Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘nappa’

Ett inlägg om inspiration och morötter.


 

Nä, morötter gillar jag INTE. Jag vet att de är nyttiga för såväl ögon som hud och de är visserligen sniggt orange. Men goda är de INTE. Däremot används de ofta som bildligt uttryck för att locka nån, vanligen en envis åsna, till nåt. Envis är jag, det vet jag och många tycker att jag är en åsna, det vet jag också. Fast även en sån dålig och tämligen värdelös varelse som jag behöver lockas och inspireras.

Morotsskål Erikshjälpen 25 kr

Alla behöver bildliga morötter. (Skålen på bilden finns på Erikshjälpen i Uppsala och kostar 25 kronor.)

 

Ny hylla

Även en sån som jag behöver input och nåt nytt att stoppa i hyllorna.

För ganska länge sen anmälde jag mig därför till en skrivarkurs i Stockholm. Det är en endagskurs och jag har inte frågat nån Myndighetsperson om lov att åka, eftersom min kontaktperson vid Myndigheten inte har hört av sig på tre månader, trots att det står i handlingsplanen att h*n ska göra det en gång i månaden. Så jag åker ändå. Kursen är dessutom kostnadsfri och såväl fika som lunch bjuder Offentliga Journalister på, en avdelning inom Svenska Journalistförbundet som jag tillhör. Ja, jag är ju dubbelansluten. Mitt huvudfack har inte lyft ett finger för att hjälpa eller peppa eller stötta på över sex och ett halvt år. Elaka tungor säger att det är ett fack för gamla kärringar och att ombuden är människor som har för lite att göra på sina jobb. Jag är själv en gammal kärring, men jag är utvecklingsbar. Så när OJ bjöd in mig på en dags kurs (det är bara tågbiljetten jag behöver införskaffa) nappade jag självklart. För även en sån som jag behöver få input och nåt nytt att stoppa in i sina hyllor.

Idag landade programmet i min inbox. Det ser ut som om jag (och min dator) får en spännande dag i slutet av månaden! Bland annat ska jag

  • träna min iakttagelseförmåga och hitta ord för att beskriva
  • lära mig gestalta i stället för att redovisa
  • bli bättre på att ”gå nära” den jag intervjuar/porträtterar

Äntligen får jag göra nåt mer stimulerande än att… etc etc

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om det skrivna ordet.


 

Jisses så många ord jag har skrivit den senaste tiden! Inte behåller jag dem för mig själv heller, jag skickar dem vidare. Jag när nån sorts förhoppning om att nån ska nappa och välja just mig för det jag kan. Det är svårt att hålla modet uppe när det bara kommer nej, nej och nej till svar. Men skam den som ger sig! I högen nedan ligger över 200 ansökningar. Det räcker med att en enda av dem når fram till nån som säger ja. En.

Sökta jobbhögen den 14 oktober 2014

Sökta jobbhögen nu på morgonen den 14 oktober 2014.


Jag har skickat iväg andra ord också. 
Jag är van vid att få nej och misstänker starkt att detta svar trillar in även här. Men självklart när jag en förhoppning även i detta fall. Samtidigt känns det OK att ha fått ihop det jag har fått ihop, även om det bara skulle vara för mig själv. Kanske kan jag gå vidare nu, också utan några svar från ett visst håll. Jag tror inte ens att jag skulle ta chansen om det fanns möjlighet till en konfrontation och en frågor-och-svar-stund. Ärligt talat skulle jag inte stå ut en sekund i somligas närvaro. Men det klart… Vissa dar undrar jag vad h*n gör med alla sina pengar och bostäder och bilar. Och lite avundsjuk är jag på sätt och vis. Mest för att jag inte har kunnat ge min familj det h*n har kunnat – h*n tog ju ifrån mig grunden.

Fast pengar är inte allt. Framför allt ger det ingen garanterad lycka. Och jag har en bestämd känsla av att det inte är så lyckat som en del tycks vilja visa upp. Varför skulle det annars finnas ett visst intresse för yngre, kvinnliga förmågor? Beats me.

