Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘mögel’

Hur gick det här till..?

Ett inlägg om min första arbetsdag på nya jobbet.


 

Anställningsavtal

Idag skrev jag på anställningsavtalet för tjänsten som informatör vid Uppsala universitets IT-avdelning.

Jaha. Hur gick det här till? Att jag blev med nytt jobb, vill säga? Tja jag sökte en ledig tjänst, var på två intervjuer, befanns duglig, blev referenstagen hos fyra tidigare chefer och sen… började jag jobba som informatör idag på IT-avdelningen på Uppsala universitet, enheten för användarstöd och e-lärande. Än så länge är jag provanställd i sex månader (det är rätt vanligt idag). Dessutom kan nån fortfarande överklaga beslutet att anställa mig, nåt som blev offentligt två dar innan jag visste det (kan det stämma?). Det var nog världens finaste födelsedagspresent jag fick, ett nytt jobb. För om allt går bra och min arbetsgivare och jag trivs med varandra övergår provanställningen i en tillsvidareanställning den 9 november, dan efter Fästmöns och min åttonde förlovningsdag. Den som inte tänker överklaga och som är lite glad för min skull får gärna hålla en liten teoretisk vänstertumme fram till dess.

Min första arbetsdag fick jag sovmorgon till klockan nio, men vanliga dar är arbetstiden klockan 8 – 16.30, med en halvtimmes lunch. Larmet är ställt till 6.30 vardagsmorgnar. Jag åker en annan väg till jobbet än jag gjorde till mitt förra jobb, fast det går faktiskt att ta gamla vägen också. Bilköerna på min nya väg är inte att leka med, erfor jag när jag åkte hem. En restid på mellan 20 och 30 minuter är ändå absolut inget att klaga på. Kostnaden för parkering är samma som på förra stället – 20 kronor om dan.

Väckarklocka

Back in business!

 

Frukost

God och nyttig frukost blev en bra grund för min första arbetsdag.

Jag sov gott och bra i natt trots att jag hade hunnit bli rejält nervös igår. Vaknade bara nån gång av att det var varmt i sovrummet – och ändå sov jag med öppet fönster. För sista gången, hoppas jag, loggade jag in hos a-kassan när jag hade klivit ur sängen och fyllde i ett tvåveckorskort för a-kasseersättning. Sen intog jag frukost fil med linfrön, som är bra för mig och jordgubbar, som är både goda och nyttiga. Två baljor kaffe till det så var jag redo att möta min nya chef och mina nya kollegor.

Min nya chef mötte mig i entrén och där och då ordnade vi en massa praktiska saker som passerkort och parkeringstillstånd etc. Jag fick också lägga in en kod för passerkortet ifall jag jobbar mycket tidigt eller mycket sent.

Det är en väldigt häftig byggnad jag jobbar i, en gammal militär sådan. För tillfället delar jag kontor med två andra personer, varav en ska sluta snart. Rummet är stort och luftigt och en känner inte att en trängs eller stör varandra. Troligen får jag emellertid snart byta kontor och sitta närmare ledningen. Men nästa sommar ska vi flytta närmare stan – och min gamla arbetsplats – till nybyggda lokaler. Jag tycker att huset vi nu sitter i är väldigt charmigt. Tyvärr finns det mögel på en våning, vilket ju är ett bra skäl till att flytta. Sen är verksamheterna idag alltför utspridda. I det nya huset blir fler samlade.

Huset där jag har mitt kontor

I den här häftiga byggnaden har jag mitt kontor.


Det blev cirka en timmes sittning med chefen 
på hennes kontor. Jag fick ett bra och lagom introduktionsschema som innehåller allt från mötesdeltagande och nätverkande till utbildningar och information från personalavdelningen. Det känns inte svårt att ställa dumma frågor till chefen. Därför passade jag på att kontrollfråga om jag hade uppfattat lönen korrekt. Det hade jag. Jag är mycket nöjd.

Efter timmen med chefen tog kollegan, som tyvärr ska sluta om en månad, vid. (Hon har fått ett fantastiskt spännande jobb, så jag är glad för hennes skull.) Vi tog en runda genom husets fem våningar och sen var det lunchdags. Jag hamnade i värsta rusningen, trots att jag hade blivit förvarnad. Till sist fick jag i alla fall min kolja och kunde dra mig tillbaka till ett ledigt hörn och äta och mobilsurfa.

Kolja

Kolja med saffranssås och räkor blev det till lunch.

 

Eftermiddagsfika

Jag tog en eftermiddagsfika utomhus.

Det sägs att en blir smart av fisk, därav valet. Dessutom har magen varit besvärlig idag och när jag kom hem fick jag näsblod. Tänkte att fina fisken skulle vara bra för såväl kropp som själ, framför allt hjärna, men det hindrade inte att jag gjorde rent tokiga saker idag. Till exempel frågade jag trevliga tjejen i receptionen om kod till mitt passerkort när jag gick för att ta en kafferast utomhus på eftermiddagen. Det var liksom den koden jag själv fick välja och knappa in bland det första jag gjorde idag… Sen sa jag tack till en snubbe när jag menade hej och så skickade jag ett mejl till kollegan fast det skulle gå till nån helt annan. Och det sista jag gjorde innan jag gick hem var att tända en lampa på vägen ut – jag trodde att jag tryckte på låsknappen… (Jag hoppas att min nya chef inte läser det här…)

Min arbetsstation

Min arbetsstation såg så här välstädad ut när jag åkte hem i eftermiddags.

Resten av dan kollade jag runt på externwebb och intranät, letade lite information, försökte reda ut det här med lönekonto, hittade ett par fel som andra hade gjort (skönt att jag inte är den enda!) som jag påpekade, fixade lite fler behörigheter samt bokade möten och utbildningar och skrev in i kalendern på datorn. Jag ska få en tjänste-iPhone där jag sen kan synka kalendrarna. Privat funderar jag på att köpa en iPhone SE. Min chef hade en ROSA som hon stolt visade upp.

 

 

Jag sa till Anna när vi telefonerade i kväll att jag inte kände mig så trött eller förvirrad när jag kom hem, men nu när jag börjar känna efter… Det är nog dags att hoppa i duschen och spola av sig så att en orkar med möten och nätverksträff i morgon. Den senare innebär som bonus ett kärt återseende med en före detta kollega på SLU. På torsdag blir det ett annat kärt återseende. Då kommer NK* på cykel och hälsar på för lunch. Saknar!

I natt lär jag också sova gott. Om jag nu bara inte börjar fundera på hur det gick till, det här att jag får åka till en väldigt spännande arbetsplats i morgon igen…


*NK = Närmaste Kollegan på min förra arbetsplats

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett tillvaratagande och tillredande inlägg.


 

Ett garanterat bildrikt inlägg!!!


Vad gör man när man vill äta nåt gott
på egen hand – och då menar jag inte naglar – en fredagskväll? Ett tips från mig är att man tager vad man haver. För min del blev det Pasta Diavolo à la Toffolo, en rätt komponerad i afton.

Först hittade jag en gul lök i kylen. Den skalade jag och hackade i smärre bitar.

 Gul lök

En gul lök.

 


Detta tarvade en matlagningsöl. 
Det fanns också i kylen.

Öl

En starköl.


Fram med kokkärlen! 
Olja i pannan och pastavatten i kastrullen.

Olja i pannan

Olja i pannan.


Vilken pasta skulle jag välja?
I köksskåpet fanns snabbmakaroner, penne och gnocchi. Det fick bli en blandning av penne och gnocchi, för dessa pastasorter pastar… nej passar utmärkt till tomatsåsiga rätter.

Pasta penne och gnocchi

Penne eller gnocchi?= Äh, det fick bli lite av båda.


Tidigare på dan 
hade vid utgrävningar i frysen fyndats en kalkonkorv av typen tjock grillkorv med cayenne och chipotle. Denna tinades under dagen och skars sen i skivor.

Kalkonkorv cayenne o chipotle

En kalkonkorv med smak av cayenne och chipotle.


Fortsatta utgrävningar i kylen… Svarta
oliver är aldrig fel i en pastasås.

Svarta oliver på burk

Svarta oliver.


Löken frästes i pannan. 
Lyxkryddan Berberi, som jag haft i min ägo i minst tio år utan att den tappat smaken (äkta vara från Etiopien, nämligen), pudrades över löken i stekpannan. Denna krydda ger en underbar och speciell hetta till maten.

Berberi på löken

Berberi på löken gav en speciell hetta till maten.


Vidare upphittades i kylen
 ett öppnat paket krossade tomater med chili. Paketet hade stått där i cirka två veckor, men ett smakprov visade att tomaterna var helt OK. (Vid det här laget hade jag börjat koka pastan också.)

Öppnat paket krossade tomater med chilli

Ett öppnat paket krossade tomater med chili. Halva paketet var kvar.


Lök och korv fick steka i pannan.
De enda kryddor jag använde förutom berberin var vitlökssalt (för jag hade ingen färsk vitlök hemma), pepparmix och lite paprikakrydda.

Lök och kalkonkorv i stekpannan

Lök och kalkonkorv i stekpannan.


När korven fått färg
hällde jag i de krossade tomaterna. Paketet var ungefär halvfullt. Kryddade lite.

Krossade tomater på lök och kalkonkorv i stekpannan

Krossade tomater på lök och kalkonkorv i stekpannan.


Slutligen hällde jag i
några matskedar svarta oliver.

Svarta oliver i tomater med lök och kalkonkorv

Svarta oliver i tomatsåsen med lök och kalkonkorv.


Tomatsåsen fick småkoka en stund.
Den som vill ha en vegetarisk rätt kan byta ut korven mot broccoli. Det hade jag gjort om jag hade haft broccoli hemma. Den som inte äter pasta får hitta på eget tillbehör.

En liten bit goudaost upphittades i en påse. Inget mögel på den. Den blev pricken över i att riva över maten!

Goudaost och rivhyvel

Goudaost och rivhyvel.


Så där ja!
Fredagsmiddagen är serverad!

Fredagsmiddag Pasta Diavolo à la Toffolo

Fredagsmiddagen Pasta Diavolo à la Toffolo är serverad.


Titta nära!
Bara jättegott, eller hur?

 Pasta Diavolo a la Toffolo

Pasta Diavolo a la Toffolo = jättegott! Och jättehot!..


I glaset Villa Puccini.
Snart sjunger jag italiensk opera! (Mina grannar hatar mig redan, så…)

Villa Puccini

Villa Puccini.

 


Pastan jag hade kokat
blev i mesta laget, så jag frös in en påse – perfekt till en person. Såsen, däremot, var portionsmässigt en och en halv. Därför slukade jag allt. Ett visst svinn blev det ändå, men inte värre än så här:

Pasta i slasken

Ett visst svinn blev det: två gnocchi och två penne.


Vill du gilla det här inlägget finns en Gillaknapp som du ser när du har klickat på rubriken och läst hela inlägget. Fast det är roligare om du lämnar en kommentar. Om du inte orkar det är det OK. 

Tar du disken, eller?

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en TV-serie.


 

whitechapel

Denna trio löser nya mordgåtor i Whitechapel. (Bilden är lånad från SvT:s webbplats. Foto: ITV.)

För nästan fyra år sen gick första säsongen av Whitechapel från 2009 på TV4. I lördags var det premiär för den fjärde säsongen – på SvT. Uppenbarligen har jag missat två säsonger. År 2009 höjde jag serien till skyarna, men hur är det med den fjärde säsongen från 2013? I kväll kikade jag på första delen av sex, inspelad på DVD-hårddisken.

Denna säsong inleds med, som jag ser det, häxerier. Två personer mördas på väldigt grymma sätt. En person blir genast misstänkt, men visar sig förstås vara oskyldig. Samtidigt händer märkliga saker på polisstationen. Det hörs mystiska steg i korridorerna, nån har vänt upp och ner på polisernas kontor och varifrån kommer möglet?

Ärligt talat blir jag besviken. Hur kunde jag ge den här serien högsta betyg 2009? Har jag helt ändrat smak sen dess eller har serien totalt ändrat sig? OK, visst är det läskigt och spännande, men denna brittiska serie innehåller också en del humor som jag tycker är… rätt trist. Jag vill inte att mordserier ska vara roliga – med undantag för Morden i Midsomer.

Toffelomdömet blir endast medel för premiäravsnittet av säsong fyra.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Idag är det torsdag och då vet ju alla människor (ha, ha, ha, jag är mycket ironisk!) att Tofflan presenterar veckans lista över höjdpunkter (höst) och lågvattenmärken (hest). Veckans lista ser ut så här:

Höst


Hest


Livet är kort.

Read Full Post »

Idag räcker tiden inte till! Jag försöker jobba strukturerat och metodiskt, men blir ständigt avbruten. Sitter därför delvis med stängd dörr – vilket naturligtvis inte motar varken telefonsamtal eller mejl… Snacka om att jag har blivit populär fort!


Tiden räcker inte till…

                                                                                                                                                                  Det har varit diverse förfrågningar och jobb som trillat in på olika sätt – allt från gatubelysning (!) och skyltar till forskartexter och tekniska problem med webbverktyget. Titeln allt-i-allo hade varit lämpligare idag än vik kommunikatör… Och för första gången här i Paradiset har jag blivit otrevligt bemött. Höga Vederbörande ville ha ett jobb utfört av mig, men lusten åker ju inte upp precis av att h*n har en osedvanligt otrevlig ton mot mig. Nåja, jag ser det som träning och jag reagerade rätt – det vill säga jag svarade inte med samma mynt utan försökte i lugn och sansad ton förklara varför jag satt och jobbade med stängd dörr. (De flesta människor begriper varför utan att man behöver förklara, meninallafall…) Sen ventilerade jag med Lisbeth som är en pärla och så rann det hela av mig. Nu blir det bara några rader om det på bloggen. Inget märkvärdigt.

Fästmön har överlevt en svår klämning – om detta får hon blogga själv! Men å vad jag längtar efter henne! I morgon kommer hon och då har vi en vecka tillsammans i New Village. Den kommande veckan jobbar vi lite mer samma tider, men jag har ett par

oroande evenemang

på gång. Det ena är bilservicen på måndag som jag misstänker blir en dyr historia eftersom Mekar-Bruden uppenbarligen klantat till det rejält med mina bromsar. Det andra är ett tandläkarbesök på onsdag efter jobbet. Jag har inte varit hos min söta och snälla tandläkare på typ två och ett halvt år. Det kan bli dyrt…

I kväll ska jag städa och det är inte särskilt roligt, men behövligt. Nåt som verkligen var behövligt igår var att gå till soprummet med kompostpåsen. Fy te rackarns, så den stank! Föreställ dig gamla kycklingben uppblandade med kaffesump toppat med en möglig clementin…

Read Full Post »

Dagen idag började tidigt – jag vaknade innan klockradion dansade loss med hårdrock. Och tur var väl det, för annars hade väl grannarna knackat om jag gjorde om samma nummer som i måndags morse… 😳

Tillredde min frukost vid bänken i köket – och tyckte att det såg ut som om brödet hade lite väl stora fibrer. Det var dessutom grönt. Hmm… Mögel, så klart. Men det var det enda bröd jag hade för tillfället, så jag skar bort kanterna och låtsades som om det regnade var färskt. Det smakade helt OK! Eget penicillin, liksom. Billigt och bra – snacka om egenvård, landstinget! Långnäsa! Så slipper ni mig och jag er, menar jag…

Carl dök upp senare idag och jag blev lite orolig, en stund. Kan man vara hönsmamma till sin handledare? Uppenbarligen. Men Calle hade varit hos tandläkaren och blivit kvar lite längre än tänkt för en behandling, så han levde och mådde bra.

Förmiddagen och tiden efter lunch ägnade jag åt att pilla med nyhetsbrevet. Nu väntar vi bara på en ledartext och så ska vi hämta ner en högupplöst bild. Det har varit kul att greja i InDesign och roligt att notera att jag faktiskt kan en hel del… Fortfarande…

Till dagens lunch hade jag den snälla Rippe till bords. Rippe var så snäll och försåg mig med en presentpåse – en riktig ambassadör för sin verksamhet. Påsens innehåll tittade jag inte på förrän nu i kväll och där fanns allt från karameller till nyttoprylar som dessa reflexer!


Munnarna funkade! Den här bilden tog jag i mörker och kamerans blixt lyser på dem.

                                                                                                                                                             Tack snälla Rippe för ”godispåsen” och för lunchen du bjöd på! Jag äter gärna där igen – eller nån annanstans med dig – men då blir det jag som står för notan!

Fick lägga nyhetsbrevet åt sida så småningom och i stället jobbat med en Powerpointpresentation till fru Chef. Jag har aldrig jobbat i Powerpoint, men gjort bildspel privat. Det är ett kul program för det! Och det gick riktigt bra. Nu fick jag ägna lite väl mycket tid åt att fixa till en bild som var felaktig, så jag hann knappt klart till hälften. Men det är en dag i morgon också…

Jag jobbade över lite och hann precis i tid till min dejt med M, min duktiga frissa. Det var så skönt att komma dit och vara sunt trött – och glad. Har inte hänt så ofta de senaste åren, kan jag meddela…

Fästmön messade söta små rader ur diverse dängor och jag försökte hålla samma takt, men insåg att hon är bäst! På alla sätt! Jag älskar henne så!!!

Hann precis innanför dörren så ringde mobilen. Det var min snälla mamma som meddelade att hon hasat till banken idag och satt in en stor peng till mig… Jag skäms för att läget är som det är, men hoppas att jag en dag kan ge tillbaka. Tack vare mammas peng kan jag nu betala alla mina räkningar, köpa mat och kanske ett par jeans. Jag upptäckte nämligen sist jag tvättade jeans att två par av mina Levis 501:or var så slitna att jag absolut inte kan ha dem till ”jobbet” – tyget var slitet så det hade gått hål… Min favoritmodell… Snyft!

Nu har jag tagit rätt på gårdagkvällens tvätt och sorterat in den på rätta ställen. Funderar på att ta ett par mackor och ett glas mjölk till middag. Ett par mackor på färskt bröd…

Read Full Post »