Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘näthat’

Ett nervöst och lite irriterat inlägg.


 

Regntunga skyar

Höst ute?

Nej idag, på min riktiga, lediga dag den här veckan, blev det varken sovmorgon eller en FEM (<== gå tillbaka till sängen och läsa). Jag vaknade strax efter klockan sex och behövde gå på toa. Mötte Fästmön i hallen, utrustad med paraply. Det råder nästan höstlik stämning här med mörker, blåst och regn, så jag erbjöd mig att skjutsa henne till jobbet – jag var ju ändå uppe. Hon kunde sitta ner en stund till innan vi tuffade iväg i Clark Kent*.

Jag tror att jag är lite nervös inför sprutan jag ska ta idag. Jaa, jag veeet! Jag är larvig, men jag är väldigt rädd för nålar. Och en droppe blod så svimmar jag. Båda fobierna har kommit nån gång de senaste åren. Jag tror att de härstammar från en sjukhusvistelse 2010 när man upptäckte att mitt blod inte är som det ska. Då skulle jag stickas morgon, middag, kväll – och natt. Kände mig som en nåldyna och det var inte kul. Tills sist protesterade till och med min hud och mina vener genom att inte släppa in nålarna.

Kanske var det just för att det känns som höst där ute som jag tyckte att bloggen behövde fräschas upp lite. Bland annat bytte jag bakgrundsbild till ett blad med regndroppar på, men det syns inte så mycket. I headern har jag placerat en vacker stenbänk. Originalet står på Vätterpromenaden i Metropolen Byhålan – och har väl alltid stått där. Jag undrar hur många byxbakar och klänningsrumpor som har nött stenen… Häftig är bänken i alla fall, tycker jag!

The ShiningDet var en skön ledig dag Kristi Himmelsfärdsdag och namnsdag igår. Jag slappade verkligen! Mamma ringde och grattade mig. Och så var jag ute en sväng för att handla. Men jag passade på att läsa mycket – särskilt böcker som inte är så släpbara. På eftermiddagen grep jag mig an Doktor Sömn av Stephen King. Boken är en fortsättning på Varsel. Eller The Shining, som boken heter på originalspråk. Boken, som sen blev film med samma namn där Jack Nicholson gjorde en fantastisk rollprestation!

Kvällshimmel Kristi Himmelsfärds dag 2014

Kvällshimlen igår, Kristi Himmelsfärds dag.

Igår kväll var Anna jättetrött efter en natt med dålig sömn och en lång arbetsdag. Vi åt sill och färskpotatis från Tokerian och gräslök från Slottsträdgården. Och jag tog väl tre små snapsar. Solen gjorde tappra försök att titta fram. Stundtals kunde det se så skönt ut utomhus, men vinden var kraftig och nordlig. Inte alls nåt balleväder**, med andra ord. En fördel med det är att folk i närområdet inte grillar, för grillrök gillar inte mina luftrör. Men nån i huset hade uppenbarligen tråkigt igår kväll för vid 22-tiden satte denna nån igång med att spika i ungefär en timme. Anna lyckades somna ändå, medan jag låg och retade upp mig. Det är uppenbarligen väldigt svårt att förstå orden hänsyn.

Min förmiddag ska jag ägna åt Uppsalatidningen (klicka på länken så hamnar du på e-tidningen!), som hamnat i postboxen i morse. I tidningen hittade jag bland annat en artikel om biskop Antje, vår första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Hon tillträder i mitten av nästa månad. Extra intressant var det förstås att läsa om hennes stöd för samkönade äktenskap, men också hennes syn på att diskutera religion och hennes synlighet i samhällsdebatten. Detta har naturligtvis lett till att hon har blivit utsatt för näthat. Hon säger bland annat i artikeln:

[…] Det är viktigt att det finns en öppen och saklig debatt där olika åsikter möts. Men personangrepp och hat är något annat. Klart att det gör ont och det har tagit tid för mig att förhålla mig till det.

Inte ens den blivande ärkebiskopen har alltså sluppit ifrån galningar och puckon… Detta fick mig att tänka på den person som kommenterade en text hos Jerry om bögbotande präster och i kommentaren drog in pedofili och tidelag… Maj gadd… Som om alla bögar skulle vara pedofiler och även ägna sig åt sex med djur… Om man tror att det är vad en bög ”gör” är man helt klart fel ute och skulle kanske behöva förkovra sig lite.


*Clark Kent = min lille bilman

**balleväder = balkongväder

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en artikel om näthatare.


Uppdaterat inlägg med ny länk i slutet!


I morse läste jag 
en debattartikel i Dagens Nyheter som gav mig en intressant och annan vinkling av mina åsikter om näthat. Jag har medvetet själv inte skrivit så mycket i frågan, men nu fick jag en liten öppning.

Det är Jonas Thente som skriver om att näthatarna ger uttryck för de bortsorterades röst. Jag har faktiskt inte alls tänkt i de banorna. Märkligt, för det borde jag. Jonas Thente menar att det anonyma näthatet är ett tecken på samhällets kris. För det är inte näthatarna som är problemet utan alla andra.

Jonas Thente menar att journalister inte brukar sparka neråt, på dem som redan ligger, så att säga. I stället ger journalisterna röst åt de svaga. Där rynkar jag lite på ögonbrynen och grinar allmänt illa. Det är långt ifrån alla journalister som tänker så – de flesta är ute efter att göra sig ett namn och tjäna pengar. Faktiskt. Dock inte alla! Men kom inte och säg att det finns nån total idealism i journalistkåren. Det köper jag inte! Journalister måste nämligen också kunna försörja sig. Och det gör mindre ont om man samtidigt blir lite känd.

Journalister är emellertid en grupp som ofta också blir näthatade. Är de dessutom bloggare är lyckan total för trollen. Många får dödshot – inte heller jag själv är undantagen detta. Detta har förstås hämmat mitt skrivande, det går inte att komma ifrån. Men liksom Jonas Thente har jag också varit lite taskig då och då mot näthatarna. Jonas Thente skriver:

[…] Jag kan räkna till åtminstone fem uselt stavade dödshot.

Men det där med ‘uselt stavade’ har fått mig att fundera mer på upphovsmännen. Även jag har raljerat med detta att näthatarna i allmänhet brister i språkbehandlingen. Man brukar lustfyllt citera deras åsikter ordagrant. Poängen man vill få fram är förstås att detta är obildade människor – i motsats till oss medelklasspersoner som angrips, vi som läser ledar- och kultursidorna och hånflinar åt barbarerna som kan stava till ‘fitta’ men aldrig till ‘recension’. […]

Om programmet Trolljägarna på TV3 skriver Jonas Thente:

[…] Och avskydda och föraktade har de sannerligen blivit, näthatarna. Hela det officiella Sverige står enat mot denna pest. I tv-programmet ”Trolljägarna” (namnet bygger på en missuppfattning av nätbegreppet ”troll”, men det låter ju klatschigt) letar Robert Aschberg upp hatarna och får dem att stå där blinkande i ljuset med skammen.

Det känns skönt att lindra obehaget med lite traditionell klassmobbning. […]

Det vimlar alltså av puckon och nollor, mer eller mindre… Intressant i sammanhanget är emellertid att se att anonymt hat inte är nånting nytt. Enligt historikern E P Thompson fanns det anonymare hatare redan på 1700-talet. Och de fanns även i Sverige! Jonas Thente citerar Elisabeth Mansén i femte bandet av Norstedts Sveriges historia:

[…] För Sveriges del hade anonymiteten under 1700-talet en stark ställning i det anonyma medvetandet […] Rätten att publicera sig anonymt ansågs både rimlig och önskvärd. […]

Särskilt användes anonymiteten av kvinnorna på den tiden – då fick de ju möjlighet att debattera sånt som jämställdhet och orättvisor…

Nu vill Jonas Thente inte försvara näthatarna – och det vill inte jag heller. Men är det en demokratisk fråga? Jonas Thente försöker i stället förstå näthatarna. Förstå varför de hatar. Det skulle jag också vilja kunna. Förstå, alltså.

Jag tycker att Jonas Thentes ganska långa debattartikel lyfter fram flera tänkvärda saker. Så jag rekommenderar en läsning och därefter en fundering över saker och ting. Här är länken om du missade den i början av inlägget!

Läs här vad Maria Sveland skriver om Jonas Thentes artikel!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Det regnar hela tiden. Hela tiden. Så då passar det utmärkt att sitta inomhus och spana på omvärlden genom datorn, eller hur? Idag har jag grävt upp följande:

KuddeGoda arbetsförhållanden är bra för sömnen. Ja, det var väl inte nån som trodde nånting annat? Om man känner sig rättvist behandlad, har stöd och inflytande på jobbet har man också bättre sömn. Eller mindre sömnstörningar. Den som är dåligt uppskattad eller mobbad får sämre kvalitet på sin sömn. Ganska skrämmande då att en av tre svenskar uppger att de har sömnstörningar. En rapport om sambanden mellan sömnbrist och arbetsmiljö har tagits fram av Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU. Rapporten bygger på en genomgång av europeisk forskning kring arbetsmiljö och sömnstörningar från 1990-talet fram till 2012.

Agentur raggade modeller vid ätstörningsklinik. Enligt verksamhetschefen vid kliniken har det stått agenter utanför och raggat på smala flickor som besökt kliniken. En del av flickorna var i yngre tonåren och mycket sjuka i anorexia. Men hurdana är folk? Man upphör aldrig att förvånas!

mobilförbudDagdrömma är farligare än mobilprat – bakom ratten. I USA har man gjort en undersökning av bilolyckor. Bland annat har man tagit fram en lista över de farligaste sakerna man kan göra i bilen. Att dagdrömma är farligast, sägs det. Men att prata i mobilen och skicka sms kommer på andra plats. Så varför har inte Sverige, i motsats till många andra länder i Europa, infört förbud mot mobilpratande i bilen utan handsfree/blåtand/headset? (Hur vet man förresten vad som är farligast om föraren har dött i en olycka? Jag menar, hur VET man att h*n dagdrömde?)

webtrollFritt ord utan näthat. Det är vad chefredaktören, VD:n och ansvarige utgivaren Hanna Stjärne tror att lokalblaskan på nätet ska få genom att alla läsarkommentarer granskas av tidningens journalister före publicering. Självklart är det inte OK att hota eller kränka andra med till exempel rasistiska kommentarer. Men hur blir det när media bevakar/förföljer vissa personer, nånting som ibland liknar häxjakt, skulle jag vilja säga? (Till exempel aktuelle Erik Weiman eller Margaret Thatcher på sin tid?) Nja, jag tycker att lokalblaskans beslut är inte ett nagg i kanten utan en stor tårtbit av yttrandefriheten. Varför svarar inte tidningens journalister på inkomna kommentarer i stället? För stalkern: det är skillnad mellan en tidning som säger sig ha i uppdrag att upplysa sina läsare om saker och ting därför att läsarna sägs ha rätt att veta vissa saker och en privat blogg. Du får aldrig rätten att kommentera här. Nätstalkers – människor (= tant) som förföljer andra människor (= mig, det vill säga annan tant) i.. vad är det nu.. fyra år? – DET är näthatare som jag önskar att man verkligen kunde göra nåt åt!

Marie Plosjö gravid. Så trevligt för henne, då, förhoppningsvis. Men vem fan är Marie Plosjö??? 😳


Livet är kort.

Read Full Post »

Vi sov länge idag. Tänk vilken skillnad det är på hus och hus! I Fästmöns flerfamiljshus finns jag vet inte hur många lägenheter. Ändå är där mycket tystare och jag sover bättre och längre. Här, där det bara finns totalt åtta lägenheter, hör man ta mig fan inte bara att grannen går på toa utan också vad h*n gör där. I detalj. (Vem vill höra, liksom?..)

Det såg ut att bli en solig dag, så jag föreslog Anna att vi skulle ta en promenad. Vi var ju en decimerad familjeskara i helgen och jag tyckte inte att Johan, 22 bast, behövde nån barnvakt. När vi kom ut gick solen i moln. Det var skitkallt och inte bara knaggligt att gå utan också snorhalt. Inte ett dugg skönt ute i Förorten, alltså. Så i stället för att gå i solen gick vi till Solen. För den energi vi gjorde av med på promenaden måste ju fyllas på igen. Jaa, jag erkänner. Vi köpte fikabröd. Bullar och kakor. Ja, Anna köpte förstås lite annat. Men inget kött som vi inte vet vad det är för nåt.

Fläskyttrfile
Är det bröderna Carlsson som inte kan stava så bra?


På eftermiddagen softade vi.
Jag smällde i mig fyra kanelgifflar, såna där små, visserligen, men ändå. Som avrundning åt jag en jädra massa goa Ballerina mumsbitar som smakade ljuvlig nougat. Underbart goda!

Åkte sen hem till mitt och har suttit med mamma i telefonluren en stund efter att jag packat upp och plockat reda på ren tvätt. Lokalblaskan, som jag tror är den sista jag får hemlevererad, läste jag på typ sex minuter. Såg en annons på ett jobb jag kanske söker. Kanske. Jag rev ur den i alla fall.

Sen fastnade jag för Ulrika Knutsons krönika Är näthatet pursvenskt? Jag tycker att hon, nånstans mitt i, sätter fingret på nånting riktigt intressant och som sällan diskuteras – alla blir ju bara så himla kränkta av det skrivna ordet på nätet hela tiden… Ulrika Knutson skriver:

[…] Konsensus i det offentliga samtalet är en stark tradition i Sverige. Det är inte fint att bråka. I Frankrike är det tvärtom tradition att anmäla avvikande uppfattning, och puckla på motståndaren verbalt. Den svenska samstämmigheten har bara blivit tydligare med åren. Titta på Palme-dokumentären – hur arg och arrogant Olof Palme verkar mot Bohman och Fälldin. Det tonfallet är omöjligt i dagens politiska debatt.

En klassisk paradox – när det blir mindre tillåtet att bråka i det officiella samtalet ökar aggressiviteten på nätet. […]

För är det inte lite så att vi svenskar är så himla konsensuseftersträvande? Jag erkänner att jag tycker att det är jobbigt ibland när folk (nästan alltid samma människor) ska tjafsa om allt jag skriver och alltid tycka tvärtom. Samtidigt tycker jag att alla – även jag på min blogg – ska ha rätt att uttrycka s/mina åsikter. Den som inte tycker som jag kan ju alltid lämna en kommentar här (nästan alla kan det, förutom de tre jag har blockerat) och sen kanske skriva en längre drapa på sin egen blogg om man har väldigt många åsikter i en fråga som jag har skrivit om (förutom såna som enbart flaxar runt och tycker en massa på andras bloggar hela tiden. Get one of your own, i stället!)

Tyvärr noterade jag att Ulrika Knutsons krönika fått en massa rasistiska kommentarer i lokalblaskans nätupplaga. Kanske är dags att ansvarig utgivare plockar bort dem i stället för att censurera sånt som länkar till icke diskriminerande material…

Vad tycker du??? Är det så att vi svenskar eftersträvar konsensus???


Livet är kort.

Read Full Post »

Johan hängde med mig för att hämta bilen på verkstan. Nu rullar Clark Kent* lika bra som alltid – och det känns finfint att bromsarna funkar som de ska. För det var nämligen lite fel på dem som nu har åtgärdats. Eller fel och fel, det var lite skit på dem, snarare. Felsökningen kostade 500 spänn, lagningen 1 000. Alltså  1 500 kronor fattigare efter den här dagen. Men det kunde ha varit värre, det kunde det…

Vi stannade till för att inhandla rosor och choklad innan vi anlände till Himlen. Johan var så snäll och skottade parkeringsplatsen så jag kunde parkera. Fästmön bjöd på middag, fast hon inte skulle. Hon hade dukat med finporslinet och finaste tygservetterna…

Finservis och servett

Findukat!


Alla ”barnen” var hemma
– eller äldsta bonusdottern kom lite senare. Det var kul att samlas allihopa, även om vi nu inte riktigt åt samtidigt.

Som om inte mat hade räckt hade Anna bakat en hjärtekaka också. En hel deciliter kakao innehöll den bland annat. Hallon från Slottet och ikke så styvpiskad krem serverades till.

Hjärtekaka

Mycket chokladigt hjärta.


Jag kompletterade
med chokladhjärtan och Anna med geléhjärtan.

Gelehjärtan

Geléhjärtan på finaste assietterna.


Men först åt vi som sagt middag
– och skålade! Anna och ”barnen” i vatten, jag i mjölk.

Ett glas mjölk

Ett vinglas mjölk.


Vi skrattade lite
åt Storasyster som hade lyckats beställa Sims – på norska, medan Johan lagade sin säng med skruvar. Jag hann hjälpa Elias lite med läxan, det var länge sen.

Sims på norska

Sims finns även på norska – och det hade äldsta bonusdottern lyckats beställa.


Jag hoppas att Anna får glädjas åt rosorna
åtminstone ett par dar. Det var en faslig kö för att få köpa dem och ja, de var möjligen lite dyrare än vanligt. Men jag skulle kunna köpa rosor till Anna när som helst. Idag tyckte jag att det var en alldeles utmärkt och passande dag för rosor, Alla Hjärtans Dag. Jag håller med min Sister som inte heller förstår varför så många är negativa till Alla Hjärtans Dag. Häromdan var det ju klasar av folk som skrev om näthat och startade kärlekskampanjer på Twitter. Är det ”finare” och ”bättre” att visa kärlek en ANNAN dag än den 14 februari? Varför så många negativa röster när det är en dag för kärlek? Det är ju fritt och upp till var och en när man visar sin kärlek, men jag tycker det är urlöjligt att racka ner på dem som råkar göra det just denna dag. Låt oss få göra det.

Rosor

Rosor kan jag ge Anna när som helst.


Alldeles nyss kom jag hem.
Jag vet inte hur många mejl, sms och tweets jag har fått om att mitt Twitterkonto var kapat. Maj gadd, det kom visst några bantningstweets från mig. Ursäkta så mycket, men jag sitter inte vid datorn 24 timmar om dygnet. Jag åtgärdade det så snart jag kunde och jag beklagar om du blev drabbad av konstiga tweets!

Har ätit alltför många onyttigheter i kväll, så magen har protesterat. Vilt. Det börjar bli dags att borsta tanden och krypa ner mellan kalla lakan i mitt svala sovrum.

Jag är så glad och tacksam att det finns kärlek i mitt liv och för den kärlek jag får av Anna och hennes barn. Den värmer ett lite illa åtgånget Toffelhjärta. Och till er som älskar att sätta era stilettklackar i detta hjärta kan jag bara tipsa om att saker och ting som börjar med lögner går förr eller senare åt… helvete. Det går inte att bygga nånting hållbart på lögner, nämligen.

*Clark Kent = min lille bilman


Livet är kort.

Read Full Post »

Idag vaknade jag till en riktig Eländes eländig dag, kändes det som. Först sumpar jag en sovmorgon när jag äntligen kan ta en. För hur roligt är det att vakna halv sju en dag när man är ledig? Inte roligt alls.

Naturligtvis låg jag och ältade en massa saker i sängen, vilket säkerligen gjorde så att jag kände Eländet ännu påtagligare. Det var allt ifrån jobbsituationen till de 14 okorkade vinflaskorna från igår. Sen bestämde jag mig för att kliva upp. Nu funderar jag på om jag ska ta en tur till Stormarknaden oduschad eller nyduschad för att kolla om möjligen Coop har korkapparater. Varken själva Gränby centrum i sig eller Coop är några av mina favoritställen. En gång i tiden var emellertid Coop = Gränby centrum. Då var det en bra affär där man kunde handla allt från spik och möbler via mat till skor och kläder. Och cyklar. Nu har man gjort om affären till nån sorts finare delikatessplace. Eller i alla fall har man försökt. Nä, det var bättre förr! Coop, alltså.

Sur Toffla fyra mån

Både Coop och Tofflan var bättre förr. Men den senare var lika sur då som hon är nu.


Nä, jag orkade inte ligga kvar
och älta och ingen av mina Wordfeud- och Ordjaktenmotståndare var vakna, så jag klev upp. Fixade kaffe, slog på datorn och tog in tidningen. Kollade mejlen först och dagens idiotmejl hade följande lydelse:

Do you need an urgent loan? Behöver du ett brådskande lån?

Men alltså, varför är folk så intresserade av min ekonomi? Och varför är nån så dum att den tror att jag skulle svara på ett mejl som bara innehöll ovanstående två meningar?

