Melodifestivalen 2015: Andra chansen

Ett musikaliskt inlägg.

---

 

Trallarallaraaaaaa! Var glad att du inte hörde mig. I kväll är det dags för Melodifestivalens i mitt tycke konstiga deltävling Andra chansen. Visst förtjänar somliga en andra chans, men i schlagersammanhang vet vi ju alla att fel låt alltid vinner (<== ironi).

I kväll sitter jag i Himlen och tittar hos Fästmön och livebloggar. Det innebär att jag fyller på med mina omdömen efter varje framträdande. Du bara uppdaterar den här sidan med ett tryck på F5-tangenten.

Duelluppställningen har jag som vanligt hittat på SvT:s melodifestivalssida. Jag har ju hört alla låtar tidigare – mer eller mindre. Men sen ska ju artisterna duellera mot varandra två och två i fyra dueller. Totalt går fyra artister vidare till finalen nästa helg. Jag tycker att det är skitlöjligt och dumt, för det kan ju vara två bra som möts och bara en går ju vidare. Och samtidigt kan det vara två i mitt tycke dåliga där en måste gå vidare till final. Men såna är nu reglerna och det är ju bara att finna sig i.

Så här blir kvällens dueller:

Duell 1:
Andreas Weise: Bring out the fire
Tom Jones on stage. Nåt weising med ljudet, här sprakade det av och till. Synd det, för Andreas sjunger bra och det var ett starkt framträdande.
Linus Svenning: Forever starts today
Lite väl gnälligt, detta, för min smak. Inte händer det så mycket på scenen mer än att oljefaten skickas fram och tillbaka, mest störande.
Mitt tips är att Andreas Weise går till final.
Till finalen gick… Linus Svenning

Duell 2:
Hasse Andersson: Guld och gröna skogar
Jubel i salongen när Hasse Andersson äntrar scenen. Det skorrar här osså, men jag utgår från att det ska göra det. Men ärligt… Hästjazz i schlagerfestivalen… Inte riktigt, va..?
Kristin Amparo: I see you
Powerballaddags. Mäktigt och fin röst. 
Mitt tips Min önskan är att Kristin Amparo går till final. (Den enda i Andra chansen jag vill se där, för övrigt.) Mitt tips är att Hasse Andersson går till final.
Till finalen gick… Hasse Andersson

Duell 3:
Dolly Style: Hello Hi
Jag har aldrig gillat dockor. Jag har inte ändrat mig sen jag blev vuxen. Dessutom lät det eländigt falskt.
Dinah Nah: Make me (La la la)
Ja, jo… Nog är den trallvänlig, låten. Men killarna på scenen… Hade de bara råd med halva byxor, knickers? I vart fall bättre än dockorna.
Mitt tips är att Dinah Nah går till final.
Till finalen gick… Dinah Nah

Duell 4: 
Behrang Miri feat. Victor Crone: Det rår vi inte för
Kvällens andra pest- eller koleraduell. Men när det sjungs i den här låten är den OK. Prat, däremot, är inte sång.
Samir och Viktor: Groupie
Oj oj oj, passar på att ta en massa selfies. Nej tack till detta bidrag.
Mitt tips är att Samir och Viktor går till final.
Till finalen gick… Samir och Viktor

Kvällens första kiss- och bajsskämt: Mellanakten efter första duellen.

Kvällens schlager: Mellanakten efter första mellanakten. Men var är de riktiga artisterna??? Vi i soffan sjöng med i alla fall.

Kvällens ring: I näsan (och det tycker jag är skitfult).

Kvällens nakenchock: Loreen.

Kvällens snyggaste duett: Monica Z och Sanna N.

Kvällens eh?: Filippa Bark.

To be continued…

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Monica Z.

Ett inlägg om en film.

De flesta i min generation – och kanske de något äldre – har nån sorts relation till Monica Zetterlund. I mitt bardomshem gillades hon inte av de vuxna. Nu när jag har sett filmen Monica Z. kan jag förstå det på sätt och vis. Monica var ovanlig. Hon var kvinna, ensamstående mamma, skådespelare, revyartist och en väldigt begåvad jazzsångerska. Inte nån vanlig kombination i 1960-talets Sverige.

