Dagens Nyheters säljare bryter mot god marknadsetik

Ett ilsket inlägg.

---

 

Säljare: Ring mig inte!

Man skulle kunna tro att ett medieföretag, som jobbar med bland annat marknadsföring, skulle föregå med gott exempel. Dessvärre icke. För en stund sen blev jag uppringd av en säljare från Dagens Nyheter. Säljaren sade sig heta Hans Åkesson. Och han hade inte kollat i förväg att mitt mobilabonnemang är registrerat i NIX-registret.

Jag har haft min mobil registrerad hos NIX ganska länge nu. Hos Dagens Nyheter har jag varit kund en gång i tiden, men det är flera år sen. Deras säljare har upprepade gånger ringt och försökt kränga prenumerationer till mig. Varje gång har jag tackat nej och bett dem att inte ringa igen. Nu var det säkert två år sen nån säljare från DN ringde senast.

Men idag ringde alltså Hans Åkesson från DN. Jag frågade direkt vad han ville sälja till mig. Han svarade då att han inte ville sälja nånting. Efter cirka tio sekunder kom det emellertid fram att han ville sälja en prenumeration till ett förmånligt pris till mig med anledning av att DN firar 150 år i år.

Då vill du ju visst sälja nåt till mig!

svarade jag. Jag frågade sen om han hade kollat mitt mobilnummer gentemot NIX-registret. Det hade han inte. Därefter försökte han sig på en lång harang om att NIX-registret inte fungerar om ens telefonnummer finns på nätet. Jag avbröt förstås säljartugget och sa att han och Dagens Nyheter, genom sitt ringande till mig, bryter mot god marknadsetik och regler som näringslivet själv har ställt upp. Därpå talade jag om att jag skulle anmäla telefonsamtalet till DM-nämnden och så la jag på drog jag bort samtalet.

Så här skrev jag bland annat i min anmälan till DM-nämnden:

[…] Jag blev uppringd på min privata mobil, som jag har anmält till NIX-registret sedan länge, av Hans Åkesson, säljare på Dagens Nyheter. Dagens Nyheter har tidigare ringt flera ggr och velat ragga mig som prenumerant. Jag har bett dem sluta ringa mig. Nu var det säkert ett år sedan någon ringde.

Den som ringde idag påstod först att han inte ville sälja någonting. Efter tio sekunder framkom det emellertid att han ville sälja en prenumeration till ”fördelaktigt pris med anledning av DN:s 150 års-jubileum”.

Jag frågade om han hade kollat med NIX-registret och det hade han inte, sa han. Därefter kom en lång harang om att NIX-registret inte fungerar etc eftersom privatpersoners telefonnummer finns ”på nätet”. […]

Nu behandlar nämnden ärendet. Det som händer är att man som anmälare får ”rätt” eller ”fel”. DM-nämndens prövning leder till ett uttalande som bland annat publiceras på nämndens hemsida. Det händer alltså inte så mycket, men det är ändå en principsak. Och förhoppningsvis, om jag får rätt i min anmälan, får Dagens Nyheter skämmas lite, åtminstone.

Så här arbetar DM-nämnden!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Vårsläpp från Månpocket

Jag tänkte nästan skriva

Kosläpp 

i rubriken, men det handlar ju inte om kossor utan om nyutkomna pocketböcker från Månpocket. Här är några titlar som jag har valt av dem som kommer ut inom den närmaste framtiden:

Adjö det ljuva livet av Camilla Henemark & Carina Nunstedt
En historia om glamour, dekadens, uppgång och fall.
Hon var en stilikon och en diva. En scandal beauty som skapade löpsedlar vart än hon drog fram. Alla flockades runt henne, såväl idrotts- och popstjärnor som topparna inom politik och näringsliv, samt så småningom även Kungens innersta krets.
Under 2000-talet dalar Camillas stjärna. Det blir ett hårt fall som följs av hemlöshet, psykisk ohälsa och självmordsplaner. Det här är berättelsen om hennes hisnande liv. Om hur hon bestämde sig för att avsluta det och påbörja ett nytt.

Mörkt motiv av Louise Penny
När Jane Neal hittas död i skogen, skjuten med en pil rakt genom hjärtat, blåser det en kall höstvind genom den lilla byn Three Pines. Vem har dödat den omtyckta gamla kvinnan, och varför? Och finns det en anledning till att Jane dödades under förberedelserna till den årliga konstutställningen?
Det här är den första boken om kommissarie Gamache och den lilla idylliska byn Three Pines i Kanada. Serien har en stor läsekrets världen över och är flerfaldigt prisbelönt. Louise Pennys böcker har sedan debuten 2006 toppat många av världens försäljningslistor och översätts nu för första gången till svenska.

Jag ska göra dig så lycklig av Anne B. Ragde
1965: I bostadsrättsföreningen ”Ungdomens egna hem” utanför Trondheim sjuder det av otyglad livslust blandat med försök till social kontroll. Åtta familjer bor tätt inpå varandra, övervakar varandras klädsel, uppförande och levnadsvanor och har alltid tid att bjuda på en svidande kommentar. Här erbjuds allt från skvaller och barnpassning till hempermanent och påssoppa. Anne B Ragde målar upp en bild av en perfekt sextiotalsidyll. Bakom gardinerna finns både ensamhet och hemlig längtan, men tron på framtiden är osviklig.

Paradisträdgården av Amy Waldman
En jury samlas för att utse det bästa förslaget i en arkitekturtävling för ett minnesmärke där World Trade Center tidigare stod på Manhattan i New York. Deras röster faller på en grön och frodig trädgård, och när kuvertet med den anonyma vinnaren äntligen öppnas visar det sig vara en amerikansk muslim.
Paradisträdgården är en ytterst angelägen roman om vad främlingsfientlighet kan göra med oss människor. Amy Waldman skildrar de olika individerna i ett skräckslaget New York fullt av sörjande, aktivister och byråkrater – alla medmänniskor som kämpar för att nå fördelar och slåss för sina egna ideal.

Livet är kort.

Read Full Post »

UNT, NTM och nyheter i cyberspace

Läser i dagens lokalblaska att sagda blaska har köpt sajterna uppsala.com och uppsalavimmel.se (Fast man vill förstås inte berätta i sin egen tidning om hur mycket man betalade.)

Genom att köpa de två sajterna, som har cirka 60 000 besökare per månad, enligt artikeln, får Upsala Nya Tidning

[…] en stark lokal plattform för information om bland annat näringslivet i Uppsalaregionen. […] UNT [kan] bredda bevakningen av det lokala nöjeslivet. […]

menar dess vd Dan Lannerö. De två sajterna ska fortsätta leva sina egna liv även om uppsalavimmel.se kan ha ett visst samarbete med lokalblaskans nöjessajt untfredag.se

För den som inte redan visste det är lokalblaskan ett dotterbolag i NTM-koncernen. I den koncernen ingår, förutom vår lokalblaska, Norrköpings Tidningar, Corren, Folkbladet, Norrbottens-Kuriren, Norrländska Socialdemokraten, Gotlands Allehanda, Gotlands Tidningar samt flera tryckerier och radio- och TV-stationer.

I UNT-koncernen ingår, förutom papperstidningen, även nättidningen unt.se, 24 UNT (TV-kanal), samt ett antal gratistidningar såsom olika kostnadsfria lokaltidningar i länet och 18 minuter liksom UNT Distribution.

I dagens UNT läser jag OCKSÅ en stor annons där NTM-koncernen söker nya medarbetare, en sorts webbredaktörer. Det är helt nya tjänster för de nio lokala nyhetssajterna och tanken är att man ska bevaka internet under främst kvällar, nätter och helger och följa sånt som bloggar, Twitter, Facebook och andra forum. (Ja jag skojar lite med en av länkarna i stycket!)

[…] Även där finns nyheter […]

enligt annonsen, nämligen. (Undras om det här blogginlägget skulle komma med???)

Ja vad ska man säga om detta? Man skulle ju kunna säga att UNT och NTM-koncernen är några som tänker framåt, in i framtiden, genom att mer offensivt utnyttja befintliga sajter och sociala medier på internet. Men man skulle ju också kunna tänka som en av dem som kommenterade artikeln på unt.se:

[…] Det här känns väl i ärlighetens namn som om UNT försöker få mer eller mindre de facto monopol på all lokal media. Vilket är lite trist eftersom det ökar risken för medial likriktning […]

UNT har egentligen ingen riktig konkurrent här i stan. Ingen av samma storlek eller som på nåt sätt konkurrerar på samma villkor. Jag är benägen att hålla med kommentatorn ovan och oroas lite över UNT:s lokala monopolställning samt riskerna för likriktning i media. 

På unt.se har även förekommit en del kritik mot censur av läsarkommentarer samt kritik mot att kommentarsfunktioner tas bort till vissa artiklar. Hur ska man hantera detta om man tänker sig växa i cyberspace? Eller ska man inte ha nån kommunikation med läsarna? Det finns riktlinjer för kommentarer, visserligen, men finns det också riktlinjer för censur?

En stark lokaltidning är nog bra, men för att få och behålla sin trovärdighet bör den ha en konkurrent. Vem ska annars granska den? Min åsikt är, som bekant, att allt som står i tidningen inte är sant, nämligen. Eller att allt som står i tidningen inte behöver vara sant bara för att det står just  i tidningen. Ungefär som en blogg, faktiskt. Skillnaden heter emellertid ansvarig utgivare (även en del bloggar har det!), men i vissa fall heter den

Money Talks…

För det som gäller först och främst är ju att sälja tidningen och tjäna pengar. Journalisterna – och webbredaktörerna! – har inte allmänhetens uppdrag att hålla allmänheten informerad, de är anställda av tidningen. Tänk lite på det ibland.

Read Full Post »

Nytt jobb med rätt färg?

Jag läser strålande nyheter i lokalblaskan: antalet lediga jobb är fler än nånsin i Uppsala län. Försöker få tips då hur jag ska bli erbjuden rätt jobb och kollar in råd om vilka färger på kläderna man ska ha på intervjun.

Gul
Gult är intellektets färg och passar bäst på intervjuer för kunskapsbaserade jobb. Lärare, arkivarier, jurister eller forskare klär sig med fördel i gult på jobbintervjun. Men använt gult med måtta, det kan ge vissa huvudvärk. Och gult är ju dessutom, som bekant, alltid fult.

Blå
Blått räknas som bank- och näringslivets färg. Konservativt marinblått och ljusblå skjortor brukar betraktas som säkra kort. Undersökningar visar till och med att det är lättare att få banklån om man kommer till mötet i marinblått. Hmmm… Blått är flott…

Röd
Rött signalerar kamp, mod och styrka. Inte nödvändigtvis egenskaper som alla chefer uppskattar hos sina anställda. Tänk efter en extra gång innan du klär dig i klarrött från topp till tå på jobbintervjun. Röd som bloood…

Orange
Kreativitet och humor. Orange är en färg som passar om du exempelvis söker jobb inom underhållnings- eller restaurangbranschen. Min favoritfärg! Jaså… humor… Underhållning eller restaurang… Kanske ska ställa mina ansökningar till helt andra branscher…

Grön
Grönt signalerar empati och omsorg. Passande för den som söker jobb inom ett omsorgsyrke. En person som på något sätt jobbar inom vården passar bra i grönt och grönt är dessutom den officiella miljöfärgen. Grönt är skönt, men är jag nån miljömupp..?

Turkos
Vill du verka fräsch och ungdomlig kan turkos vara färgen för dig. Färgen passar bra på intervjuer där hälsan och hygienen är viktig. Men undvik att överdosera, tipsar tidningen Shortcut. Just det! Undvik att överdosera!!! Ingen risk för min del, detta är ju ingen färg! Dessutom vill jag ju vara gammalmodig.

Rosa
Feminint rosa hör enligt många inte hemma på en jobbintervju, men det känns ganska förlegat. Viktigast är faktiskt att trivas i de kläder man väljer. Mja, rosa är väl inte min färg direkt…

Svart
Businesslike och elegant blir man med svart. Precis som med blått är det svårt att bli fel med svart. Den enda risken är att du framstår som slätstruken och opersonlig. Svart matchas därför med fördel med en färgrik detalj. Tjockis-svart är ju det som gäller för mig! Får väl ha en orange skjorta under svarta kavajen nästa gång…

Vit
Ett oskrivet blad? Sommarens modefärg vitt säger ytterst lite om din personlighet. När du söker jobb och helst vill sticka ut ur mängden kan det vara problematiskt. En vit skjorta är dock sällan fel om du vill signalera formalitet och att du tar intervjun på allvar. Men vit… Tråkigt…

Brun/beige
Bruna och beiga nyanser uttrycker trygghet och passar på intervjuer där du vill bli uppfattad som stabil och jordnära. Men kombinera med andra färger för annars kan en brun eller beige outfit kännas väl murrig och tråkig. Just det. Vem vill vara farbror Beige, liksom??? Eller tant Beige i mitt fall, dårå.

Grå
Tråkigare än tråkig. Grått är den mest intetsägande färgen av alla och får till och med vitt och marinblått att kännas som en färgsprakande prakt. Använd därför aldrig bara grått på en anställningsintervju. Verkligen tråååååååkigt…

Tipsen ovan kommer från karriärtidningen Shortcut – med undertexten

Magasin om arbetslivet och att välja de smarta vägarna i karriären. Vänder sig till de mellan 25 och 35 år med akademisk bakgrund.

Så jag får väl ta och läsa dem om och om och om igen för att hitta bästa färgen för mig och min karriär… Fast å andra sidan är jag ju inte mellan 25 och 35 och kan därför välja helt fritt, alltså…Lila, kanske???

Den som vill läsa mer om färger och hur de påverkar oss kan kolla in den norska författaren Tove Steinbos bok Fargene forteller.

En bok om hur färger påverkar oss.

Read Full Post »

Hail Mary!

Åter igen har hon gjort det! Skrivit en helt lysande och rolig krönika i UppsalaTidningen. Hon? Maria Thuré, förstås!

Den här gången handlar det om studenterna, dessa… existenser som i mångt och mycket bland annat tycker sig stå över lagen. Framför allt de cykelburna… Otaliga är de gånger jag har varit på vippen att köra på dem när de kommer cyklande – på enkelriktad gata, i fel riktning, dårå.

Och inte är det många av dem som tillhör nån sorts nykterhetsloge, heller. Det ska man tro på när Maria Thuré skriver, för det är sant. Det VET jag. Jag har nämligen sett dem ringla och ragla utanför dessa fina gamla byggnader som kallas nationer. Själv gjorde jag min första djupundersökning av min nation, Östgöta, när jag som cirka 35-åring var där på gayfest och vimsade runt i de oändliga källargångerna… Då var inte jag heller särskilt nykter, men att jag lyckats ta mig in som student måste ju ändå ha berott på min otroliga talang som…skådespelare??? Ja ja, inte särskilt moget, jag vet.

Maria Thuré kallar studenter för nördar och liknar kåren vid en viss församling i Knutby (eller den SKULLE kunna vara ”Knutbysekten”, som hon kallar den, om de hade sprungit omkring i sina fula overaller i… Knutby) och så kan det vara. Läser man slutklämmen i hennes underbara krönika, är man benägen att instämma:

Tänk bara vilken betydelse de har för vårt näringsliv. Nördarna bara slänger pengar runt sig. De är ju så kapitalstarka. Sedan det faktum att de flesta studenter drar hem efter examen och betalar skatt till hemkommunen skiter vi fullständigt i för det är ju så mysigt att våra trottoarer ockuperas av galna cyklister.

Underbart, Maria Thuré! Hail Mary! Sluta inte skriva krönikor!!!

Read Full Post »