Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘mousserande’

Ett inlägg om smådjur, om ett liv i det lilla, om vardag och om en förhoppning att snart få öppna en flaska champagne.


MEH! Myggbett… NU!
Jorå, jag fick ett och annat i söndags när vi var till skogs. Det allra värsta är det som sitter i höger handflata. Otroligt störande och kliande när man hanterar datormusen, till exempel… Men med blotta ögat ser man knappt eländet…

Litet myggbett

Litet, men irriterande myggbett. Jag har för säkerhets skull ringat in det så att du åtminstone anar var det finns.


Min lägenhet är full av smådjur,
annars. Jag har ju öppna fönster dygnet runt, i princip (inte när jag åker hemifrån), och då kommer det in ett och annat. I somras fick jag ju besök av denna, som jag emellertid hjälpte att fly:

Nässelfjäril

Denna släppte jag ut i friheten igen i somras.


Jag har åtminstone
två ganska stora och surrande flugor här inne. Men vänta bara, jag ska gå på mördarjakt med flugsmällan. Och jag är inte nådig.

Död fluga

Jag ska gå på jakt med denna.


Igår morse,
när jag öppnade ett av köksskåpen för att lyfta ner en skål till filen, flög en nattfjäril ut. Och på golvet i gästrummet såg jag nyss en liten spindel.

Det är rätt trevligt med sällskap, men jag skulle föredra lite större djur än småkryp. (Dock inte så stora som webbtroll och sånt oknytt.) Typ nåt fyrbent. TÄNK om jag kunde ha en hund till sällskap om dagarna! Jag är verkligen en hundmänniska, men katt går också bra. Om de får bita lite på mig…

Idag får jag nog hålla tillgodo med smådjuren vad gäller sällskap. Funderar därför på vad jag kan göra för att ha några mänskliga kontakter som INTE sker via dator, sms eller mobilspel. Hade tänkte ringa mamma, men hon förekom mig igår kväll, just när jag skulle laga middag. Och Fästmön och jag telefonerade efter middagen och före gårdagens TV-program som jag tittade på Det gör att jag var snudd på übersocial under tisdagen…

  1. Träffade min Nästanbror
  2. Pratade med två som jobbade på Tokerian
  3. Telefonerade med mamma
  4. Telefonerade med Anna

 

Två jobb att söka har jag hittat hittills idag. Ganska intressanta jobb, som dessvärre skulle medföra lång resväg. Ett tredje jobb tipsade jag om på Twitter. Där finns ju andra som söker nytt arbete också…

Så kvar att göra idag är att leta upp minst ett jobb till att söka. Sen måste jag duscha och tvätta håret. Och så återstår…. att vänta med spänning på Saker & Ting. Till kvällen kopplar jag av med andra delen av Svart fjäril.

I kylen ligger en liten flaska champagne och en stor flaska mousserande. Det vore inte helt fel att få öppna nån av dem.  Och nej. Det handlar inte om ett nytt jobb, men nånting riktigt häftigt!

Vad händer hos dig idag??? Du vet att jag gillar när du skriver några rader och berättar!!!


Livet är kort.

Read Full Post »

När jag vaknar med huvudvärk efter att ha varit bortbjuden på middag kvällen innan vet jag att jag har haft roligt. Och druckit vitt vin. Jag och vitt vin går inte så bra ihop, trots att druvorna är renare och alkoholhalten mycket lägre än i rött.


Ett lätt mousserande vin som kittlade tungan.

                                                                                                                                                                Men nu ska jag inte klaga alls, för detta ska bli ett positivt inlägg om hur trevligt det var igår kväll. Jag hade aldrig varit hemma hos Syssling M och hans Eva-Lena tidigare. Deras hem är precis så trivsamt som jag föreställde mig. Trägolv, ett kök med imma på rutorna, kakelugnar, instrument, datorer – och alienkatten Bibbi!..


Alienkatten Bibbi var min egentliga värdinna igår.

                                                                                                                                                                Visst ser hon väl magisk ut? Dessutom är hon husses kelgris och när matte försöker vara hård och banta ner Bibbi, som lider av två till tre kilos övervikt, går Bibbi till husse. Där får hon nåt gott ur en påse i skafferiet, eller så.


Bibbi och hennes husse Magnus, den senare iförd sin webbtrolltischa.

                                                                                                                                                      Sysslingen var kvällen till ära iförd en webbtrolltischa som nån vänligt, men anonymt tillsänt honom. En sån skulle jag också vilja ha! Webbtrollet, däremot, får ju gärna dra, men jag tror inte h*n vet hur eftersom h*n uppenbarligen är totalt uppslukad av min blogg och mitt liv. Tröttsamt…

Men vänta nu, det här skulle ju bli ett positivt inlägg!!!


Eva-Lena gillar inte kameror, men här hann hon inte undan.

                                                                                                                                                            Eva-Lena är Magnus trevliga fru/sambo, en mycket varm person – som liksom jag delar med sig av sin värme i det att hon/vi med varm hand delegerar matlagning till våra bättre hälfter. Det är klokt – i alla fall i mitt fall.

När det gäller skådespelarinsater har Eva-Lena faktiskt gjort en riktigt bra film tillsammans med Magnus om en dator. Jag skrattade så jag tjöt. Eller nej. Jag ylade!

När jag kom mötte jag söte sonen J som var på väg ut. En 19-åring (?) sitter inte hemma med föräldrarna och föräldrarnas gäster en fredagskväll. Sunt! Dessutom gav det mig möjligheten att ta mig en rejäl titt i hans rum! Moahahahaaaaa…

Framåt kvällen dök vackra dotter M upp. Tänk att jag tyckte jag såg Magnus mormor i hennes utseende! Magnus mormor var en mycket vacker dam och syster till min morfar.

Jajamens!

som Bosse J brukade säga.

När barnen är små brukar de få godis av sina föräldrar. Nu är dotter M hela 25 år fyllda och hade tagit med en hel kasse chokopåsar till mor och far och Tofflan. Gotti, gotti! Och vilken väluppfostrad flicka som tar hem godis! Bra jobbat, Magnus och Eva-Lena!


En väluppfostrad dotter tar med sig godis hem till sina föräldrar och deras gäster.

                                                                                                                                                            Jag hade medfört en kartong med ljusa chokladpraliner (mörk choklad=urk). Baktanken med detta var förstås att jag skulle kunna snika åt mig massor av bitar, men tänk, jag ville inte ha en enda! Jag var nämligen proppad efter Magnus kycklingspett med ris och jordnötssås och broccoli, Eva-Lenas sallad och ljuvlig paj med vaniljsås till kaffet. (Ja, salladen var till maten, inte till kaffet.)

Vidare överräckte jag en flarra av mitt hemtrampade rödvin. Nu tror jag att Magnus och Eva-Lena definitivt är vitvinsmänniskor. Dessutom är väl kvaliteten på mitt vin inte den högsta. Men kanske kan det vara lämpligt som matlagningsvin???

Magnus hade många kameror, men alla ville visst inte göra som han ville.


En sammanbiten man och hans icke samarbetsvilliga kamera.

                                                                                                                                                                  Kvällen var fylld av intressanta spörsmål och ämnen. Vi talade om allt från kulturredaktörer till psykopater, a-kasseidiotiska regler, försvunna krönikor, chefer i grannskapet och så Magnus fantastiska mamma, som jag önskar att jag hade känt lite bättre. Hon, som var som en storasyster för min egen mamma, fast de i själva verket var kusiner. Tyvärr gick Magnus mamma bort förra året utan att vi hann att träffas igen. (Sista gången hon och jag sågs var på en begravning. Vi satt bredvid varandra på begravningskaffet och fnittrade – inte alls comme il faut!)

Nu är planerna att försöka få en liten minisläktträff kring jul när min mamma kommer hit. Vi vill också försöka få kusin B med make från Hägersten att joina oss. Annars är släkten ett märkligt kapitel, det tror jag Magnus och jag är eniga om. Enough said on that subject on this blog!

Gästen, det vill säga jag, gick inte tomhänt från kvällen. Jag fick en DVD-skiva med spännande och användbart innehåll. Magnus försökte pracka på mig ett av sina skönlitterära verk. Då var det extra roligt att säga:

Nej tack!

(Hans min var obeskrivbar).

Jag har den boken redan!

(Han blev lättad.)

Tacksamt tog jag i stället emot hans avhandling som jag inte har läst! Jag fick den signerad, dessutom! 😛

Taxichauffören körde som en biltjuv och jag var hemma på fem minuter. Förklaringen låg väl i att han var östgöte…

En mycket trevlig kväll, denna! Jag sparar den i mitt hjärta och plockar fram när jag bäst behöver. TACK!

Slutligen en dokumentär, filmad med min tejpade!

Read Full Post »