Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘nål’

Onsdag och då kan nästan inget stoppa Tofflan från att ta sig till Thaistället för veckans mest kulinariska lunch – kycklingspett med ris och en fantastisk jordnötssås! Nere i entrén mötte jag E som kom och balanserade på såväl kryckor som en låda med sin avhandling. Runt omkring var det fullt av FRISKA människor, men ingen lyfte ett finger för att hjälpa E. Jag la min bok och mina solbrillor på golvet och så tog jag lådan ända in i hissen. Armstyrkan är det inget fel på. Däremot torde det ha varit en syn med en med kryckor och en som haltade svårt, kånkades på en låda…

Idag skiner solen lite och jag hade som sagt gett mig fan den på att promenera till Thaistället. När jag inte har ont i hälen tar det mig tio minuter, ungefär, att gå dit. Nu tar det minst 20. Jag hade rejält ont när jag kom fram. Stannade då och då för att vila foten – och ta en och annan bild. Det blåste friska och kyliga vindar, så det var skönt med handskar.

Ett orange litet träd fastnade i Ajfånens kamera.


På Thaistället
träffade jag N från fakulteten och N frågade om hälen. N är en sån där spring-person och eftersom hälsporre är en typisk löparskada var intresset genuint. Fast för min del är det ju ingen löparskada utan en förslitning – i kombination med övervikt (jag skulle helt klart INTE slå en pensionär…) och extremt korta hälsenor.

Dagen har avlöpt bra, jag har fått mycket gjort. Foldern är levererad till grafikern, i sekunden efteråt hade beställaren upptäckt ett korr-fel och det kom ett argt mejl… Det hade ju varit HIMLA bra om just den beställaren nån gång är på sitt arbete så att vi till exempel kan motläsa korrektur… Men det ordnar sig med det, foldern ska inte tryckas den här veckan, för beställaren har inte bestämt upplaga och är dessutom bortrest.

Startsidan har fått sig en rejäl omgång. Jag har lagt in nya texter och länkar, en karta samt en jättefin bild. Nu ska den bara godkännas av prefekten innan den publiceras. Och så väntar en undersida på att en studierektor ska göra den.

I morgon förmiddag ska jag berätta för prefekt 2 om mitt arbete med kommunikation på institution 1 och vad det arbetet har resulterat i. Jag hoppas få göra nånting liknande på institution 2, nämligen. Efter lunch kommer fakultetskommunikatören och intervjuar prefekt 2 och hans deputy och mig angående institutionens kommunikationsarbete generellt.

Här fotar jag en lustig spegel på vägen till lunchstället.


Och så är det Fästmöns och min
fjärde förlovningsdag i morgon! Eksemen på fingret där min förlovningsring sitter blossade upp igår igen, så jag smörjer och smörjer och smörjer med kortisonsalva. Dessutom läste jag nånstans att man inte ska tvätta händerna med tvål och vatten utan sprita sig i stället, så det gör jag efter toabesök på jobbet, i alla fall.

Nålar i hälen, en tur till BRF:s brevlåda med ett omdöme om fönsterbytet samt en tur till soprummet är min eftermiddag och kväll. Och så TV-programmet Stalkers, som sagt, icke att förglömma!


Livet är kort.

Read Full Post »

Torsdag och dags för veckans bästa (Nåd) respektive sämsta (Nål). Det är inte svårare än så här:

Nåd

Nål


*Clark Kent = min lille bilman


Livet är kort.

Read Full Post »

När man har varit på Sjukstugan i Backen som patient behöver man inte bekymra sig om kroppsutsmyckningar. Det står i en del papper att man ska lämna sina smycken hemma. Men deppa inte ihop! Du får så fina andra kroppsutsmyckningar på Sjukstugan.

Mitt lila blåmärke på handen, där kärlet sprack – precis som jag sa att det skulle göra – har nu blivit både rött och brunt. Beckers jävla färgkarta…

Beckers färgkarta…


Och trots att fyra, fem pers
frågade mig om allergier igår och jag varje gång, om än lite surmulnare för varje gång, svarade att jag bland annat har kontaktallergi mot plåsterklister – vad tror du händer? De plåstrar som fan och jag insåg det försent. Rött är visserligen sött, men inte som eksem…Märkena efter EKG-plåstren tänker jag inte visa upp, du får hålla tillgodo med underarmen där jag hade nålen till narkos och läkemedel.

Rött är sött – men inte eksemform.


Nej, nu tröstäter jag
lite mer Paradischoklad och så gråter jag en skvätt i luren när min egen valda Storasyster eller Fästmön ringer – TACK för att ni finns!


Livet är kort.

Read Full Post »

I eftermiddag fick jag äntligen sticka iväg till Nål-Janne för lite akupunktur. Det har varit en urhektisk dag där jag knappt har hunnit gå på toa eller ta rast på jobbet. Men jag fick också beröm och positiv feedback av M, som är chef, och det tar jag åt mig och gömmer i hjärtat. Men jag blev jättegenerad och låtsades inte höra.

Lunchen inklusive haltande promenad till Syltan fram och tillbaka stressade jag i mig på 20 minuter. Och då åt jag både fjärtsoppa (utan fjäsk fläsk) och pannkakor. Jaa, du ska veta att jag var rädd att Janne skulle sätta en nål i min mage, då hade ballongen smällt och det hade blivit grym gasutveckling…

Efter lunchen.


Idag gjorde akupunkturen ont.
Två av nålarna var värst; den ena satt på framfoten, mellan stortån och pektån; den andra under hälen, just där jag har ont. Janne klämde och kände på mitt ben och nog är bindväven fint inflammerad, alltid. Det kändes som om att det gjorde ont var han än petade på mig. Men det är väl sjukgymnasters roll, att känna till folks ömma punkter och tortera människor därefter…

Trött som fan, på ren svenska, var jag när jag kom hem. Jag har inte ens orkat läsa min post. Och äntligen – ÄNTLIGEN!!! – hade plasten kommit! Fyra smala rullar stod nere i entrén. Jag tog genast upp en och började plasta…

Inplastat skrivbord.


Jag började plasta in
i arbetsrummet för där var det svårast med höga bokhyllor, tunga möbler som nu står i vägen samt datorn. Det höll på att sluta med katastrof, för jag tappade en sten (min X-frus fiiina stennyckelpiga som hon fick i 35-årspresent och blev så arg över! 😛 ) Datorn och skrivbordsstolen har jag måttat ut och klippt till plast för, de plastar jag in på söndag kväll.

I gästrummet ska Fästmön och jag vippa upp sängen, annars är det klart där också (förutom krukväxterna – men de får ju stå kvar i alla fönster till söndag kväll).

Inplastade möbler i gästrummet.


I vardagsrummet
har jag plastat in en del och måttat och klippt till annat – man måste ju kunna sitta nånstans och glo på TV. När jag plastade steron med tillbehör åkte en högtalare i golvet, vilket var mindre bra. Det var ett lite h-e att få i kablarna och naturligtvis fick sig skyddet över själva membranet en rejäl skada. SKIT! 

Inplastad teknik i vardagsrummet. 


Vitrinskåpet i vardagsrummet
har inte täta dörrar så det plastade jag också in, inklusive fotona på de fyra bonusbarnen – de får ju inte bli smutsiga! Sen skaffade jag mig dessutom en Plast-Pappa i och med att jag plastade in fotot av honom och några till.

Inplastat vitrinskåp och min Plast-Pappa.


På ballen*
tronar de nya fönstren. Och om jag räknade rätt fick alla fem fönster och nya balledörren** plats! Skönt, för de hade verkligen inte fått plats här inne…

Nya fönster.


Det låg en lapp i min postbox
att Dalkarlarna stormar in här klockan sju på måndag morgon. (Mitt under min tandborstningstid.) Jobbigast blir det på tisdag morgon eftersom jag ska förbereda mig för läkarbesöket då. Har ingen lust att ha en massa främmande män i mitt hem just då, men det får jag lov att finna mig i.

Nu är allt inplastat och jag fick skutta ner för trappan och hämta upp ytterligare en rulle – som tog slut. Hoppas verkligen att de andra i trappuppgången har tagit till sig, för vad jag förstår är Dalkarlarna inte här och jobbar i morgon. Jag är ganska irriterad på att de lämnade plasten så här sent, vi skulle ju få den en vecka före fönsterbytet. Och vad gör folk om plasten inte räcker? Dåligt!

Nu har jag tagit reda på en maskin ren tvätt som hängt färdig, nästa maskin är på gång att hängas. Klockan 20 ska jag hämta Anna från jobbet. Hon kände sig inte särskilt pigg idag, stackarn! Mina förkylningssymtom inklusive febern har mirakulöst nog gått tillbaka helt. Kroppen är fantastisk!


*ballen = balkongen

**balledörren = balkongdörren


Livet är kort.

Read Full Post »

Den som har läst min blogg längre tillbaka i tiden vet nog vad jag har för åsikt om vaccinationer – att de ska göras måttligt. När det gäller masshysterin kring svininfluensan var jag skitförbannad. Det piskades upp rykten om pandemi och Gud vet allt, men ingen inom den verksamhet i vårt län tog sitt ansvar och informerade om sånt som biverkningar och risker. (En frågor-och-svar-funktion anordnades… av lokalblaskan här..!) I stället gick man ut med stoooora annonser där såväl vuxna som barn uppmanades att vaccinera sig. Själva tog de ansvariga tjänstemännen och politikerna en gräddfil till vaccinationerna  – för de ansåg sig tillhöra RISKGRUPPER (?!) – medan vanligt folk, uppskrämda förstås, köade flera kvarter för att få den eftertraktade spiken i armen.

Uff! Nålar och jag är ingen bra kombo!


En biverkning som ganska snart konstaterades
var narkolepsi, framför allt bland barn. Det handlar om mer än 220 svenskar, som fick narkolepsi som biverkning av vaccinering med Pandemrix mot svininfluensa. En undersökning har nu visat att alla som fick narkolepsi fick vaccin från tolv av 35 sändningar. Tolv av 35. Det är Narkolepsiföreningen Sverige som har gjort undersökningen som nu överlämnas till Läkemedelsverket. Läkemedelsverket har ju tidigare viftat ifrån sig och sagt att det inte finns nåt samband narkolepsi – vissa vaccinsändningar. HA! Hade det inte varit mer korrekt om verket undersökt detta i stället för att en patientförening gjorde det? Kanske hade varit bra att veta innan man gick ut med ett sånt tvärsäkert

Nej, det finns inga samband.

Eller? Läkemedelsverket, som borde ha otroligt mycket mer resurser än en patientförening. För att inte tala om hur stort ansvar man borde ha insett att man faktiskt hade/har…

I vissa delar av Sverige finns det särskilt många barn som fick  narkolepsi av vaccinet. Ett område som är drabbat är Uppland. Där för övrigt Läkemedelsverket finns, i Uppsala.

Totalt vaccinerades mer än en halv miljon svenskar mot svininfluensan från hösten 2009 till våren 2010. Då kan 220 svenskar, de flesta barn, låta lite. Men faktum är att narkolepsi är en livslång sjukdom och drabbar individen mycket hårt, framför allt socialt.

Radio Uppland har flera intressanta webbartikar och inslag om detta!

Read Full Post »

Jag tillhör kategorin spruträdda, så egentligen skulle jag inte blogga om detta, men… Som jag länge har misstänkt har det visat sig att svenskarna vaccinerar sig – väldigt mycket. Jag har lite svårt att förstå denna förkärlek för att få en spik i armen. Och när jag dessutom läser att vissa vaccin både dyra och onödiga förstår jag ännu mindre.


Uff! En nål…

 

För den som ska resa utomlands kan det vara väl värt att kolla upp ordentligt vilka vaccin som är nödvändiga. Och vi som stannar här hemma – är det verkligen nödvändigt att ta influensavaccin varje november om vi är friska i övrigt? För det är ju en helt annan sak om man har en kronisk sjukdom dessutom. Då kan man ju bli väldigt sjuk av en vanlig influensa.

Jag blev själv erbjuden, för första gången, att ta vaccin mot årets influensa, på arbetsgivarens bekostnad. Men jag ser ingen anledning. Och faktum är, ta i trä, att jag inte ens har haft nån vanlig ”bonnförkylning” i höstas! Många blir dessutom sjuka av vaccinerna – varför utsätta sig om man inte måste? Jag vill varken ha en light-verision av influensa – eller sömnsjuka…

Hur gör du? Vaccinerar du dig mot influensa, till exempel?

Read Full Post »

I eftermiddag hade vi möte på jobbet och i samband med det skulle vi också göra ett studiebesök. Spännande nog hamnade vi på nåt som lyder under förkortningen KTC – KlinisktTräningsCentrum, tror jag det står för. Här får studenter träna på att sy sår, ta venprover – och tvätta händerna, bland annat.

Vår guide var veterinären Marja som talade mycket entusiastiskt om verksamheten hon varit med och byggt upp från projektstadium till det centrum det är nu. Hon visade oss en massa spännande träningsmaterial, som studenterna använder innan de tränar på levande djur…


Hästen Kentucky var imponerande…

                                                                                                                                                             På centrumet fanns mest smådjur att träna på. Den här hunden fick diagnosen 

hård i magen

av S. Inte riktigt rätt diagnos, men…


Utslagen vovve med diagnosen ”hård i magen”.

                                                                                                                                                                En annan hund på centrumet verkade liiite piggare.


”Kolla min rosa tunga!” tycks hunden säga.

                                                                                                                                                              Vi fick bland annat titta på exempel på träningsfilmer. Några av dem finns till och med att se på YouTube! Och så Marjas instrument-spel där studenterna kan lära sig namnen på de olika instrumenten samt vad de används för. Den allra största tången här, till exempel, används till att kastrera hästar…


Sorry, horsey, you’ve had your fun…

                                                                                                                                                                  Den som ville fick också testa att tvätta händerna – och kolla om de blivit riktigt sterila. Det blev inte M:s händer…


De ljusa partierna på händerna och fingrarna är inte rena. M var inte så duktig, alltså, på att tvätta sig!..

                                                                                                                                                             En del av oss gillar blod och sprutor, medan andra bleknar och kan segna ner vid blotta åsynen. Dock inte J som satte nålen i ett djur av okänd art.


J stack nålen i ett djur av okänd art.

                                                                                                                                                        Slutligen tackade vi för oss och traskade iväg för att ha sammanträde. Gladast att vi gick var denna labbråtta. (Inget labb utan en riktig labbråtta, eller hur?!)


Labbråttan var gladast när vi gick!

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »