Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘mode’

Ett inlägg om reklam på bloggen och om skrivande och om ett nej.


I morse
fick jag ett meddelande som gjorde mig arg och irriterad: WordPress ska börja med reklam. Min blogg är en av dem (alla?) som ”drabbas” av annonser mellan inläggen.

Till att börja med, ja, tror jag. Snart är det väl reklam överallt,

tänkte hon surt som ättika.

Japanskt lejon

Jag blir arg som ett japanskt lejon.


Syftet är förstås
att tjäna pengar. På min blogg. Jag får inte en spänn emellertid– förutom för de inlägg jag skriver mot betalning. Men då handlar det om recensioner av varor, tjänster eller webbplatser som jag SJÄLV har valt att skriva om. Dessutom är jag dödligt ärlig i det jag skriver. Jag försöker välja varor, tjänster och webbplatser som passar den här bloggens profil.

Det är sällan jag skriver om smink (aldrig) och kläder (bara som ett nödvändigt ont och så gott som alltid i tjockis-svart) och mode (aldrig annat än negativt!), till exempel. Om det kommer såna annonser mellan mina inlägg innebär det att min blogg tappar i trovärdighet. Kommer det annonser om litteratur, TV eller svenska aktuella händelser är det snäppet bättre. Men inte bra. Långt ifrån bra. Jag vill bestämma själv vilka annonser som ska få förekomma här! Dessutom tycker jag att det är fel att andra ska tjäna pengar på min blogg.

Jag kan köpa mig fri från reklam. Men det kostar flera hundra spänn och det anser jag mig inte ha råd med. Det alternativ som återstår är att blogga nån annanstans. Tips tas tacksamt emot!!! Jag tror faktiskt att många bloggare med mig börjar se sig om när det blir så här. Att inte ens få ha ett ord med i laget vilken typ av reklam som ska få förekomma bland mina ord och bilder känns INTE OK, WordPress!

Idag fick jag besked om torsdagens övningar. Det blev ett nej och det var väntat. Men jag fick positiv respons på min person och min kompetens och jag fick veta att valet hade varit svårt. Att vi valde bort varandra beror nog till största delen på att jag anser att det tjänsten ska innehålla inte kan rymmas inom 50 – 75 procents tjänstgöringsgrad, om man ska vara realistisk. Dessutom behöver jag ett heltidsjobb som ger motsvarande lön och det var jag tydlig med. Men… tjänsten som sådan är mycket spännande och vad gäller tankarna bakom den och kring behoven var dessa väldigt kloka och sunda. Därför önskar jag den som får jobbet lycka till! Jag tror att det kan bli en både spännande och lärorik upplevelse.

Jag har skrivit en artikel till Uppsalanyheter.se idag och jag har hittat tre intressanta jobb som jag ska söka under dagen. Min UN-artikel kan du läsa här! Stackars Fästmön har fått roa sig själv under morgonen och förmiddagen och strax ska hon iväg till jobbet. Jag själv ska ringa lilla mamma innan jag lägger pannan i djupa veck och skriver tre fantastiskt bra ansökningar! Ett av jobben jag ska söka vill jag nämligen verkligen, VERKLIGEN ha…

Skriver du några spännande saker idag eller gör du nåt annat kul??? Berätta gärna i en kommentar, jag tycker sånt är roligt och intressant!


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om sjavigt och sniggt. Eller shabby och chic, som de säger på utrikiska. Och nej! Det går fortfarande inte att nå mig via mejl hos Home.se!!! Jo nu funkar det att mejla mig på Home.se!!! 😆 Nej, det strular igen, så tyvärr kan jag inte läsa mejl till mig på Home.se 👿


Den som har fått följa med
ända in i Toffelsovrummet – och det är verkligen inte vem som helst som får det! – kan för en kort stund få för sig att jag gillar shabby chic…

Avskavd färg på sängen

Avskavd färg – shabby- på sänggaveln.


Nu vill jag å det bestämdaste dementera
och klargöra en gång för alla:

Nej, jag gillar inte shabby chic.

Skälet är enkelt: jag ser inte vitsen med det. Jag vill ha snigga saker, inte sjaviga! Så det där med sängen har ingenting med inte med mode att göra. (Möjligen skulle jag kunna sträcka mig så långt som att använda ordet patina…) Jag skulle vilja slänga ut hela åbäket och ersätta såväl sängram som resårbottnar. Men det går ju inte när man inte har nån inkomst, eller hur?

Däremot går det att städa om man råkar ha rengöringsmedel, svampar, trosor trasor, hushållspapper, skrapor och gummihandskar i sitt förråd. Jag har nu ägnat över en timme åt att rengöra en av hemmets mest eftersatta elektronikprylar: spisen. Och nej. Det blir ingen före-bild, du får bara se hur fin den blev utanpå efteråt:

Ren spis

Ren spis! Nu går det till och med att ÄTA ovanpå den!


Inuti blev den minst lika fin,
men där är det svårare att både gnussa med svampar och fota. De rengöringsmedel jag använder är av ett märke som är väldigt bra inte bara för Misters som saknar välpumpade armar utan även för kvinnor. Problemet med dem är bara att jag får stora problem att andas. Jag kan liksom inte göra som en Hans eller en Greta och sticka in huvet i ugnen. Tur att jag är utrustad med aparmar! (Du minns väl vad min morfar sa: ”Ful får man vara, men inte dum!”)

ren ugn

Ren ugn osså!


