Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘mördarens identitet’

Ett inlägg om den TV-film.


 

För en gångs skull dissade jag Poirot i kväll till förmäån för Fjällbackamorden: Strandridaren. En del av dessa Fjällbackamord har visats tidigare på TV, men inte denna. SvT1 körde den dessutom i vettig tid för en kvällströtter.

Fjällbackamorden Erica och Patrik

Erica och Patrik löser även kvällens mordgåta. (Bilden är lånad från SvT:s webbplats.)


Strandridaren pendlar
mellan dåtid och nutid som så ofta i Camilla Läckbergs böcker. Det är ju på dessa böcker som Fjällbackamorden är baserade. Eller i vart fall har man lånat karaktärerna och delar av berättelserna.  I denna hittar Kustbevakningen, i modern tid, två döda dykare. Först avskrivs dödsfallen som en olycka, men det är nåt mystiskt med det hela. När sedan det planerade skeppsmuseets ordförande hittas mördad börjar såväl polisen Patrik som hans fru författaren Erica nysta i fallen. Naturligtvis hänger de tre dödsfallen ihop – dessutom har de anknytningar till ett vrak från 1800-talet. Det gamla skeppet lurades på grund, men strandridaren, dåtidens kustbevakare, fick sätta livet till när han vittnat mot den skyldige. Nu sägs skeppet ruva på dyrbarheter…

Lite spännande är det allt, men med betoning på lite. Det blir liksom inte jättespännande nån gång. Jag irriteras över att Erica och Patrik inte kommer iväg på sin helgsemester – i stället väljer de att jobba. Som vanligt löser Erica större delen av gåtorna åt eller med sin man polisen. Det är liiite otroligt, men…

Det samlade Toffelomdömet blir medel. För visst vill man veta hur det går. Och mördarens identitet kan inte ens jag lista ut förrän mördaren drar kniv!..

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Fjärde och sista avsnittet av Morden i Midsomer hade titeln The Oblong Murders. Och det handlade inte bara om mord utan om försvinnanden, pengar och en sekt.


Jones spelade en viktig roll i den säsongsavslutande delen av Morden i Midsomer.

                                                                                                                                                                   Jones får i uppdrag att nästla sig in i en konstig sekt. Detta sedan en ung tjej som tillhört sekten försvunnit. Föräldrarna är vänner till rättsläkaren och Barnaby tar sig an fallet på grund av detta. Samtidigt uppdagas att godset där sekten bedriver sin verksamhet ägs av en av dess medlemmar, en ung kvinna. Kvinnans föräldrar dog i en gasexplosion, en olycka, på sin båt. Men ju mer Barnaby och Jones börjar nästa i härvan, desto minder ser det ut som en olycka. När en av sektledarna hittas mördad blir det allvar.

Som vanligt försökte jag gissa mördarens identitet och gjorde det nästan. Kvällens avsnitt var lite segt, tyckte jag. Samtidigt roades jag av hunden Sykes som skulle skolas in hos dagmatte… Ett litet HBTQ-tema fanns också med i kvällens avsnitt.

Nja, lite mer spänning önskar jag mig i kommande avsnitt! Medelbetyg!

Read Full Post »

En praktikant på en kvällstidning får som första jobb att skriva om en mördad kändisfrisör. Nja, jag vet inte riktigt om det känns trovärdigt, Niclas Ericsson. Men debutromanen Familjehemligheter visar sig sen vara en spännande historia som bland annat utspelar sig i Stockholms gayvärld.


Hemligheter inom Familjen, det vill säga gayvärlden.

                                                                                                                                                  Patrik är praktikant på en kvällstidning i Stockholm och får som första jobb att bevaka ett mord på en kändisfrisör. Eftersom Patrik, liksom frisören, är gay, får han snabbt och elegant fram information som ingen annan får. Och så dras han in en av gayvärldens mörkare delar. Men det värsta är nog att Patrik blir för insyltad för att fortsätta bevakningen när det sen sker ett andra mord. Ja, Patrik blir till och med misstänkt…

Debutromaner, även deckare, vill ofta berätta för mycket. Och det faller den här boken på. Annars är den mycket spännande och jag läser den nästan som en film. Det är en bladvändare och man vill inte sluta läsa förrän mördarens identitet uppdagas.

Detta är första delen av en planerad serie. Jag tror på Niclas Ericsson som författare – och inte bara ledarskribent på Corren. Hade jag delat ut halva tofflor så hade han fått tre och en halv. Nu blir det tre. Nästa bok förväntar jag mig att få dela ut minst fyra tofflor för.

Read Full Post »