Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘nätspel’

När jag var tonåring gick det en TV-serie som var mäkta populär med titeln Lära för livet. Det handlade om skolans roll i ungdomars liv och utveckling. Lite lättsammare lära för livet är den pokerskola som jag snubblade över på nätet idag.

Jag lärde mig redan som liten Toffla att spela poker. Det var min snälla morfars förtjänst! Min snälla mormor, däremot, var från de djupa – och mycket kristna – skogarna i Småland och hävdade med fasthet i rösten när vi spelade kort

Nu sitter Djävulen under bordet!

Morfar lärde mig enkel poängpoker och vi spelade naturligtvis inte om pengar. Under tonårstiden och tiden som ung vuxen hände det att kortleken kom fram, men aldrig, aldrig att det var några sedlar, kronor eller ens ören på bordet. Möjligen tändstickor…


Korten på bordet – och Djävulen under…

                                                                                                                                                                  Idag tror jag att de flesta pokerspelare spelar via nätet. Själv känner jag mig inte riktigt mogen för det, jag tycker inte att jag har de kunskaper som behövs. Men sajten jag hittade tidigare – länk finns i inläggets början! –  kan kanske ge mig en vägledning – om jag nu skulle våga testa nätspel. Det som är bra med sajten är att den ger en grundlig utbildning i poker. Man får lära sig basala saker som olika pokerhänder, men också det jag tycker är lite intressant i spelet: psykologi! Lektionerna handlar om sånt som bluffen, skillnaden mellan nätpoker och att spela poker där du kan se dina motståndares tells (avslöjande rörelser och ansiktsuttryck) med mera.

Jag tycker att pokerskolan verkar lite spännande och ska nog sätta mig och läsa mer noggrant! Det är ju aldrig för sent att lära – om man lär för livet…

Read Full Post »

Ärligt talat har jag aldrig varit särskilt intresserad av att spela spel. Det är inte så att jag är nån dålig förlorare, men ”alla andra” tycks vara det… 😉 Men nu har jag gått och blivit lite nyfiken på hur det skulle vara att spela på nätet… Bara liiite nyfiken.

Därför surfar jag in på Svensk kasinoguide. Kasinoguiden på nätet startade redan för fem år sen. Det har blivit en av de stora kasinoguiderna på nätet för den som vill lära sig mer om casino, poker, bingo och backgammon.

Där kollar jag in ett typiskt nätspel, roulette. Roulette är ju ett av de mest kända casinospelen och det är dessutom väldigt populärt. Men ärligt talat, när jag läser om spelet och hur det går till fattar jag nästan ingenting. Det vill säga beskrivningarna av hur hjulet och bordet ser ut känns väldigt omständiga och detaljerade och frågan är om man behöver veta allt detta..? Och sen blir det riktigt krångligt när det börjar handla om odds och vinstchanser. Det enda jag fattar är att nollan, den ska man akta sig för. För övrigt vimlar det av stavfel i texten och det gör mig inte mer positiv.


Så här ser roulettehjulet och roulettebordet ut. Bilden är lånad från Svensk kasinoguides hemsida.

                                                                                                                                                     Fortsatt nyfiken är jag, så jag kollar vidare och hittar en sida om casino. Där fattar jag ÄNNU mindre! Fast det som är bra med just DEN sidan är att här finns recensioner av olika kasinon. Det känns genast lite tryggare. För Svensk kasinoguide rekommenderar endast de kasinon som är säkra och som man kan lita på, enligt hemsidan.

Men nej, jag håller mig nog till spelborden IRL där jag helst spelar poker med vanliga kort av papper eller backgammon med brickor av trä. Jag tror att det är säkrast för en tant som jag…

Hur är det med dig? Har DU testat att spela på nätet???

Read Full Post »

En stressig eftermiddag med storhandling och lite annat innan vi for hem till Fästmön. Min kraft tog slut nånstans inne på Tokerian, så jag fick lägga mig raklång en stund och bara andas medan stackars Anna for omkring. Det är en del att fixa innan barnen ska komma.

Idag var det också sista dan för fri parkering här ute. Från och med i morgon kostar det tre spänn i timmen dygnet runt, sju dar i veckan – eller 30 spänn dygnet. Det blir ganska många pengar varannan vecka när jag och Clark Kent* är hos Anna… Därför anmälde Anna intresse för parkeringsplats för ett tag sen och nu fick vi besked om att vi har fått en plats från den 1 oktober. Det betyder att vi måste skramla ihop mynt den här veckan samt några dar den sista veckan i september. Sen blir det 153 spänn i månaden på Annas hyresavi. Toppen för oss som har så mycket pengar att rulla runt i (not…). Vi var och kollade på var parkeringsplatsen finns och den ligger hyfsat nära – alltid något.

Efter en soppmiddag åkte vi och hämtade barnen hos deras pappa. Och när vi kom tillbaka fanns det emellertid inte heller nån ledig besöksparkering nära, så jag fick släppa av Anna och de två av tre barn vi fick med oss hem (nummer tre kommer i morgon) och leta en ledig parkeringsplats på området bredvid. Suck… Men i vart fall fick jag då njuta av denna midnattsblå skönhet, ungefär dubbelt så lång som Clark Kent…


Undras hur många liter milen den här skönheten drar… Men vacker var hon!..

                                                                                                                                                Under kvällen har jag plinkat och plonkat lite på Fridas gitarr, men jag minns ju inga låtar längre – det var säkert tio år sen jag spelade sist. Det känner jag tydligt i vänsterhandens fingertoppar som ömmar ordentligt nu. Vi har också tittat i Uppsalaböckerna som Elias lånade på Stadsbibblan (dessa böcker som är skrivna av min före detta vikarierande mamma…) igår samt i 70-talsboken som Anna fyndade på bokbordet på gågatan igår kväll. Spännande läsning!

Anna nattar grabben – jag misstänker starkt att de har somnat båda två. Frida har letat och funnit en frukt, Slaktar-Pojken har sagt god natt och sitter och spelar nätspel med kompisarna och jag sitter här och hamrar lite på datorn, trött som tusan och ledsen ända in i själen. Det gör ont som f*n och jag vill inte tala om varför. Inte här, inte inför öppen ridå. Allt kan man inte skriva om i sin blogg…

                                                                                                                                                 *Clark Kent = min lille bil

Read Full Post »