Edda Magnason var en väldigt porträttlik Monica Z.

Den här filmen är en dramatisering av en del av Monica Zetterlunds liv. Om den är biografisk eller ej kan man diskutera, men mitt intryck är att den ger ett rättvist porträtt av Monica Zetterlund själv liksom av en del personer som omgav henne. Filmen skildrar tiden strax innan hon slår igenom, när hon bor med dottern Eva-Lena hemma hos föräldrarna i Hagfors och sjunger jazz i Stockholm med Arne Domnérus band, samt ungefär tio år framåt i tiden.

Men när Monica har slagit igenom köper hon en villa på Lidingö och flyttar dit med Eva-Lena och Vilgot Sjöman, som hon är ihop med då. Det ges storslagna fester med många av dåtidens kändisar, såsom Beppe Wolgers, Povel Ramel och Hasse & Tage – samtliga ganska porträttlika originalen. Men mest porträttlik av alla är Edda Magnason som spelar Monica…

Genom hela filmen får vi bilder av Monica som den firade stjärnan, men också som dottern som söker sin pappas välsignelse – eller åtminstone godkännande. Filmen väjer inte för skildringarna av Monicas aptit på män eller förkärlek för alkohol. Scenskräcken vidrörs endast något, ryggproblemen inte alls. Man skulle kunna göra en riktigt lång film om Monica Zetterlunds karriär och liv, men man har valt att stanna vid en period på 1960-talet. En period som komprimerats ner till två timmar på bioduken.

Filmen var värd pengarna!

Är det här en bra film, då? Dum fråga! Jag hade inte tråkigt en enda stund under de dryga två timmarna. Filmen var väl värd de totalt 220 kronorna inklusive reservationsavgift för Fästmön och mig.

Den som betalade var emellertid min förra arbetsplats, från vilken jag fick ett presentkort på bio för ganska precis ett år sen samt delar av ett presentkort som återstod av alla dem jag fick till min 50-årsdag. Tack ET och tack Lena HaO!

Det kändes väldigt rätt att använda de sista presentkorten för just den här filmen. På sätt och vis en tribute till Monica, som skulle ha fyllt 76 år nu på fredag. Hon blev bara 68 år. Jag befann mig endast några kvarter ifrån hennes bostad när hennes liv ändades i en fruktansvärt onödig, förödande brand.

Om jag kunde, skulle jag ge femtusen Tofflor. Det blir bara fem, för det är maxantalet här.

Livet är kort.

Read Full Post »

Edda M blir Monica Z på film

Nu är det klart att det blir Edda Magnason som spelar Monica Zetterlund i Peter Birros film Monica Z. Edda Magnason är svensk-isländsk, född 1984 och bor i Malmö. Men kan hon bli Monica Zetterlund?

Edda Magnason fick rollen i stor konkurrens med andra skådespelare. Skådespelare, för resten, är väl kanske inte riktigt det Edda Magnason är. Men sångare, pianist och låtskrivare. Och det kanske räcker en bra bit. Edda Magnason ska emellertid inte sjunga, däremot försöka få den rätta känslan.

Filmen spelas in nästa år och handlar om Monica Zetterlunds liv på 1960-talet när hon

[…] säger upp sig som tele­fonist på Televerket i Hagfors, tar första stegen ut i världen för att bli en firad nattklubbsdrottning ”doftande av logar” från Stockholm till New York. […]

Om Edda och Monica är lika? Tja…

Edda?

                                                                                                                                                         Kolla själv och jämför!

Monica?

                                                                                                                                                                   Jag tycker att det låter som en spännande film eftersom man är ute efter att fånga känsla och stämningar utan att ha nån jätteberömd skådis i huvudrollen. Den som lever får si!

Read Full Post »

Ooo, vad en liten (!) Toffla kan gnooo…

Jisses anoga så vi har gnott i eftermiddag – inte bara Tofflan, som rubriken gör gällande utan även Fästmön och Snälla Mormor! Anna slutade klockan 13 och medan jag och Clark Kent* satt och väntade på hennI** utanför jobbet, passade jag på att läsa Cirkeln. Trodde att de över 500 sidorna skulle ta lång tid att läsa, men boken är så bra så det går undan!

Vi stannade till vid ICA Solen och köpte frallor med oss hem till Himlen. Bara det att när vi väl landade upptäckte vi att Annas snälla mamma hade anlänt och redan börjat feja. Jag slängde på en panna kaffe och stack tillbaka till affären för att kompletteringshandla, medan Anna började skrubba köket.

Och efter kaffet gick det undan! Anna hade sitt sovrum och yngsta dotterns rum färdigt innan hon kom till mig i lördags. Johans rum ärfortfarande i hyfsat skick sen han gick loss på det. Anna fortsatte därför med köket medan mormor tog Elias och Den Blivande Studentskans rum och jag vardagsrummet, badrummet samt duschrummet. Tre jehun!

Men bäst av alla på att gnugga staken är väl ändå Monica Z..?

Annas mamma lämnade oss vid 16-tiden och nu har vi nyss ätit sallad (Anna och jag) respektive pizza (Johan). Jag är helt slut, men det är bra träning för mig inför kommande ”prövningar” för att se hur axlarna pallar. Ta i trä så går det bra hittills! Däremot gör infektionen mig seg och sänkt, men den klingar väl av vartefter, hoppas jag.

Vad som däremot just har aviserat sin ankomst å det mest högljudda klingande är en gigantisk finne, en röd knöl, helt enkelt, nånstans mellan näsroten och vänster ögonvrå. Supersnyggt och inte ett dugg ont heller – det fullkomligt bultar i hela fejan… Missnöjd är jag också efter dagens byxprovning som gett svart på vitt

Jag är tjock.

Jag kan med nöd och näppe knäppa ett par snigga byxor, med näppe knäppa ett par snigga jeans. Vi får se vad det blir på onsdag när det är Den Stora Studentdagen.

I morgon återstår lite finlir som att polera skinnsofforna*** och naturligtvis det något större uppdraget: inhandla och tillaga mat. Annas mamma har fixat lite redan och har vänligen erbjudit sig att göra tårtan. Det tackar vi för!

Nu håller Anna på och plockar i Elias rum. Alldeles nyssens sprang vi som de två yra höns vi är pch letade efter

Presentpåsen!

(Känner du paniken???) I ett svart ögonblick befarade vi att Annas mamma råkat få med den bland soppåsarna, men som tur var hängde den… på insidan av Den Blivande Studentskans dörr. Dummaste stället, liksom!..

Efter onsdagens student är vi nog båda glada att det dröjer ett tag till nästa studentfirande. Det tar på att städa och feja, leta efter försvunna presenter och pressa ner sin feta mage i för trånga byxor.

Ett annat problem är att Clark nu låter värre än nånsin – han gnisslar och stånkar och nu måste jag försöka få hjälp med den kärvande bromsen. Men idag lyckades jag få tag i Mekar-Bruden per sms och jag hoppas hon ringer nån dag när hon inte är på kurs så jag kan rådfråga henne lite…

Ooops! Dags att ta en snabb skogspromenad och plocka lite liljekonvaljer. Det ska dofta gott här ett par dar till!..

                                                                                                                                                                    *Clark Kent = min lille bilman
** hennI = småländska för henne
***polera skinnsofforna = nej, detta är inte nån kod för nåt annat utan betyder helt enkelt polera skinnsofforna

Read Full Post »

TV-tips

Den som läser min blogg understundom vet att Tom Alandh är en av mina favoritfilmare när det gäller dokumentärer. Därför vill jag tipsa om att hans film om Monica Zetterlund, Underbart är kort, visas i kväll klockan 21 på SvT 1. Den är så bra! Filmen gjordes redan 1989 och jag har sett den flera gånger. Dessutom har jag haft förmånen att höra Tom Alandh berätta om när han gjorde filmen och intervjuerna med Monica Zetterlund, som ofta var mycket svår att intervjua. Men jag garanterar, Tom Alandh lyckades!

Moncia Zetterlund fotad 1968 av Ulf Stråhle. Bilden är lånad från SvT:s hemsida.

                                                                                                                                                       Den som vill se spänning av annat slag, till exempel brittisk polisserie, väljer Kanal 5 och Kommissarie Lewis som går samtidigt som filmen om Monica Zetterlund. Två bra program, samtidigt, på samma kväll – det är väl ganska typiskt?! Tur att det finns inspelningsbara DVD-hårddiskar och SvT Play! I kväll är det fjärde och sista gången för den här säsongen som vi får se kommissarien.

Read Full Post »

I stället för Sommar…

En timma, drygt, har jag suttit så gott som blickstilla framför TV:n. Men ärligt, en och annan tår fällde jag. Den som såg Tom Alandhs program I stället för Sommar kunde nog inte annat. Än att sitta stilla och gråta lite, menar jag.

Här är några av människorna i Tom Alandhs dokumentärer.

                                                                                                                                                       Det jag slås av under programmet är att så många av dem Tom Alandh har porträtterat inte längre finns kvar bland oss. Människoöden som Bosse Högberg, Nacka Skoglund, Monica Zetterlund, Jocke, Cornelis, Gustav och Maria med flera som inte längre finns bland oss. Men så de andra som det har gått ”bättre” för och som fortfarande är kvar – som Martina, Pia, Annika Östberg, Jesper Odelberg och andra.

Sammantaget – och trots tårarna jag fällde under programmet – ger dessa människor nån sorts hopp. Det sista som lämnar en människa är nog hoppet. Hoppet om att det ska bli bättre, att portuppgången eller cellen ska bytas mot en egen lägenhet – som det gjorde för Pia och Annika.

Varvat med korta glimtar från en del av sina filmer spelar Tom Alandh de låtar han TROR att personerna själva skulle ha valt om det varit radions Sommarprogram, som titeln anspelar på, eller om de själva hade fått utse en låt som symboliserar deras respektive liv. För Nacka blev det en italiensk smörsång, Gustav och Maria fick bland annat Josephine Baker, Annika Östberg Janis Joplin och Martina fick sin lillebrors musik.

Så många porträtt, han har gjort genom sitt yrkesliv, Tom Alandh. Så många porträtt av konstnärliga, duktiga, smarta, fina människor som ofta haft lite tro till sig själva, självförtroenden som varit noll och intet, hos en del. Så här säger Tom Alandh ungefär halvvägs in i filmen:

[…] Själv har jag aldrig kunnat förstå varför korkskallarna och linslössen och de obegåvade aldrig känner sina begränsningar utan det är de kloka och duktiga och begåvade som är rädda för att inte räcka till […]

Missade du programmet? Kolla nån av repriserna i veckan eller SvT Play!

Read Full Post »

Bokrea

Bokhandlarnas årliga rea startar på torsdag klockan sju. Jag har suttit och bläddrat lite i Akademibokhandelns broschyr över dess reaböcker, men har ärligt talat inte blivit så imponerad. Det känns som om det mest är gammal skåpmat som Rutiga kokboken, Herman Lindqvists böcker, Prismas ordböcker etc.

En del titlar orsakade emellertid höjda ögonbryn, eller vad sägs om Tillverka dina egna sexleksaker, Svenska oförskämdheter och ABC och hör. De flesta av dem är just svenska lustifikationer…

Hittade endast ett fåtal intressanta titlar/författare hos Akademibokhandeln och ska eventuellt kika närmare på Den orolige mannen av Henning Mankell, Zarah Leander av Jutta Jacobi, Med rent uppsåt av Peter Bratt, Till Z (till Monica Zetterlund av kollegor, vänner och släktingar) och Den hand som skälver av Kjell Eriksson.
                                                                                                                                                        Läs även andra bloggares åsikter om bokrea

Read Full Post »