Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘moll’

Ett inlägg om att få tiden att gå, bland annat. Med kiss- och bajshumorvarning!


 

Bigarråer

En liter smackade jag i mig.

Jorå. Det gick att sitta en liten stund på ballen* igår kväll i alla fall. Jag kunde äta upp mina korvar för 4:75 och jag kunde vräka i mig en hel liter bigarråer samtidigt som jag läste. Fråga mig inte hur min mage blev sen. Även om detta inte är nån luktblogg kan du kanske föreställa dig. Men fy te rackarns så gott det var!

Hemma hos mamma och pappa i trädgården fanns ursprungligen flera fruktträd, bland annat ett bigarråträd. Det brukade ge frukt lagom till min namnsdag, som infaller i morgon. Man kan alltså säga att jag firade lite i förskott. Med bigarråer – och därpå följande… saluter.

Jag hade en bra dag igår. Jag fick det jag föresatt mig att göra gjort. Då blir jag nöjd. Klättrade inte heller på några väggar. Än. Men jag känner att det kryper närmare. Vid lunchtid igår var jag egentligen klar med det jag hade på min att-göra-lista.

Vad gör man resten av dan då för att få tiden att gå? Det finns gränser för hur länge man orkar sitta och slösurfa, städa och så vidare… Därför gäller det att vara lite påhittig. Om detta nuvarande tillstånd visar sig bli långvarigt har jag en liten idé för hösten. Förutom att jobba på min bok, som ju inte är nåt litet, tänkte jag kolla möjligheten att på volontärbasis åka och läsa för dem som bor på äldreboenden. Eller kanske ett specifikt äldreboende skulle räcka till att börja med. Jag har ju, i mitt förrförrförrförra arbetsliv, bland annat jobbat med inläsning av en taltidning för synskadade. Då borde jag kunna högläsa böcker också.

Vidare finns ju barnhemmet i Grankulla i Finland nånstans i bakhuvudet. Hurtigs barnhem, grundat av min pappas farfar och fortfarande fullt av barn som har det tufft… Pappas farfar, vars grav finns i Solna av alla ställen…

Regnbåge

Regnbågen syntes över taken igår kväll. Ovanför den har jag lagt mina drömmar, lite på is…


Den här dagen började
för min del redan före klockan sex. Det tycker jag är liiite tidigt när man inte ska upp, iväg och/eller jobba. För det är lätt att dagen blir för lång och ännu lättare att fastna i funderingar som inte leder nån vart. För ungefär ett år sen la jag mina drömmar på is nånstans ovanför regnbågen. De ligger kvar där, jag orkar inte med fler besvikelser just nu.

Litet bittert kändes det allt när jag igår eftermiddag upptäckte att det hade trillat in ett mejl från mitt förra jobb. Ärendet gällde nånting som jag ofta under de senaste två månaderna påtalat inte har fungerat. Jag hittade i stället en alternativ lösning som funkade hyfsat. Instruktioner för detta finns nedskrivna. Jag har varken tid eller lust att komma och peka var exakt på det första pappret i pärmen det står. Jag hade hur mycket tid som helst, nästan, att visa och demonstrera för någon. Men se överlämningen skulle ske i sista minuten, till nån som inte arbetar operativt. Då blir det problem, det visste jag i förväg. Det bittra då? Tja, att ingen lyssnade på mig medan det fanns tid. Och kanske något att man väljer ut enstaka personer, som inte är fast anställda, att göra tråkjobben. Och alla andra jobb som måste göras när den ordinarie personalen är på semester. Hur tänkte man, egentligen? Inte alls, tror jag.

NU börjar mina tongångar gå mot moll och det kan jag inte tillåta. Jag har sökt dagens tre jobb. Det har gått smidigt, för två av dem hade jag i pipeline, så jag behövde bara leta upp ett till. Värre blir det i morgon. Då har jag inga intressanta lediga tjänster som jag ska söka. Men jag hittar kanske några under dan, för jag sitter ju, som sagt, en hel del av tiden vid datorn. Jag har också uppdaterat min profil i en kandidatbank samt bett om en rekommendation.

Jag har tur idag. Det är nämligen städdag i mitt hem – eller ska bli. Jag har inte börjat än. Dagen började med solsken, men har nu gått över i mulen himmel och kall vind. Perfekt – för mig!


*ballen = balkongen

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Helgen har gått i orons tecken, även om jag har försökt att inte visa nånting för nån. Eller knappt nämnt det. Men det är så att ett viktigt möte väntar på seneftermiddagen idag, ett möte om framtiden. Jag känner en olust och en oro djupt inuti, en sån där som anglosaxarna skulle kalla

gut feeling.

Jag tror aldrig jag vänjer vid dåliga besked av det här slaget. Aldrig. Och nu ser jag att jag är på väg att ta ut nåt i förskott, vilket förstås är dumt. Vänta och se. Vänta ända till runt 15.30 idag…

Människor gör mig orolig också och det är nånting jag inte gillar. En person som har avskytt mig i flera års tid vände sig plötsligt om i helgen, log och hälsade så rart, men jag är inte säker på att

smöret i munnen smälte.

Efter år av hån, hot, iskyla och liknande vågar jag knappt tro på nån. Jag känner hur insinuationer biter fast i mig – ett uns av sanning i dem? – eller bara en rädsla för att inte orka fortsätta stå för mina åsikter och den person jag är..?

frostigt lönnlöv
Är det över snart?


Nej, den här dan borde ha börjat bättre,
jag behöver alla positiva vibbar jag kan. Eller också är det helt enkelt så att det som börjar i moll slutar i dur? När ska det bli min tur, jag som inte missköter mig, skolkar, super, försnillar, utan tar ansvar, utvecklar, värnar om..?


Livet är kort.

Read Full Post »

På lördag I kväll är det så dags för Melodifestivalens tredje deltävling. Denna gång direktsänds den från Linköööööping, vilket borgar för att publiken lär vråla

Gööööööööööööörgött, döh!

om nåt av bidragen är bra, vill säga. (Orden inom citattecknen är östgötska och betyder ungefär: Jättehärligt, du!)

Tills vidare går det att tjuvlyssna här:

Under min egen tjuvlyssning gäspade jag ganska mycket, smackade med tungan åt dåligt engelskuttal, hittade två riktiga favoriter och suckade åt en del posörer…

Min prognos är att Shirley’s Angels, Sebastian, Sara Lumholdt och Eric Saade går vidare. Vilka mina favoriter är? Tja, det säger jag inte nu.

Vi hörs och ses på lördag, Självklart livebloggar jag ikväll om jag kan!

Må bäste man/kvinna vinna!

Och så blev det lördag den här veckan också. Denna kväll tillbringar jag i TV-soffan Himlen i Förorten med delar av familjen. Lena Ph inledde och äntligen fick man höra och se nåt snyggt och bra! Mer av detta, det vill säga musik och artister som har med denna musiktävling att göra och mindre trams, tack! Men tyvärr, sen kom gamla vanliga icke roliga skämt, som att programledarna inte känns igen av en dörrvakt, så att de får smita in. Boooooring… Och BTW, det är bara såna som jag, det vill säga äkta östgötar, som får skämta om östgötska.

  1. Linda Sundblad – Lucky You
    Ja här var det fullt av hjärtor. Lite tuggummipop över det hela. Lite Fjortisvarning, kan jag tycka. Annars har Linda Sundblad en rätt OK röst, men låten är ganska trist.
  2. Simon Forsberg – Tid att andas
    En jätteballad sjungen med en ljus pojkröst. Vi har hört låten förut, typ och det här är ingenting som vinner i Europa. Men en vacker sång och röst och ingen falsksång. Fästmön saknar stake i rösten (jag undrar vad hon menar…)
  3. Sara Lumholdt – Enemy
    Trodde att hon sjöng ”Å ändan me, å ändan me…” Falsksång och ett misslyckat försök at vara sexig. Nej, tyvärr…
  4. The Playtones – The King
    Direkt när låten kör igång blir jag nervös. Den är hoppig och skuttig och, nej… Det här är ingen schlager. Jag lär nog sitta och hoppa upp och ner en timma efter den här lyssningen…
  5. Shirley’s Angels – I Thought It Was Forever
    Ja, lite mycket smink var det ju, ögonlocken var gräääsligt tunga. Men den här låten gillar jag. Lite moll, lite melodi, lite sorgligt och ändå fartigt. Det här är min favorit. Helt klart!! Trots tonartsbytet 😉
  6. Sebastian – No One Else Could
    Nej. Han tar i för mycket i en låt som inte är bra och han rör ju inte på sig.
  7. Sara Varga – Spring för livet
    Lisa Ekdahl
    har blivit mörkhårig och har dessutom  förlorat en del darr på rösten. Nej så tråkigt. Vad är detta? Det rimmar i alla fall, men det är allt. Fast den går säkert vidare.
  8. Eric Saade – Popular
    Han sjunger i näsan, men han har bra röst, den lille. Låten är fartig och den här går säkert vidare. Dansvänlig. Men vad var tramset med glaset??? PS Anna tyckte låten påminde om en Lili & Susie-låt i starten och jag håller med!!!

Mellanspelsdags = möjlighet att gå på toa, fylla på glaset, lösa korsord, ringa en kompis eller nåt. Det här är bara tråkigt. Men sen kom jag tillbaka när Lena Ph sjöng – med lite tunn röst, visserligen.

Och vinnarna i den tredje deltävlingen blev…

  • Eric Saade (direkt till final) (Oh, Mama, can’t you tell…)
  • Sara Varga (gick vidare till Andra chansen)
  • The Playtones (direkt till final)
  • Shirley’s Angels (gick vidare till Andra chansen)

Med detta resultat är det väl bara att konstatera att Sverige nog inte kommer till Tyskland alls. För det ser ju inte så ljust ut efter tre deltävlingar…

Vi ses igen nästa lördag!!!

Read Full Post »

1960-tal. Gitarrerna i moll. Tuperat hår. Men så… tjejer som kör rally… Mamma och jag såg filmen Rallybrudar (2008), inspelad på DVD:n från TV4 den 2 januari. Och det var en ganska rolig upplevelse att se den här komedin. Men inte mycket mer.


Birgitta och Ulla och en snöig, rosa amazon.

                                                                                                                                                        Ulla jobbar som veterinärassistent i en byhåla i Värmland. Men egentligen vill hon köra rally. Tyvärr passar det sig inte riktigt i 1960-talets Sverige och med dåvarande könsroller. Ullas kille spelar hjärtekrossarmusik i ett band och har inte mycket förståelse för flickvännens förkärlek för rally – trots att han är bilmekaniker i det civila. Birgitta passar inte heller riktigt in i hålan. Hennes pappa tycker att hon ska gå hushållsskola och gifta sig med Arne, men Birgitta målar och drömmer om Frankrike. Så korsas Ullas och Birgittas stigar och med hjälp av bland andra Eivor händer det grejor.

Det här är en ganska rolig och söt film och även om den handlar nååågot lite om könsroller som utvecklats sen 1960-talet (vore lite konstigt annars..?) så är den inte mer än… en ganska rolig och söt film. Man skrattar några gånger och njuter av skådespeleriet – främst Maria Lundqvists. Sen glömmer man nog filmen. Men den är ändå rätt feelgood, så medelbetyg.

Read Full Post »