Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘nostalgisk’

Ett nostalgiskt (nåja…) inlägg.


 

Under vinjetten Härligt hemma hittade jag på Aftonbladets webbplats elva inredningsdetaljer som bara var med på 1980-talet. Maj gadd vilka prylar och färger, framför allt! Nog kände jag igen en hel del…

  1. Pastellfärgerna. Jepp, jag hade pastellfärgat i mitt vardagsrum, med blekskärt/rosa (ja, det är sant!). Och så hade jag pastellfärgade teknikprylar såsom telefoner, klockradio och hårtork. Idag är det endast den sistnämnda som lever!
  2. OKEJ-postern. Nja, såna var jag för gammal och seriös för.
  3. Furuinfernot. Nepp – inte då men nu! Jag älskar nämligen furu och har furu i köket, i vissa golv och i ett par skåp sen början av 2000-talet.
  4. Geometriska figurer. Nää, såna var jag allergisk emot redan då.
  5. Bandaren. Nån sån hade jag faktiskt inte.
  6. Skivspelaren. Självklart! Den är av märket Luxor och den har jag kvar, numera ihopkopplad med en modernare anläggning. Fungerar hur bra som helst att spela vinylskivor på.
  7. Porslinspierroten. Uuu ja! Jag började samla på dessa dockor när jag bodde i England. En fyra stycken har jag nog kvar i min ägo. Nånstans. I skrivande stund har jag endast visuell kontakt med en av dem.
  8. Neon. Ja det fanns i mitt hem, men ganska sparsamt. Möjligen på nåt klädesplagg.
  9. Spegelvägg. Icke!
  10. Pelarbord. Nej.
  11. Hamburgertelefonen. Nej. Men jag hade en rosa och en blå – pastellfärger, förstås!

Och nu när jag har bekänt mina 80-talsinredningslaster vill jag förstås veta hur du hade det hemma hos dig! Skriv gärna en kommentar och berätta!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett lyxigt och tacksamt inlägg.


 

Vardagslyx kan vara så mycket. Idag var det, för mig, bland annat en blommande, vit syren…

Vit syren


Det kan vara…
ett kastanjeträd som blommor… Då blir jag än mer nostalgisk, för mina föräldrar hade förstås syrener i trädgården, men stora härliga och vackra kastanjeträd växte i lekparken ovanför vår trädgård…

Blommande kastanj


Men det kan också vara
att komma hem till Fästmön och hon lagar pasta med tomatsås till mig. Att sätta sig vid ett dukat bord och äta hemlagad mat är rejäl lyx för mig! Och att sen lyckas trolla fram var sitt glas rött ur den där svindyra vinflaskan vi öppnade igår till ostarna och kexen…

Sophenia 2011


Därefter, när måltiden är avklarad
och en tar disken, en annan hänger tvätten, glädjas åt att det finns en rabarberpaj, fortfarande ljummen, till kvällskaffet…

Rabarberpaj


Då känner jag mig lyckligt lottad. 
 Då känner jag att vardagslyxen är… en riktig lyx. Tack, älskling, för det du gör för mig!


PS
Annas snälla mammas sax, som försvann igår, är upphittad! Den råkade följa med oss hem…

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Jag gissar att du inte har hört uttrycket i rubriken? Hö, hö, hö… Denna snöiga dag som slutade med strålande sol och nästan åtta grader varmt när jag skulle åka hem från jobbet.

Dagens datorhaveri gjorde att allt jobb blev försenat. Och när datorn så småningom kom igång på eftermiddagen var den så seg och långsam att jag knappt kunde svara på mejl. Tröttsamt! Dessutom lyste vårsolen starkt in genom fönstret. Mycket vackert, visserligen, men det går ju inte att se vad det står på datorskärmen när solen lyser rakt på. Jag vet inte vad det blev för dekorfärger på gänget rapportframsidor jag försökte få till innan jag gick hem… Droppen var när vi fick veta att markiserna inte var några skydd mot solen utan snarare

blot til lyst

Men hallå! Är somliga inredningsarkitekter idioter, eller?! Det blir till att försöka inhandla nåt mörkt lakan eller nåt och försöka fästa i den skira gardinen. För det kommer inte att gå och jobba framöver…

När vårsolen tittar fram är det alltså inte bara härligt. Man ser allt skit smuts också. Clark Kent* blev ju rejält nerstänkt i morse. Det var inte nån omkörning på fel sida, my mistake, utan en bil som körde om där det var omkörning förbjuden. Enligt egen utsago var Nillan inte i faggorna, men man skulle kunna tro det, så nära som föraren körde…

Nerstänkt Clark.


Ja, ja, det är dags att tvätta bilen överhuvudtaget
, men jag måste skaffa mig lite mer ork först. Kanske till helgen när Fästmön jobbar tre kvällspass på raken..? Då brukar jag få en massa nyttigt gjort. Men det är ju annars väldigt tråkigt när hon jobbar.

Jag kom hem lite senare än vanligt idag. Allt blev ju förskjutet tack vare datorkrånglet. I morgon ska jag på en nätverksträff hela eftermiddagen, så då hinner jag väl inte heller så mycket. Men det är roligt att det är fullt upp om dagarna! Jag skulle inte gilla om det var lite att göra. Tråkigt!

Magen har faktiskt varit liiite bättre idag. Jag tror att lunchen passade den alldeles utmärkt, för jag mådde inte sämre efteråt. Nu när jag kom hem såg jag att Anna hade lämnat frukt på mitt bananfat. Och jag kunde inte låta bli att ta ett plommon…

Mitt bananfat, fast nu med fräschare frukter.


Det var ett sånt där plommon
som kunde ha kommit från ett av plommonträden i mammas och pappas trädgård… Suck…  Victoriaplommon… Vi får se om magen känner sig lika nostalgisk som jag eller om den slår bakut…

Slå bakut, för resten… Det gör jag på före detta vännen som inte svarar på direkta frågor. Var finns rakheten och ärligheten, den omtalade? Den tycks bara existera när det passar. Och med anledning av detta byter jag lösenord. Jag vill nämligen inte ha såna vänner i mitt liv – eller på min blogg. Du som ha det nya lösenordet kan mejla eller messa mig.

 

*Clark Kent = min smutsgris till bilman

Read Full Post »