Idag lägger jag ingen lök på laxen, men jag ska servera extrapris-lax med potatis och sås i afton. Fästmön tillbringar dagen med sin äldsta dotter och dimper sedan ner här. Anna höll hög hastighet hela dan igår, så jag tänkte att hon skulle få slippa att stå i nåt kök idag. Bara sitta, i stället.

Och själv sitter jag i mitt arbetsrum och fantiserar om hur jag ska få plats med ännu fler ord här. Ord i tryckt form. Jag behöver minst två bokhyllor till för att få ordning på torpet! Men var ska jag ha dem? Jag går och viker lakan och bäddar medan jag funderar.

Överfulla bokhyllor

En del av mina böcker. Det finns flera lika överfulla hyllor längs en annan vägg i rummet.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett fruset inlägg med lite smuts under naglarna.


 

Regn o skräp på fönstret

Regn och skräp på fönstret i gästrummet. Ja, det behöver putsas.

Fasen så kallt det är idag! På förmiddagen har jag lekt bilmekaniker i garaget. Tanken var att köra ut bilen och stå på parkeringen, men det gick inte. Dessutom regnar det då och då. Jag fixade till en lackskada på höger bakskärm. Jag tvättade, avfettade, slipade, färgduttade och lackade (ja, inte hela bilen förstås, utan bara ett litet område). Förhoppningsvis fick jag bort rosten. Förhoppningsvis… Nån bild lägger jag inte ut, för då är det säkert nåt proffs som skrattar ihjäl sig. Du får kika på mitt gästrumsfönster i stället.

Jag konstaterade idag att det börjar bli jädrigt fullt på mitt CV. Nu kan jag ju lägga dit bilmekaniker – eller i vart fall lackerare. Och vännen Jerry, som nästan har lytt alla mina medicinska råd, tycker att jag borde lägga till doktor. Fast då krävs det lite diplom och examina som jag inte riktigt har. Själv spekulerar jag i om orsaken till att ingen arbetsgivare nappar när jag söker jobb hos dem helt enkelt är ett för digert CV. Kanske tror arbetsgivarna att jag vill ha en miljonlön..? Det vill jag inte, jag vill bara ha en lön som är lite högre än a-kassan, för a-kassan är ju inte nån inkomst.

Det finns andra nackdelar – förutom utebliven lön – med att gå arbetslös och skrota här hemma. Det går åt väldigt mycket mer kaffe och toapapper än när man jobbar. Därför var jag helt enkelt tvungen att hasa över till Tokerian för att inhandla lite förnödenheter. Jag hade lite pengar i plånboken och så tog jag ut lite eftersom det blev över på Anders peng till Office-paketet. Jag hoppas att Anders inte misstycker??! Nästa erfarenhet att sätta upp CV:t torde alltså vara personal shopper – jag handlar ju personligt, till mig själv.

Gränby Centrum Gamla Uppsala

Gränby, Centrum och Gamla Uppsala ligger inte åt samma håll i verkligheten. Desinformationsskylt, alltså!

Idag noterade jag en undangömd förbudsskylt på Tokerian. Det är faktiskt förbud mot att göra en massa saker inne i affären. Man får till exempel inte åka rullskridskor eller röka och man får faktiskt inte fota. Aj då! Jag erkänner brott direkt! Jag har ju fotat massor av feltextade skyltar, felplacerade varor, Loppans halsband (dock med tillstånd från Loppan själv) och lite annat smått och gott.

Men nu ska jag skärpa till mig och lägger i stället ut en bild jag tog på väg till Tokerian på en skylt som ger desinformation. Centrum, Gränby och Gamla Uppsala ligger nämligen inte åt samma håll i verkligheten.

Det blev premiär idag för min fodrade skinnjacka, den jag köpte när jag visste att jag hade fått jobb ett par, tre månader på senhösten förra året. Till den en snygg bandana, en födelsedagspresent från Fästmön som kom väl till pass i kylan. Själv är jag inte så snygg, som synes. Notera emellertid den snygga akvarellen föreställande Kiss och Bajs i bakgrunden. Det är en osignerad Arga Klara som jag fick till min 50-årsdag.

Toffla i skinnjacka o bandana

Höstrustad Toffla (tjockis-svart pil) i skinnjacka och bandana (röd pil). Kiss och Bajs vid orange pil.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett självpeppande inlägg.


 

Befriad

Ett kapitel ur denna blev en stunds sängläsning i morse.

I morse vaknade jag kvart i sju för egen maskin. Det vill säga utan nåt larm. Det kändes rätt OK, jag menar, det är ju ändå vardag. Semester har man inte som arbetssökande.  Jag gav mig en stunds läsning i sängen – ett kapitel – innan jag skuttade upp, knäppte på kaffeperkolatorn och satte mig vid datorn.

Det blev tre jobbansökningar som åkte iväg i cyberspace. Jag skrev tre ansökningar på lika många olika tjänster, men hos en och samma arbetsgivare. Dessutom skickade jag in mina ansökningar via ett av de bästa webbformulären jag har sett – det med möjlighet till LinkedIn-koppling. Jag bifogade också mitt CV, men på LinkedIn kan arbetsgivare hitta så mycket mer användbart. Sånt som länkar till digitala arbetsprover och rekommendationer från människor jag har arbetat med. Ovärderligt när man söker jobb!!!

Jag känner mig vid gott mod och på bra humör idag. Målmedveten har jag bestämt att jag ska fixa det här, inte ge upp. Målet är som i höstas, tre sökta jobb om dan. Men jag inser förstås att det kan bli lite svårt att uppfylla så här i semester-Sverige.

Eller Almedals-Sverige… På Twitter kan man tro att Almedalen är Sveriges nav just nu. Själv har jag välkomnat såväl politiker som media till verkligheten som arbetssökande. Inte en käft har nappat eller brytt sig. De verkar vara mer intresserade av synas och höras – och att ta selfies för sociala medier…

Värdshuset

En pocketbok är det jag hittills har åstadkommit i födelsedagspresent till mamma.

Det enda som känns lite mindre bra just nu är att jag inte vet om nåt ska hända den närmaste tiden. Mamma berättade ju igår att hantverkarna är klara hemma hos henne. Det var liksom underförstått då att jag förväntas komma dit… Reglerna när det gäller att resa bort för oss arbetssökande är minst sagt luddiga. Jag fick i alla fall veta på Arbetsförmedlingen att jag måste kunna inställa mig för intervju och jobb inom 24 timmar. Det skulle innebära att jag kan åka till mamma med intentionen att stanna några dar, men vara beredd på att åka hem inom ett dygn. Jag tänker föreslå mamma att jag kommer den 10 juli och åker hem den 14 juli. Då är det mest helg och då ringer varken arbetsgivare eller Arbetsförmedling. Men… eftersom jag har lite… ”heta” saker på gång just nu känns det ändå osäkert att bestämma nåt. Många äldre människor har svårt för att lämna saker öppna och vill gärna ha bestämda tider och datum. Min mamma är inget undantag. Inte jag heller… Eftersom mammas födelsedag infaller nästa vecka måste jag också ut och inhandla lite presenter. Det enda jag har köpt hittills är en pocketbok. Kanske blir det en liten shoppingtur därför under dagen.

Vädret är bra mycket bättre idag än det har varit på flera veckor. Det är 15 grader på skuggsidan och 24 på solsidan. När jag har vikt tvätten från igår, blaskat av mig och klätt på mig utomhuskläder tänker jag rota fram en piasavakvast i det lilla förrådet utanför porten. Enligt vaktis ska där inte bara finnas grillar och leksaker som tillhör grannarna utan även mer användbara ting som kvast och snöskyffel. Jag var välkommen att också nyttja den senare under snöperioden, erbjöd vaktis gentilt. Hum ja, med mitt ryggelände (nej, ryggen är fortfarande inte OK) blir det så lite snöskottning som möjligt…

Piasavakvast

Jag ska ta till borsten idag. Eller piasavakvasten, rättare sagt.


Nu ska jag hälla i mig
min andra senapsmugg java och sen sätta fart på kroppen eftersom hjärnan har fått lite gympa ett par timmar.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg i vilket Tofflan kollar in vad som händer i omvärlden genom medias ögon samt redan nu funderar på eventuell nyhetstorka.


Nyhetstorka.
Det är ett fenomen som inträffar på sommaren när alla journalister vill vara lediga. Samtidigt finns det ett antal alerta vikarier inne och jobbar. En del av dem är riktigt på! Sverige och världen stannar ju inte upp bara för att det blir sommar här. Men det skrivs färre nyheter, trots att fortfarande sker saker. Ett litet tips är därför att vässa pennan hålla datorn igång och formulera pressmeddelanden under sommaren också, för den som som jobbar med sådant. Chansen är större att media nappar på nånting som är i princip färdigskrivet.

Innebandyklubba med bollUppsala IBK lägger ner. VA? Jag tror inte att det jag läser är sant. Och visserligen handlar det om sport. Men… Uppsala innebandyklubb lägger ner sitt A-lag. Detta efter en succésäsong där man nästan hamnade i allsvenskan! Urtråkigt!!!

”Låt mig slippa er grillrök!” Margareta Petersson i Uppsala har skrivit en bra insändare i UppsalaTidningen. Insändaren har fått en kommentar av Maria som tycker att Margareta, som har nedsatt lungkapacitet, ska stänga sina fönster när folk runt omkring grillar. Jaa, i såna fall får man ju ha stängt hela sommaren eftersom det grillas så gott som varenda dag då. Det är för övrigt inte bara folk med uteplatser som betalar mycket för sina lägenheter. Vi som bor med balkong har i alla fall i min bostadsrättsförening högre månadsavgifter än de med uteplatser. Så… ska det vara så jävla svårt att antingen flytta grillen från under nåns balkong alternativt använda områdets murade grill där sådan finns???

Högre kostnad för Uppsala arena. Byggkostnaden för den planerade Gränbyarenan har ökat med 100 miljoner sen senaste beräkningen. Är det nån som är förvånad? Inte jag. Jag undrar hur många såna här byggen vi ska ha i Uppsala egentligen och om alla behövs. Det kan ju rimligen inte finnas marknad för det!!!

Miljöpartiet symbolS och MP större än allianspartierna. Det visar i alla fall DN/Ipsos senaste mätning. Även om det inte är val förrän hösten 2014 är det självklart intressanta prognoser. Eller oroväckande, beroende på var man står politiskt. Miljöpartiet har gått framåt mest. Partiet har nyligen deklarerat att man kan tänka sig att bilda regering med sossarna, men inte med vänstern. Eller moderaterna. Rörigt, som vanligt, skulle jag vilja säga…

Ännu ingen dömd för klarspråksbrott. Det är faktiskt ett lagbrott att skriva svårbegripligt – ifall den som skriver är en myndighet. Det finns en klarspråksparagraf i 2009 års språklag som säger att offentlig svenska ska vara vårdad, enkel och begriplig. Det handlar om att alla ska ha tillgång till informationen från det offentliga. Och används inte klarspråk borde det tänkas om. Eller straffas.

”Öppet brev till mannen som vill att jag ska dö.” HÄR snackar vi näthat! Elisabet Höglund skriver i sin senaste krönika om mannen som hotar och trakasserar henne.

arg_tantUL slutar med förtryckta tidtabeller. Förtryckta? Ja, alltså tryckta. Och skälet är att man tänker på miljön. I stället får man komponera sin tidtabell själv via internet. Och gamla mormor, som inte kan det här med datorer och internet, får ringa UL:s kundtjänst. Tror du hon gör det? Nej. Idiotiskt förslag! Minska upplagan, i stället!


Livet är kort.

Read Full Post »

Igår var det tämligen livat och glatt på jobbet. Jag var på femte våningen, hos institution 1, för att jobba. M hade ställt fram ett gigantiskt påskägg och köpt inte tolv kilo godis som jag angav igår utan 14 kilo. Som Å sa hade man MYCKET att kopiera och skriva ut igår – för varje gång var man ju tvungen att passera Ägget och då dök ens lilla hand ner. Tyvärr gillade min mage inte alls godiset. Men jag tog den smällen igår. Fem gånger, typ.

Godis
Massor av godis.


Under eftermiddagsfikat
visade M hur man skulle gräva för att hitta godbitarna i ägget – som om det inte var fullt av såna… Därför kan M nu lägga till titeln

1:e godisgrävare 

på sitt visitkort. Det tyckte vi alla var så roligt att vi skrattade så tänderna flög ut. Eller så berodde tandtappet på att vi hade ätit för mycket godis…

Godiständer
Tänderna flög ut, så mycket skrattade vi. Eller kanske berodde det på att vi åt för mycket godis…


Tro det eller ej,
men mellan toabesöken och godisgrävandet fick jag en del gjort. Jag jobbade främst med institutionens intranätsidor igår. Dessa har varit eftersatta eftersom jag ju ska fokusera på de externa forskningssidorna just nu. Dessa granskas emellertid mest just nu innehållsmässigt och då är det ju inte så mycket mer för mig att göra mer än att avvakta. På eftermiddagen dök S med barn och partner upp och det var så roligt! Vi telefonerade för nån månad sen och jag tänkte höra av mig efter påsken för att diskutera en fikaträff. Nu blev inget bestämt, men fika ska det bli.

Lämnade byggnaden ganska prick klockan 16 för vidare färd in till stan där jag skulle lägga mitt huvud i M:s kompetenta händer. (Fasen vad alla heter nånting på M…) Jag blev som vanligt mycket nöjd med såväl klipp som f’ärg. För nu är det inte slingor som gäller längre – då blir jag vithårig – utan färg, vilket ger mig tillbaka min vuxliga hårfärg, men något mörkare. Totalt gick det hela på 950 pix. Det kan tyckas mycket, men det är värt varenda kronor! Jag föreslog M att starta ett litet skrivprojekt, men jag tror inte att M nappade. M är definitivt inte lika elak som jag, nämligen.

Fästmön hade varit söt och köpt makrill till min middag, så jag åt tre knäckemackor med markill i tomatsås och ost. Anna själv hade ätit nån sorts kål igen, det var helt tydligt med tanke på de… lukter som fanns i hemmet. Idag ska Anna fortsätta vara söt och ta emot min mamma som landar med riksfärdtjänst nån gång i eftermiddag, runt 14 – 14.30-tiden. Själv måste jag jobba. Det är bara att försöka slå bort alla funderingar och tänkbara scenarier, jag har fortfarande inte fått nåt konkret att ta ställning till. Men det är svårt att hålla motivationen och flaggan i topp, kan jag meddela. Ett glädjeämne och en ständig källa till finputs är emellertid mitt Husbygge! Tack och lov för såna arbetsuppgifter!

Institution 1 ska ha påsklunch idag, men jag deltar inte av flera skäl. Ett är att jag måste försöka ta mer och mer avstånd så att jag inte lär sakna folk alldeles förskräckligt mycket ifall att… Men det främsta skälet är att jag äntligen ska få bjuda Den Hjärtegoda L på lunch – ett rätt futtigt tack för den utsökta måltiden hon gav oss i förlovningspresent i efterskott.

I morgon är det skärtorsdag och jag ska vara ledig. Eller rättare sagt, jag ska storhandla. Med mamma. Vi får se hur det går. Nån gång under påskdagarna måste jag försöka tvätta min skitiga bil också. Vidare har jag hört mig för lite med min Nästanbror om vi ska stråla samman och inta nån form av fast och flytande föda gemensamt. Det gladde mig för övrigt att lokalblaskan uppmärksammade att hans nya bok kommer ut i april. Visserligen var det bara en liten notis, men det var bild på författaren också. Det minsta blaskan kan åstadkomma, tycker jag. Själv hoppas jag på att få äran att recensera boken på en blogg nära dig.

Anna ska jobba och hänga med sina barn och deras pappa och sin egen pappa och mamma och syster och bror och allihopa i påsk. Jag hänger med mamma, som ska få sina julklappar i kväll. Vem hänger du med??? Skriv några rader i en kommentar och berätta!


Livet är kort.

Read Full Post »

Jorå, jag hittade en (1) intressant artikel i dagens lokalblaska. Artikeln är signerad Lisa Irenius, snart den enda på tidningen som jag tycker kan skriva – dels hitta intressanta ämnen, dels formulera sig väl. Ärligt talat undrar jag hur länge hon blir kvar på blaskan. En vacker dag kommer nån och NAPPAR henne till ett betydligt mer spännande uppdrag. Tror jag, dårå.

Lisa Irenius artikel bär titeln Slappt språk blir självmål och finns – hör och häpna! – redan utlagd på nätet. Det är bra, det, får då kan du egentligen sluta läsa det här blogginlägget och läsa Lisas artikel i stället.

böcker1

Här läses böcker! Detta är en bild från mitt eget hem.


I artikeln kopplar Lisa Irenius samman
de fakta att det skrivs sämre, det läses färre böcker och det hatas mer på nätet. Och så berättar hon om tidningens ambition att korrläsa och ändra i läsarkommentarer – för ett antal år sen. Det låter inte klokt i mina öron och det är skönt att veta att journalisterna på lokalblaskan ägnar sig åt annat. Men de borde ägna en liten stund åt att korra sina egna alster, tycker jag. För dessa journalister är ju att anse som proffs, medan vi bloggare och läsare blott är amatörer.

Hur som helst, Lisa Irenius undrar om inte innehåll och vår förmåga att formulera oss hänger ihop. Hon refererar till de mindre rumsrena tillmälen en viss annan kulturredaktör har fått (förskräckligt, enligt min uppfattning, men denna redaktör är inte ensam om att få såna ord kastade på sig). Och så funderar hon över det här inte helt enkla fenomenet att kommunicera…

[…] Men jag undrar om inte allt hänger ihop. Om vi inte kan kommunicera ordentligt och väl formulera våra åsikter sjunker ofrånkomligen nivån på samtalet. I språket är form och innehåll intimt förenade. Se bara de utbredda särskrivningarna. Kan en patient med ryggont ha fullt förtroende för en ”sjuk gymnast”? […] 

Roligt i sammanhanget att hon tar upp just särskrivningar, som jag tycker är ett av de större språkliga irritationsmomenten i dagens texter generellt sett. En del skräckexempel visar jag upp i denna, modesta (!) blogg. Jag undrar varför just detta med särskrivningar har blivit så stort och tänker att det KAN ha att göra med influenser från framför allt engelskan och amerikanskan, där man oftare än i svenskan särskriver ord. Så det behöver inte enbart handla om att vi läser för lite böcker. Eller så har det att göra med att vi läser för lite böcker PÅ SVENSKA..?

Vidare tar hon upp synen på bokläsandet. Att det i vissa kretsar rynkas på näsan åt bättre litteratur. Eller är det inte tvärtom?

[…] Att läsa ”finlitteratur” kan rentav avfärdas som elitism. Men jag skulle vilja påstå att det är precis tvärtom. Det är elitistiskt att inte ha ambitionen att var och en – oavsett bakgrund – ska ha tillgång till kvalitativ kultur. Alla i samhället bör ges möjligheten att ta del av avancerade resonemang, uttrycka sig väl och få tillgång till det offentliga samtalet. Det handlar om att kunna delta till fullo i demokratin och dess diskussioner, ja även på nätet. […]

Tänkvärt som fan, om jag får uttrycka mig på lätt svenska. Men jag skulle också vilja lägga till en sak som jag tycker glöms bort lite. Att kunna formulera sig grundläggande väl i skrift handlar visst om att stava rätt, att hantera grammatiken korrekt etc och utan input blir det ingen bra output. Ett steg längre går man när man har greppet om språket och därmed kan softa lite och göra det… slappt… Bara för att man kan. Man behärskar det. Som på den här bloggen, till exempel, där jag väljer att skriva ganska nära talspråket. Nu är detta inte skryt, jag behärskar inte svenska språket till fullo och jag hävdar inte att jag är ett proffs på språket. Jag är blott en bloggare, som så många andra… En del avlönas till och med av såväl lokalblaska som andra medier.

Men för att överhuvudtaget kunna softa till språket måste man ju ha tillgång till just det Lisa Irenius påpekar: kvalitativ kultur. Har du inte språket kan det bli riktigt jävla illa – du kan inte delta på rätt sätt i demokratin.


Livet är kort. 

Read Full Post »

Older Posts »