I lokalblaskan var det ännu fler eländen att läsa om – vilken TUR att min prenumeration snart går ut och att jag verkligen har bestämt mig för att inte förlänga den efter typ 30 års abonnerande… Jag kastade en blick på tidningen och rubrikerna gjorde mig ännu mer eländig. De handlade om

  • näthat
  • influensan pressar vården
  • besparingar i vården
  • allt fler arbetslösa
  • olyckor på isen anmäls inte

Inte konstigt att man känner sig eländigare än eländigas… Jag började faktiskt bläddra i tidningen, men sen hamnade jag framför datorn, av nån anledning. Och här händer inte mycket heller. Mer än att jag fryser om fötterna. Och att besöksstatistiken för bloggen har sjunkit. Kanske har en och annan läst Nicolas Jacque­mots rekommendationer att man slutar snoka så mycket i sociala medier och i stället går vidare med sitt eget liv. Å andra sidan, så trist för den som tjänar pengar per besökare… För det handlar ju alltid om att vara närig, eller? (Nu är jag ironisk.)

Äsch, nu har klockan blivit nio och om jag ska slippa slåss om parkeringsplatser med alla storhandlare och alla systembolagsshoppare bör jag nog sätta fart. NU!


PS Sa jag att det snöar också och är minusgrader?

PS 2 Kaffet var gott, i alla fall…


Livet är kort.

Read Full Post »

En ny fotolag har varit på gång länge, men beslutsfattarna har inte lyckats fatta några beslut. Nu är det dags för ett delvis nytt försök: ett förslag om förbud mot kränkande fotografering lämnas som proposition till riksdagen nästa vecka.

Syftet med det nya lagförslaget är att man ska skydda den enskildes personliga integritet. Enligt förslaget får man inte smygfotografera i bostäder, på toaletter, i omklädningsrum och liknande ställen. Man vill alltså göra det brottsligt att fota i hemlighet.

Intressant är att lagförslaget inkluderar media. Media är ju annars ganska skyddat i grundlagen. Fast samtidigt ska det gå att göra undantag om fotot behövs för ett viktigt journalistiskt arbete:

[…] Om fotograferingen sker som ett led i nyhetsförmedling eller i något annat sammanhang av samhälleligt intresse är av stor betydelse vid försvarlighetsbedömningen*. […]

Undantag som kan omfattas är missförhållanden i samhället eller när man fotar för att säkra bevis för ett brott som utreds av polis. Men frågan är om det alltid är tvärsäkert vad som just är

missförhållanden i samhället.

Gäller det även sånt man TROR är missförhållanden eller gäller det sånt man kan BEVISA är missförhållanden? Och hur får man bevis före bevisen – om bevis enbart skulle kunna vara foto??? Nej, det här känns fortfarande väldigt dimmigt luddigt för mig, även om jag naturligtvis tycker att det är bra att kränkande bilder inte får tas eller spridas. Kränkande bilder av typen smygfoto vid omklädning. Vem vill visa upp sin lekamen i provhytten för hela cyberspace? Möjligen alla exhibitionister, men den klungan tillhör inte jag.

Allmänhetens pressombudsman Ola Sigvardsson pekar också på en annan luddighet som kan skapa ett tryckfrihetsproblem:

[…] det som är problematiskt är att det inte finns något tydligt undantag i lagförslaget för den tryckfrihetsrättsligt skyddade delen. Därmed tvingas yrkesverksamma nyhetsfotografer att ständigt tänka till om huruvida vissa bilder är olagliga att ta på exempelvis en makthavare. Att kriminalisera fotograferings-ögonblicket kan därmed leda till att fotografier som borde tas inte blir tagna. Det är ett problem ur ett tryckfrihetsperspektiv […]

Ola Sigvardsson tror inte att det här lagförslaget skulle motverka näthatet. Han säger:

[…] Man vill ju naturligtvis inte att yttrandefriheten ska kunna utnyttjas på det viset, det är inte rimligt, men det finns många aspekter av detta. Vi har redan lagar mot sådant som till exempel är olaga hot. Ibland får man en känsla av att det är tillämpningen av lagarna, inte lagtexterna, som borde ses över. […]

Intressant att följa upp för oss som fotar både i tjänsten och privat. Risken är att det slutar med att vi enbart fotar träd och blommor…

2 Träd i dimma

Dimmigt lagförslag om foto igen… Tänk om det stod nån bakom trädstammen och bytte om…


* försvarlighetsbedömningen = vilket jävla ord… Det ska jag komma ihåg till Ordjakten!


Livet är kort.

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »