Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘motion’

Det är inte nån litotes att säga att vi åt mycket och gott på påskafton. Vi hade inte köpt så där jättemycket ”påskmat”, men inte gick vi hungriga från bordet. Ägghalvorna med aioli, räkor, rom och dill var min favorit, men den kallrökta laxen var för en gångs skull en höjdpunkt.

Påskbordet
Mycket gott på vårt påskbord. Ostarna tronar i mitten, men vi hade också grönsaker i form av rädisor.


Påskaftonkvällens öl
blev Dugges påsklager. Det var inte särskilt ljust till färgen utan mörkt och fylligt och passade ypperligt till den feta maten.

Dugges påsklager
Dugges var jättegott!


Det blev fyra (eller fem?) små snapsar till sillen, men jag tog det varligt efter halvan eftersom jag plötsligt blev väldigt yr. Konstigt, jag brukar minsann tåla rätt mycket. Men kanske berodde det på att jag var utsvulten?

Vi hade fyra sorters sill av vilka jag estimerade mest en – den inlagada. Jag föredrar klara inläggningar och var lite besviken över att brännvinssillen var slut. Färskpotatisen från Israel var helt ljuvlig till sillen!

Stekte några prinskorvar till mor och några kalkonetter till mig och så hade vi Janssons frestelse.

Mamma med senapen i högsta hugg
Senap är ett måste till prinskorven!


Det svindyra knäckebrödet
hade blivit lite mjukt och föll sönder i småbitar. Det gjorde även ädelosten, vilket fick mig att undra om den hade varit fryst. Ost brukar bli väldigt smulig när den har tinats efter frysning…

Snapsen Yrseln drog Somliga nytta av, för jag vimsade bort min stora ledning i Wordfeud helt och hållet: jag förlorade matchen som jag lett så länge! I en tredje och avgörande match ligger jag under med cirka 20 poäng.

Kvällen fortsatte i goffandets tecken. Jag åt upp det mesta i min godisskål utom kexchokladen och några bitar på botten. Nån som enligt egen utsago var duktigare på att hålla sig från onyttigheter var Fästmön – trots att hon var på kombinerat påsk- och födelsedagskalas.

Vi rundade av kvällen här hemma med att se på Mr Selfridge. Nästa lördag går det tionde och sista avsnittet.

Jag skuttade upp och ner på stolar – förbrände säkert en del kalorier – för att ställa om alla klockor. Vilken idiotisk grej, egentligen, detta med sommartid! Den som inte blir förvirrad får ju motion och det kan ju aldrig vara bra.

I morgon hoppas jag att vissa föräldrar kan hålla sina barn i styr och inte tillåter dem att vråla, kasta saker och göra en massa annat som låter mycket klockan sex på morgonen. Men mina förhoppningar är nog förgäves. Överväger störningsjouren nästa! Eller… jag kanske ska gå runt med en lista och kräva att alla som har skrikiga barn eller som inte kan stänga sin ytterdörr utan att kasta igen eller har en tvättmaskin som är ojämnt lastad flyttar. Till Gotland, eller nåt. Det var ju dit de ville förvisa oss homosexuella.

Påskdagen är det i morgon och söndag. Vi funderar på att gå ut och äta, kanske på Maestro i Gamla Uppsala. Eller så tar vi rester från påskbordet här hemma. Det blev ju en del kvar.

Har du några planer för påskdagen???


Livet är kort.

Read Full Post »

Nej nån träningsmänniska blir jag aldrig! Jag avskyr sport, idrott, motion i alla dess former och det står jag för. I min ungdom hade jag några år när jag höll på att bli duktig i bordtennis. Lite senare i livet var det badminton. Men det är väldigt, väldigt länge sen. Jag är inte intresserad, jag vill inte, helt enkelt. Hur andra gör är upp till dem.

Det enda jag ägnar mig åt är att promenera. Det gillar jag! Då kan man nämligen göra annat samtidigt, till exempel tänka eller prata om man har sällskap. Då känns det varken som sport eller motion. Efter min operation i december tappade jag tio kilo. Min onda häl fick vila, eftersom jag inte orkade gå några längre sträckor under några veckor. Nu mår jag bra efter operationen och även hälen känns något, om inte helt, bra. Så… mitt bidrag till den interna rörelsen (= mitt motionerande) har nu faktiskt blivit ett, inte noll som tidigare: jag använder trapporna på jobbet. Därför avskyr jag tisdagar numera, för då jobbar jag på femte våningen. Det blir fyra gånger i trapporna – två uppför och två nerför (ja, jag inte bara kommer och går till min arbetsplats, jag brukar lämna den för lunch en stund mitt på dan också. Detta medför att jag flåsar som en jävla blåsbälg då och då. Folk som ser mig tror att jag antingen håller på att dö (vilket det ibland känns som) eller är fruktansvärt upphetsad (det är jag aldrig på jobbet mer än på tekniken).

blåsbälg
Flåsar som en sån här.


Den här arbetsdagen har snart gått.
Idag lär jag också jobba över, för jag ska vara med på ett möte klockan 16. (Jag slutar egentligen klockan 16.) Men det blir några bra timmar på plus som jag tänkte använda endera dan, troligen nån dag när vi jobbar del av dag, en dag för röd dag.

Förmiddagen omfattade två inplanerade möten och ett oförhappandes. Arbetet med forskningssidorna här går sakta men säkert framåt, vilket gläder mig. Jag är ju den som går med piskan utan morot (morötter är ju bara snigga att se på och äckliga att äta), men jag har också skapat en jädra massa sidor och gjort en liten mall, allt för att underlätta.

Eftermiddagen innebär också en liten kort-kurs i webbverktyget innan jag slinker in på mötet klockan 16. Hoppas att mötet inte drar ut alltför lång tiden, jag behöver verkligen handla idag efter jobbet. Och lämna in Lottot. Vem vet, det kanske är en miljonär som sitter och skriver detta nu, för jag har inte kollat lördagens dragning…

För övrigt har jag noterat att det på går en ganska osmaklig gubbslemdiskussion/-konflikt. Vän Av Ordning vill nu bara påtala för alla inblandade att jag jobbar på en arbetsplats där man faktiskt forskar kring gubbslem. Gubbslem har ingenting med gubbar att göra utan det är en alg. Och är det nån som ska känna sig förolämpad torde det vara algerna.

gubbslem
Gubbslem.


Så å gubbslemmets vägnar
vädjar jag:

Kiss (nåja…) and make up!

Eller i vart fall

Missbruka inte gubbslemmets namn!

Därmed inte sagt att jag har valt sida. Det kan jag inte för jag hörde inte debatten, nåddes bara av delar av den via Twitter.


Livet är kort.

Read Full Post »

Min förmiddag slutade med ett rejält motionspass. Meh, tro nu inte att jag kutade tvärs över gatan till Friskis & Svettis träningsföretaget eller ens att det var frivilligt! Nej, en Toffla springer ju som bekant aldrig, utan hasar bara. Skämt åsido, jag sprang FAKTISKT runt i huset och affischerade överallt där jag kunde – jag blev åthutad vid ett tillfälle, till och med!

Plastfickorna på glasdörrarna får endast användas för evenemang som ligger nära i tiden!

sa en dam och tittade lika ampert på mig som Storasyster kan göra.

Vilken tur då att det här går av stapeln nästa vecka!

svarade jag och log mitt allra blidaste leende.

Jag skenade upp och ner i trapporna och det var inte så skönt för hälen där hälsporren är särskilt trilsk idag (kylan?). Men jag gjorde det ändå så gärna eftersom det är ett evenemang som jag tror lockar besökare. Ett angeläget evenemang, vill säga.

Sen var det skönt att få bänka sig framför datorn, sätta på sig lurarna och delta i ytterligare ett #ssmw-webinar om sociala medier och affärsnytta, c/o Bengt Littorin. Dagens webinar handlade om bilder och hur företag kan använda sig av tjänster som Instagram. De två föreläsarna representerade en klädkedja och ett hotell. Delvis använder de sig av Instagram och bilder på liknande sätt. Hotellet har en enda fotograf som tar alla bilder till webbplatsen, men när det gäller Instagram varierar fotograferna. Tanken är att bilderna ska locka, men också vara ganska enkla. Det blir de när man lite småfyndigt fotar verkligheten, menade Daniel Wångsten på Hotel Tylösand. På klädfirman fotar de olika butikerna till Instagram, men max två bilder per dag får de lägga ut.

Toffelfot och kollegas fot

Här har jag fotat Toffelfoten storlek 42 (till vänster) och en kollegas fot storlek 36 (?). Bilden tillför inte det här inlägget nånting mer än att vara lite lustig, knappast småfyndig, men ge dig en paus i läsningen,


Men vad ger bilder för vinster och förtjänster?
Går det att mäta till exempel hur många gäster som bokar hotellvistelse eller köper vintagekläder bara för att de har sett en Instagrambild? Njae, viss statistik går ju att ta fram över hur ofta bilderna är tittade på etc. Och det går ju att se hur många likes och delningar som görs. Men det handlar förstås mest om att skapa goodwill. Och att involvera kunderna, menade Ulrika Enström från Beyond Retro. Ett av misstagen många företag sen gör är att inte kommunicera med kunderna genom att strunta i att besvara kommentarer etc på Instagram.

Lite knepigt är ju detta med bilder överhuvudtaget. Det lånas friskt över nätet, trots att det är fotografen som äger rätten till sina bilder och ingen annan (om det inte är avtalat annat, vill säga). Men om nån fotar till exempel ett plagg och taggar Beyond Retro känns det som att röra sig lite i ett gränsland. För självklart vill affärskedjan visa upp den taggade bilden (förutsatt att den är positiv, förstås). Fotografen har troligen inte nåt emot det eftersom h*n har taggat affären. Mer oroande, tycker jag, är att Instagram faktiskt har rätt att använda bilder som är upplagda där, till exempel i reklamsyfte, utan att fråga först. I och med att fotograferna har skapat ett Instagramkonto har var och en också godkänt detta. Frågan är hur det känns ifall ens bild används i marknadsföringen av en vara eller tjänst som man som fotograf inte gillar…

Jag tror emellertid att det är massor av människor som, utan att fråga mig, har lånat bilder jag har tagit från min blogg. Lägger man ut dem på nätet får man liksom vara beredd på det. Men det finns också personer som har kontaktat mig och bett att få/köpa högupplösta kopior för att illustrera texter i tidningar och böcker. Generellt sett brukar jag inte ta betalt för bilder, men jag vill gärna att jag nämns som fotograf.

Webinarerna tar upp intressanta ämnen och det är alltid spännande människor som föreläser! Nästa webinar ges den 19 mars:

19 mars appell: I samtal med medborgarna

Ett mer fokuserat Appell där vi med ett antal kortpresentationer undersöker på vilket sätt myndigheter använder sociala medier för att förbättra samtalet med medborgarna.

Deltagare: Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i Värmland, Skatteverket m.fl.

Håll utkik på Twitter efter hashtaggen #ssmw


Livet är kort.

Read Full Post »

När man går/sitter/ligger hemma så här som jag gör i skrivande stund är det inte svårt att se hemmets skavanker. Det är så mycket som skulle behövas göras här! Till exempel tapetseras om i alla rum utom köket. Och så är det det här med badrummet och duschrummet/toan som jag har drömt om så länge…

Jag har ett ganska stort badrum med badkar, handfat, tvättmaskin och ett par hyllor för handdukar och sånt. Vägg i vägg ligger duschrummet/toan där det finns dusch, toalett, handfat och en liten hylla. Min dröm har alltid varit att slå upp ett hål mellan de två rummen och ta bort ett handfat, så att man slipper gå ut och gå runt när man ska från det ena rummet till det andra.

Badkaret vill jag ha kvar liksom duschen. För ibland är det ju så att jag bara vill mysa i ett skumbad, andra gånger är det bråttom och jag vill snabbt och enkelt kunna spola av mig och tvätta håret.

Idag går mitt badrum i blått och duschrummet/toan i grå-vitt-svart. Jag skulle vilja ha grå-vitt-svart på båda ställena, med rött som dekorfärg. Inget jävla turkost eller så! Badkaret kan jag tänka mig att byta ut mot ett bubblande hörndito, men duschdelen ska vara kvar som den är – fast lite snyggare, förstås! Tänk att till exempel ha ”cigarrer” – kaveldun – som dekor…

kaveldun

Tänk att ha kaveldun som dekor på duschväggen…


Jaa, drömma kan man ju…
I alla fall när man sitter här hemma och glor och är sjukskriven… Tills vidare får jag nöja mig med mitt übersnigga duschdraperi i duschrummet, alltid något:

gul bil

Jag har en gul bil i duschrummet.


Och så får jag fortsätta
att gå runt när jag ska in i det ena eller andra rummet. Lite motion har ingen dött av. Tror jag…


Livet är kort.


Det här inlägget är sponsrat. Men mina drömmar är gratis.

Read Full Post »

Jag tycker att det känns lite trögt just nu. Och jag tror inte att det enbart handlar om att jag sover urkasst. Sömnen har alltid strulat när jag har mycket omkring mig. Just nu känns som fullt upp – och lite till. Jag får spännande uppdrag från olika håll, men det som ger mig saker att fundera om nattetid, när jag borde sova, är att jag så gott som aldrig får färdiga underlag. När jag ber om kompletteringar eller att man ska precisera får jag inga svar. Konstigt…

Under dagen hoppas jag på att få textunderlag som jag kan jobba med inför ett möte på fredag förmiddag. Jag måste också kolla läget med den kommande grafiska profilen så att jag inte tar fram material som sen inte kan användas mer än en kvart…

Samtidigt, det här med sömnen stör mig inte egentligen. Med stigande ålder är det ju faktiskt så att de flesta av oss behöver mindre sömn. Däremot tror jag att bristen på ljus är mindre bra. Numera sitter jag ju för det mesta inomhus hela dagarna utan att få så mycket ljus på bleknosen – de raska promenaderna till och från morgonmötena har visat sig vara ganska bra just för att jag då får lite ljus och motion. Det är stadigt uppför hela vägen dit… Men flåset blir bättre och bättre…

Magen är inte i bra skick just nu. Jag medicinerar ju mot magsåren sen många år tillbaka och av och till ger de sig till känna trots det. Jag tror att jag får konsultera doktor Tofflan – jag har hört att hon ska vara en riktig kameleont auktoritet inom medicinen! Närå, jag tror att jag eventuellt ska ringa doktor Anders – som ju är en riktig doktor –  och höra om det inte är dags för en liten gastroskopi. Det var ett tag sen. Inte för att jag saknar undersökningen och inte för att jag är masochist, men… Det kan ju vara bra att kolla hur såren ser ut. Jag funderar också på om jag inte borde byta medicin, för den jag har är enligt forskarrön tyvärr sån att symtomen återvänder omedelbums när man har slutat medicinera. Och periodvis är magen riktigt bra, så bra att jag faktiskt inte vill ta varken en eller två tabletter per dag som jag är ordinerad. Just den här veckan är magen däremot inte bra och då får jag öka dosen.


En icke kul undersökning…

                                                                                                                                                               Julen börjar stressa mig lite. Vi har dessutom en födelsedag i familjen i början av december och den blivande 19-åringen har inte skickat nån önskelista. Och så varje gång jag pratar med mamma är det numera inte enbart prat om hennes krånglande telefoner utan också om resan hit i jul och riksfärdtjänsten. Jag är nästan säker på att det blir jag som får åka 2 x 30 mil för att hämta henne och 2 x 30 mil för att köra hem henne. Välfärdssamhället fungerar inte idag för dem som behöver just samhällets hjälp. Vi som klarar oss själva (försöker, i alla fall!) inser inte detta förrän det drabbar oss med buller och bång. Jag har mina nyfunna erfarenheter, erfarenheter som jag för alltid bär med mig. En bra sak har de fört med sig och det är att jag är än med lyhörd för andra som har det svårt. Men jag kan inte frälsa världen, bara försöka vara en medmänniska så gott jag kan.

Det här inlägget är tidsinställt och skrivet före läggdags. Kanske den nya dagen ger mig andra tankar och erfarenheter…?

Read Full Post »

Det är populärt att banta – eller att hålla vissa dieter. Jag råkade nämna en diet som jag personligen inte tror på i ett inlägg tidigare i höstas – och fick ett gäng fanatiker att skriva kommentar på kommentar. Sen stängde jag av kommentarsmöjligheten. Jag är ju ändå bloggens ”ägare” och faktum var att inlägget egentligen inte handlade om dieten i fråga utan om hur media bevakar vissa kändisdoktorer.

Men nu blir det ett inlägg om dieter. Jag läser nämligen att Stephan Rössner, vår svenske doktor Bantning, har talat vid en mag-tarmkongress idag. Och bland annat har han berättat att nästan hälften av oss svenskar har fetma eller är överviktiga. Med tanke på alla populära dieter kan jag inte låta bli att fundera hur detta är möjligt. Jag menar eftersom den som förespråkar en diet ju ofta är väldigt positiv.

Det forskas mycket kring fetma och övervikt, ändå händer det ingenting annat än att vi blir allt fetare. Enligt Stephan Rössner gäller emellertid fortfarande det gamla receptet (garanterat low fat!) att gå ner i vikt:

[…] Folk tycker inte om att höra det här, men en bra kost, beteendeförändringar och motion är det som fortfarande gäller. […]

Och för den som försöker gå ner i vikt gäller det att inte

[…] gapa efter mycket […]

enligt Stephan Rössner. (Det var ju till och med lite roligt sagt – gapa, liksom..!) Det är bättre att satsa på att nå mindre delmål i stället för en gigantisk viktminskning så snabbt som möjligt. Bara att gå ner fem procent förbättrar många värden.

Och när jag tänker efter låter detta lika klokt som det gamla receptet för viktnedgång. Logiskt, liksom.

Read Full Post »

Den som ägnar sig åt att shoppa förlänger sitt liv! Det menar forskare i Taiwan. Dessa har gjort en stor undersökning på över 1 800 personer som var 65 år eller äldre.

Det handlar naturligtvis om att det är bra att GÅ UT ofta, men också för att man gör nåt som är för nöjes skull och som därmed kan öka det psykologiska välbefinnandet. Vanliga motionsaktiviteter kräver ibland motivation och till och med viss vägledning, medan att gå ut och handla är enkelt och kan ske spontant.


Livsförlängande verktyg!

                                                                                                                                                  Samtidigt kan man undra hur vi har råd. I vårt land köper vi presenter för 49 miljarder om året. Ja, du läste  rätt: 49 miljarder kronor. Fast vi tror att vi ”bara” handlar presenter för 27 miljarder… Och då, kära läsare, är inte julklapparna medräknade!.. Alltså det är ju sanslösa siffror, eller?

Dyrast är bröllopspresenter till våra egna barn (tur att man inte har några!), men vanligast är att vi köper födelsedagspresenter till barnen – både egna och andras (eh, ja just det, andras barn, ja…). Far- och morföräldrar lägger ner mest pengar på presenter, kanske inte helt oväntat. Siffrorna kommer från en undersökning som Nordea har låtit göra.

OK, vi har TVÅ födelsedagar nu i april, men några miljarder har vi inte. Däremot blir det ett paket eller två, åtminstone till den av oss som fyller år på måndag! Det är vad jag har råd med.


Ett paket eller två blir det till måndagens födelsedagskicka! 😛

Read Full Post »

Ibland händer det att jag skriver små trafikrapporter här på bloggen Det är för att jag blir… upprörd över hur folk beter sig i trafiken. När man är ute i trafiken – i sin bil, på sin cykel, på sin mc eller som fotgängare – har man nämligen ett visst ansvar. Ett ansvar gentemot sina medtrafikanter. Det är ju inte bara jag själv som kan skada mig om jag klantar mig, liksom…

Just nu pågår en debatt om huruvida man ska förbjuda sms vid ratten, alltså när man kör bil. Jag skulle vilja ta det hela lite längre och förbjuda all mobiltelefoni när man kör bil – OM man inte använder handsfree, bluetooth, hörlurar med mikrofon eller liknande. Som tämligen erfaren bilist (jag har haft körkort i över 30 år) kan jag nämligen SE bakifrån hur en bil framförs av en mobilpratare. Vederbörande använder till exempel inte blinkers, man vinglar gärna över körbanan och hastigheten varierar mellan för fort och irriterande för långsamt. Det är inte alls svårt att upptäcka mobilpratarna, kolla själv nästa gång du är ute och kör ska du se hur lätt det är att upptäcka dem!


Så här tycker jag – vid ratten!

                                                                                                                                                        Jag tycker att det är FARLIGT att mobiltelefonera med en hand medan man kör bil med den andra. Körningen blir okoncentrerad och man glömmer (?) basala saker i körningen som att använda blinkers när man ska svänga. Personligen använder jag bluetooth när jag kör bil, men jag stannar helst till på lämpligt ställe om det är möjligt och pratar.

Vad tycker du? Sms-förbud, mobiltelefonförbud förutom med handsfree-tillbehör eller inget förbud alls?

Uppdaterat: Riksdagsledamoten Anna Wallén, S, har skrivit en motion om förbud mot mobilprat i bilen.

Read Full Post »

Svenska Dagbladet har inlett en intressant artikelserie om språket. Serien inleds med en artikel om besvärliga ord som svordomar.

Enligt artikeln vill myndigheter och företag skärpa sina regler för språket genom olika riktlinjer. Jag tycker att det är precis tvärtom! Personer som arbetar på myndigheter och företag kan till exempel inte stava. Det vore bra med åtminstone en grundkurs för somliga. (Och nu talar jag inte om dyslektiker, för dyslexi är en helt annan sak!).

Språkrådet har hur som helst ingen policy kring svordomar (för det var svordomar det skulle handla om nu, inte stavningsproblem). Men språklagens §11 lyder:

Språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt.

(Kanske vissa verksamheter här i närområdet skulle fundera över…) Detta kan ju bland annat tolkas som att man som sådan verksamhet bör undvika svordomar, men jag skulle nog också tolka lagen som att det man skriver bör vara begripligt.

Språket i sociala medier då? Ja om en offentlig verksamhet eller ett företag – eller en representant för en sådan/ett sådant – ger sig in i sociala medier bör språket vara vårdat, tycker jag. Däremot som privatperson kan man gott ha lite lättsammare språk. Jag svär till exempel ibland i min blogg. Inte ofta, men ibland. När jag är mycket arg eller upprörd. Det tycker jag är helt OK. För det är skillnad mellan att vara privat och att representera någon eller något.


Att svära – i lagoma doser – är OK när jag är privat.

                                                                                                                                                Sveriges Television anser sig ha ett särskilt ansvar för att vårda språket, enligt artikeln. Där finns särskilda riktlinjer för svordomar, framtagna 2007!.. Riktlinjerna säger att programledare, reportrar och nyhetsuppläsare inte ska svära om det inte finns särskilda skäl. Däremot kan man ju inte ha regler över människor som inte är anställda men som deltar i till exempel debattprogram eller dokusåpor. Generellt tycks ändå gälla att folk som deltar i debatter eller blir intervjuade på TV ofta skärper sitt språk och undviker svordomar.

Svordomar känns inte heller OK i skolan och i läroböcker. Ofta finns det uttalade regler hur man talar i skolan – eller snarare, att man inte ska svära eller säga fula ord (könsord). Inom Svenska kyrkan gick man till och med så långt att ledamöterna Karin Långström Vinge och Maria Kjellberg motionerade till kyrkomötet i höstas och föreslog nolltolerans mot svordomar och könsord i kyrkliga sammanhang! Det tycker jag var en ganska… sund motion. Fast den bifölls bara delvis. Nu blir det i alla falla nån sorts etiska regler för svordomar och könsord i kyrkan…

Read Full Post »

I morse läste jag en sån konstig artikel om a-kassan. Den rödgröna röran – för nu kan man ju liksom inte kalla den nåt annat ÄVEN om detta inte är nån politisk blogg – röstade emot en S-motion. En motion där man kräver en höjning av a-kassan. En höjning som skulle göra att fler arbetslösa kunde få högre ersättning.

Men hallå! Blev det rätt nu, eller? Så har var det – tror jag:

Sverigedemokraterna hade yrkat på sossarnas förslag, så OM de rödgröna hade stött det, hade det fått majoritet. Men i stället röstade de rödgröna på en reservation där den motionen PLUS andra förslag med lite skarpare formuleringar. Denna reservation gillade inte SD. I den reservation som de rödgröna röstade på och som ställdes mot SD:s yrkande ingick alltså även den motion som SD yrkade på, men tillsammans med flera andra motioner innehöll den betydligt skarpare förslag.

Reservationen innebar att de rödgröna ville ha höjd ersättningsnivå och ett tak så att alla som tjänar upp till 25 000 kronor i månaden 2012 får ut 80 procent av sin lön i a-kassa. Ett långsiktigt mål är att minst 80 procent ska få 80 procent av sin lön i ersättning från a-kassan. För att komma dit föreslogs att taket höjs till 930 kronor per dag nästa år och sedan till 950 kronor per dag året därpå. Vidare vill man återinföra skattereduktion för a-kasseavgiften.

Om jag nu har fattat det hela rätt, gick inte varken den ursprungliga S-motionen eller de rödgrönas reservation igenom – och därför blir det ingen höjning av a-kassan. Eller???

Jag hoppas alla rödgröna känner sig extra duktiga idag. Själv blir jag heligt förbannad! Ni leker med människor, ni politiker, bara för att SD är ett missnöjesparti som kommit in i riksdagen och uppenbarligen som mobbas ut därifrån. Har ni nån gång frågat er VARFÖR ni rödgröna tappat så många väljare – ÄNNU fler EFTER valet, visar mätningar? Jag bara undrar. För ni är så himla snabba på att kasta skit på alliansen, menar jag. Varför är PRESTIGE viktigare än arbetslösa människors ekonomi???

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »