryggen varit något bättre än igår. Febern är lägre, men jag fryser, fast svettas fortfarande. Det är tur att jag är ensam, för jag har inte mycket till röst. Det märkte jag när vännen P ringde.

Mitt mål för dagen var att duscha och tvätta håret. Det har jag klarat av. Jag har ätit nyponsoppa med Mariekex i kväll igen till middag samt en knäckemacka med ost. Trots att jag äter långsamt mår jag illa. Kräktes gjorde jag bara tidigt i morse, inte nu. Nu åker soppan och kexen hiss, bara.

Det har inte blivit så mycket läst idag. Jag har mest legat i nån sorts dvala av och till. Ytterligare ett kapitel i min egen bok har jag tänkt. Det regnar ute. Jag fryser. Jag tog mig nerför trappan och kollade postboxen. Hade fått ett kort från min tandläkare att hon vill träffa mig. Jag mejlade och avbokade tiden.

I morgon är det onsdag. Jag orkar inte åka och jobba då heller. Bävar inför torsdag när jag ska vara hos naprapaten klockan tio minuter över nio. De senaste dagarna har ryggen inte riktigt velat vara med så dags.

På fredag fyller Fästmön år. Och jag som inte är klar med presentinförskaffningen… Man hinner tänka en del när man mest ligger och inget gör mer än hatar tisdagar.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg lika trist som vädret.

 

Arm över stol

När man har varit nere på köksgolvet gäller det att ta sig upp också. En stol är en god samarbetspartner.

Det regnar och det regnar och det regnar. Och idag är det en riktig värkdag. Jag hittar ingen bekväm ställning alls och jag dras med ett illamående hela tiden. På köksgolvet trivs ryggen bäst. Resten av kroppen huttrar och fryser.

Jag knökar ihop mig på min smala kökssoffa. Dåsar en stund. Känner mig ganska nöjd ändå att jag har fixat tid hos en naprapat här i Uppsala på torsdag morgon. En naprapat som hade en hyfsat nära-i-tiden-akuttid och som inte tänker skinna mig på fler kronor än 150.

Dagens hittills mest spännande upplevelse var en tilltufsad skata som parkerat sig på min vädringspinne på ballen*. Och där kunde den faktiskt inte få stanna! Dels vill jag inte ha en nerskiten balle, dels vill jag inte att den stora pippin ska skrämma mina små hyresgäster talgoxarna. Så jag öppnade balkongdörren och den flög sin kos. Jag trälade i vad som kändes som en evighet med att vika vädringspinnen mot väggen. Helt slut i rutan sen.

Nyponsoppa med Mariekex och bok

Gårdagens middag. Och dagens i kväll.

Frukosten blev mild lättyoghurt och ett par små bitar valnötsbröd. Middagen blir samma som igår – nyponsoppa med Mariekex. Det känns bara så avlägset att äta, med tanke på illamåendet. Till och med kallsvettas. Börjar fundera på vad det är för ohemult virus jag har mött…

Nu en stunds vila igen. På kökssoffan. Med Miriam. Eller nej. Hon heter ju inte det. Kan jag läsa en stund – eller skriva – kanske jag glömmer. Men i morgon är det Romadagen. Det har jag inte glömt.


*balle = balkong


Livet är kort.

Read Full Post »

Tackar som frågar, jag klarade både dusch utan pall och färden till soprummet med alla fem soppåsarna. (Nej, jag vet. Inte en jävel har frågat hur det gick. Men det skiter jag i.) Dessutom klarade jag av att forsla in pallen i lägenhetsförrådet. Det går framåt. Nu ska här bli friskt! 

Ute i soprummet ringde mobilen. Det var en blivande jobbarkompis och vi pratade riktigt länge. Synd bara att jag inte är på plats på måndag när h*n börjar, men på fredag ses vi och då har jag lovat att bjuda på lunch!

Jag fick räkningen för min gamla mobil idag. Jag har kvar abonnemanget och håller mobilen laddad, men kollar den typ en gång i veckan. Nu är det ju tjänste-iPhonen som gäller – tills vidare. Min anställning löper ju endast till den 31 mars, så sen måste jag kanske köpa en ny privat mobil. Hur som helst, räkningen var på 68 spänn – varav 19 kronor var faktureringsavgift. Telia i ett nötskal! Jag fattar fortfarande inte varför man inte kan slå ihop mobilräkningen och räkningen för den fasta telefonen när båda abonnemangen är hos Telia. Den fasta telefonen har jag autogiro på och det är bekvämt. (Nu ska vi se hur lång tid det tar innan nån från Telia tittar in här och kommenterar!..)

Idag kom Uppsala-Tidningen. Uppretad som jag var efter mobilräkningen fortsatte jag att irritera mig. Denna gång på Uppsala kommun som hade nån sorts uppfostrande notis om hur man ska köra i en cirkulationsplats, i dagligt tal benämnd rondell. Majj gadd vilket språk! Och dessutom, snacka om att behandla trafikanter som om de är precis dumma i huvet! Den som har körkort har ju till exempel både pluggat och skrivit teori samt gjort en uppkörning. Men det klart, det är ju allmänt känt att folk inte kan köra i rondeller. Kanske nåt för bilskolorna att ta fasta på så slipper kommunen komma med pinsamma pekpinnar! Nej du, hade ni anställt mig hade jag inte släppt igenom sån här illa formulerad… skit, rent ut sagt!

Regler i cirkulationsplatsen

Är trafikanter helt obildade? Ja, kommunen tycks tro det.


När Fästmön kom hem
blev jag strax glad igen. Anna var kaffesugen och tog en macka till, jag hade nyss ätit nyponsoppa. Men jag grävde fram två kexchoklader ur mina gömmor – för såna blir man ju god och glad av, har jag hört.

Kexchoklad god och glad

God och glad blir man av denna.


I kväll blir det Annapannas kycklingköttbullar,
sås och potatis till middag. Jag åt ju inte så många bullar till jul, så det finns kvar och räcker till oss båda. Sen blir det lite TV, bland annat sista delen av Blechley circle och en film. Somliga ska upp tidigt i morgon bitti – och jag med eftersom jag skjutsar, men jag kan ju gå och lägga mig sen igen. Det är helg, kära läsare, och då jobbar Anna – i alla fall varannan. Jag blir oerhört trött på alla som gnäller på sina arbeten. Var glad att du har ett jobb, för fan! 

sexchoklad

Helg = sex?


Livet är kort.

Read Full Post »

Jo jag vet. Det var torsdag igår. Men jag är faktiskt konvalescent och sjukskriven och då kommer saker och ting när jag orkar. Nu kommer veckans höjdpunkter (Sova) respektive lågvattenmärken (Söva). Det är inte svårare än så här:

Sova

  • Så skönt att ha Fästmön här! (Jag får hjälp, pepp, stöd och sällskap – och bättre aptit!)
  • Alla goa vänner och släktingar som har brytt sig under hela den här sjukdomsresans gång med blommor, böcker, nyponsoppa och på andra sätt – ingen nämnd, ingen glömd! (Jag kan inte nog tacka er för er omtanke!)
  • Annas snälla mamma (som har brytt sig och bryr sig – och bjuder på underbar lunch, bara så där!)
  • Wordfeudkamperna med Anna (jag får så fina tillmälen när det går bra för mig!)
  • Statistiken från WordPress liksom årsstatistiken (som ger mina uppdragsgivare bättre hum om hur många som besöker den här bloggen)
  • Stjärnorna på Slottet (en jättebra serie, SvT!)
  • American History X (Otroligt stark film bland allt det lätta under helger och mellandagar…)

Söva

  • Alla som började bry sig efter flera veckor (Nej, ni behöver inte överanstränga er. Jag mådde riktigt jävla dåligt, men nu tänker jag inte bara överleva utan bli frisk! Och det går alldeles utmärkt utan er.)
  • Ett elakt ex, en av Uppsalas största skvallerkärringar (åsikt!), som jag tyvärr påminns om då och då.
  • Högljudda grannar/lyhört hus (Nej, jag vill inte höra när ni kissar, grälar, pratar om infertilitet, leker etc. Men för den skull knackar jag inte i nån jävla vägg!)
  • Karlidioten på Stormarknaden (som verkade ha som sport att få mig att ramla)


Livet är kort.

Read Full Post »

Idag har vi bestämt att vara inne hela dan och läsa böcker och spela spel och bara vara. Det passar perfekt, för utomhus regnar det. Jag är trött efter gårdagens utflykt till Stormarknaden, även om jag förstås är stolt över att jag klarade av trippen. Men resten av eftermiddagen och kvällen var jag som en trasa. Fästmön lagade mat och diskade, jag åt och drack och sen låg jag mest i fåtöljen.

Vi spelade en hel del Wordfeud igår, men glodde också på TV. Först var det ju säsongsstart av Stjärnorna på Slottet.

Stjärnorna på slottet samlas

Stjärnorna samlas och dricker bubbel.


Efter Stjärnorna,
ett julspecial av Downton Abbey – med löfte om att det finns en ny säsong med program! Men jag undrar hur det blir med tanke på hur gårdagkvällens avsnitt slutade…

Downton Abbey

Min favorit till vänster, Dame Maggie Smith som spelar farmor Crawley Grantham.


Jag har fått betydligt bättre aptit.
Det kan väl dels bero på att det är godare mat nu än Findus och ICA:s frysta rätter eller nyponsoppa, men framför allt på att jag har sällskap. Till och med godis smakar gott! Igår kväll öppnade jag julklappen från Linn och vi smockade i oss en hel del bitar.

godis

Det ser ut som om det är köttbullar i påsen, men det är belgiska tryfflar. Otroligt söta, så man kan inte äta många åt gången.


Idag vaknade jag
av att den ena grannen skrällhostade och den andra grannen gallskrek. Jag fattar inte att det är så lyhört här! Det är så oerhört trist att höra allt som grannarna säger i telefonen och till sina barn, sina gäster och till varandra! För att inte tala om när det hörs vad de gör på toaletten… Naturligtvis måste förhållandet vara det motsatta, de hör allt jag gör också. Men med tanke på ljudnivån i flera av lägenheterna är det inte så troligt. Och sen jag kom hem från sjukhuset behöver jag ju inte gå upp om nätterna flera gånger så det slipper höra vad som händer på toaletten här uppe! Det är nog den bästa förändringen efter operationen! Jag har emellertid ont på vänster sida om operationsärret och det plågar mig framför allt när jag rör på mig. Dessutom har den där jävla hälen börjat bråka igen. Men annars mår jag så mycket bättre än jag har gjort på länge – och det är jag väldigt tacksam över!

Vi frukosterade rätt länge idag med lokalblaskan, Wordfeud och roliga historier. Jag mår så mycket bättre när Anna är här, jag känner mig visserligen fortfarande svag och orkeslös, men jag är gladare och piggare.

IMG_0636

Mild lättyoghurt med müsli och blåbär från Djurö.


Jag har fått börja slänga
de fina blommorna jag har fått av alla snälla. Igår åkte jobbets blommor i sopen och idag åker nog tant Raffas. Men jag har julstjärnan från mammakusinen B och make A kvar samt naturligtvis de vårliga tulpanerna som kom igår från Rippe. Idag har jag slängt de blåa hyacinterna som Anna hade köpt tills jag skulle komma hem från sjukhuset, men amaryllisen står ståtlig på köksbordet och jag tror att den exploderar när som helst!

Amaryllis

Amaryllis på väg att explodera?


På min agenda idag
står dusch och hårtvätt. Det är jättejobbigt att stå upp, men sist klarade jag det under hela duschen. Snart åker pallen ut i förrådet igen! Mamma ska få ett telefonsamtal, vi hördes inte alls av igår.

I kväll blir det bordskyckling med jasminris till middag och lite senare ska vi glo på en finlandssvensk thriller på SvT. (Man kan undra vad som hände med julfreden i Åbo… Fast när jag kikar på bilderna ser det inte ut att vara juletid när thrillern har spelats in!) Jag måste säga att SvT har nog visat de bästa programmen under julhelgen och mellandagarna!

Vad händer hos dig idag???


Livet är kort.

Read Full Post »

Lite ont har jag allt idag, men mest i den dumma hälen. Det betyder att jag har rört mig mer normalt än på länge och på sätt och vis är det en välkommen smärta, ändå inte. Jag trodde hälen hade fått vila och värka ut ordentligt nu, men inte.

Jag tvättade och hängde en maskin tvätt som jag glömde bort igår. Fattar inte varifrån all smutstvätt kommer…

tvätt

Varifrån kommer all smutstvätt? Fast den här är ju ren, förstås.


Under förmiddagen
torkade jag också av handfat, hyllor och toa. Det tog hela förmiddagen, i vanliga fall tar det en timma. Men detta är min takt just nu. Under tiden hade jag tre Wordfeudmatcher på gång. Det var väldigt smart, för jag satte mig ner och vilade emellan. Jag är fortfarande übertrött och orkeslös. Minsta ansträngning och jag blir helt slut. Hoppas få lite energi om Fästmön orkar släpa runt mig utomhus i dagsljus de kommande dagarna.

Av bara farten bäddade jag rent i gästrummet också. Nu är där väldigt randigt, fast det upptäckte jag inte förrän jag hade bäddat. Så fånigt!

randigt

Überrandigt.


Jag har pysslat lite
med mina fådda blommor och rensat lite i rabatterna, så att säga. Ägnat några stunder däremellan åt mitt jättesudoku och min bok på gång.

Mamma ringde på eftermiddagen och jag fick springa (!) efter en fungerande telefonlur. Telefonerna är ju på jämt just nu, vilket för med sig att de också laddar ur fortare.

Nu väntar jag på Anna, men det dröjer en stund till innan hon dyker upp. Köket tänkte servera köpe-pizza i kväll. Undrar hur det går att få ner. Jag är inte ett dugg sugen, men faktum är att aptiten har blivit bättre! Idag har jag ätit både frukost (mild lättyoghurt med müsli) och lunch (nyponsoppa med keso och Mariekex). En bra dag hittills, tycker jag och är mer än nöjd, det vill säga übernöjd. Jag känner hur krafterna och orken återvänder, men jag är också lyhörd för när kroppen säger

Stopp och belägg!

I morgon blir det troligen en shoppingtur. Vi behöver inhandla mat till helgenhelgen och till nyårshelgen. Jag undrar hur det går… Det kanske blir Annastackaren som får skena i mataffärerna medan jag bara skjutsar. För se shoppingturer och sånt räcker inte orken till för. Inte än.

Nån som har krafter är denna amaryllis som jag fick av Anna tills jag skulle komma hem från sjukhuset. Kolla, den ser ju ut som om den ska explodera snart!

amaryllisknopp

”Opp, Amaryllis…”


Har försökt vila en stund,
men se det är visst omöjligt. Är nog lite übertrött, som sagt…

I kväll ska jag föreslå Anna att vi glor på film. SvT1 visar I rymden finns inga känslor klockan 22. Vad har du för planer till kvällen???


Livet är kort.

Read Full Post »

Den här morgonen har ägnats mycket åt spelerier. Fästmön och jag har två Wordfeudmatcher igång – vi råkade bjuda in varandra samtidigt igår – och vi spelade när hon var på väg in till jobbet i stan. Vi leder var sin match, så du må tro att det är spännande!

Igår kväll skickade jag ett par inbjudningar till två vänner varav den ena är ny för mig som motståndare. Först idag svarade hon – och jag gick ut hårt:

Wordfeudmatch m Gugge

Wordfeudmatchen med gugge1967 är inledd. (Bilden är tagen med Nokia N95, därför skarp.)


Och ja, du läser rätt!
Jag la ett ord som gav 144 poäng. Sen dess har det varit tyst från gugge1967. Men jag tror väl inte hon ger upp så lätt, eller???

Wordfeud 144 p

En drömstart för mig med 144 poäng. (Även denna bild är tagen med Nokia N95.)


Samtidigt som jag ordfajtades
med damerna gav jag mig på ett jättesudoku som kom med lokalblaskan idag – det enda läsvärda i tidningen, för övrigt. Suck, jag är allt mer övertygad i mitt beslut att inte förlänga prenumerationen.

Jättesudoku

Jättesudokut som jag har påbörjat. (Bilden är oskarp – och tagen med Ajfånen.)


Jag har ätit frukost
bestående av nyponsoppa med keso och Mariekex och känner mig rätt pigg och redo att möta dagens prövningar. Undrar om det känns bättre att bli av med stygnen..? Jag tycker inte att de stramar nämnvärt, men… Lite rädd är jag förstås att såret inte har läkt som det ska, men Anna säger att det såg bra ut på bilden, så jag får lita på det. Jag tänker be dem ge mig sista sprutan på sjukhuset också. Och den spruta som blir över och som jag egentligen ska ha i morgon på julafton tänker jag lämna in. Var ska jag annars göra mig av med denna vassa tingest???

Just när jag skulle gå in i badrummet plingade det på dörren. Utanför stod ett blombud med ytterligare en fantastiskt vacker tulpanbukett, denna gång från jobbet, institution 2. Otroligt vackra tulpaner!

Blommor från jobbet

Blommor från jobbet. (Den här bilden fick jag ta om fyra gånger för att få den skarp. Jag är verkligen missnöjd med Ajfånens kamera. VERKLIGEN!)


Nu ska jag ta mig en kaffeslurk
och sen väntar tandborstning. Jag är lite nervös för bilkörningen idag och för att det ska ligga en massa snö framför garaget. Och tänk om Clark Kent* inte ens vill starta? Ja ja, det är smällar jag får ta om ett par timmar.

Slutligen, vännen FEM är en riktig vän, en sån som är omtänksam och bryr sig!  Jag skulle önska att alla hade en FEM i sina liv. Tack för att du finns, FEM, och för att du ”tomtar” för mamma i morgon!!!


*Clark Kent = min lille bilman


Livet är kort.

Read Full Post »

Older Posts »