Jag är synnerligen nöjd
med min dag hittills, men jag undrar vart den tar vägen – timmarna tycks fly… Så jag återvänder raskt till min kvast och fortsätter. Det här har jag bara skrivit under tiden tvättmaskinen har fått jobba med en ljus tvätt. Den ska hängas nu, därefter blir det badrumsskrubb och duschrum-och-toa-skrubb.

CU! Eller, som det heter på svenska CS! Minst lika chict är det, modersmålet!


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg i vilket Tofflan flaxar ut i cyberspace för att kolla läget i environgerna.


Efter en varm och loj helg
är det dags att öppna ögonen för annat än schlagers och hockey. Häng med på tur i environgerna!

DoktorVårdcentraler missbrukar ersättningssystem. Ungefär hälften av de organisationer i landet som ansvarar för vår vård och hälsa ger ersättning till sina vårdcentraler efter hur många diagnoser som ställs på patienter där. Tanken är att pengarna ska användas för de mest så kallade vårdtunga patienterna. Men naturligtvis missbrukas systemet. Flera vårdcentral har ställt inte bara väldigt många diagnoser utan också felaktiga. Ja, vem är förvånad? Det klart att felaktiga system kan manipuleras.

hundarHusdjur på modet i Japan. Det ryktas (!) att hundar och katter har blivit japanernas substitut för barn. Allt färre barn föds i Japan, men husdjuren blir fler. Och företagen är inte sena att haka på trenden. Nu finns massor av företag som tillhandahåller både varor och tjänster med fokus på smådjur. Japanerna lägger ut totalt 60 miljarder kronor, ungefär, varje år på sina små älsklingar. Även stora modehus designar kläder för djur. Nog för att det är lite gulligt, men ska inte djuren få vara djur? Kanske veterinäryrket är på frammarsch i Japan också. Hoppas bara att de inte manipulerar några felaktiga ersättningssystem…

Arbetslösa kan varnas. Från september förändras lagen om a-kassan. Bland annat ska det bli tydligare krav på den arbetssökande att redovisa sökta jobb. Dessutom ska den som missköter sig kunna bli varnad. Vad man menar med att ”missköta sig” går ju att spekulera om, men gissningsvis handlar det om att inte skicka in nån aktivitetsrapport till Arbetsförmedlingen. Som arbetssökande kan avstängd en, fem eller tio dagar, men avstängningen innebär bara avbrott i utbetalningarna. Jag tycker att det är bra att lämna rapporter om vilka jobb man har sökt. Det var nånting jag försökte göra själv när jag var arbetssökande, men på Arbetsförmedlingen var man inte särskilt intresserad. Så frågan är om man är mer intresserad i september.

pengarEl-Sayeds stora korthus. Tillhör du dem som minns Refaat ”Raffe” el-Sayed? Han som blev Årets svensk, Sveriges rikaste man och som sa sig ha doktorsgrad i biokemi? Vad hände med honom egentligen? Tja, så småningom vände alltihop, hans bolag blev värdelöst. Raffe dömdes till fängelse 1989 och fick näringsförbud för bokföringsbrott och brott mot insiderlagen. År 1997 hade han planer på revansch genom att tillverka läkemedel i Egypten med billig arbetskraft. Det nya bolaget gick i konkurs 2011 och sen 2012 är han efterlyst av Interpol på grund av en bedrägeridom. Turbulens…

Kommunal strand marknadsförs med stora tuttar. Badholmarna i Sotenäs marknadsförs på en turistkarta med tuttar. Eller en tecknad bild på en tjej med bara bröst. Nåt nakenbad är där inte. Samtidigt är bröst kvinnliga kroppsdelar. Turistbyrån anklagas för sexism, ordföranden värjer sig och säger att ”det har varit så i urminnes tider”. Personligen har jag inget emot kvinnobröst, men såsom de används i marknadsföringen här är faktiskt sexistiskt. Skäms! 

hammareRivning på Sjukstugan. Idag börjar man riva på Sjukstugan i Backen. De två höghusen ska renoveras. Avdelningarna ska moderniseras och rustas. För miljarder. Frågan är om man har några anställda kvar som jobbar med vården sen, när allt står fint och färdigt. Det är ju tufft nog som det är redan idag. Besparingsåtgärderna har nämligen medfört allvarliga brister i arbetsmiljön, enligt en undersökning som ett av facken har gjort. Och bristerna är så stora att man har svårt att såväl behålla som rekrytera personal. Det hjälper ju inte med moderna lokaler om man inte hinner ta rast eller skadar sig för att det är så stressigt.


Livet är kort.

Read Full Post »

Uppdatarerat inlägg!

Clark Kent* har fått en hälsoundersökning och man har behandlat honom. Lyckligtvis var det ett smärre fel. Ändå slutade notan på 1 500 kronor. Tjolahopp!


Klev ut i en trist, fuktig dag.
Nånting kom ner från ovan, men det kändes mer som regn än snö. Var försenad till verkstan, men det gjorde ingenting för då slapp jag så i kö efter morgonpigga gubbar som skulle lämna sina nypolerade bilar på årsservice och stressade småbarnsmammor som fått nåt obegripligt fel på sina bilar. Jag var i princip allena på Bil 3:an. Fick en lånebil och den är det nästan omöjligt att missa när jag är ute och kör med: bilen är illröd och är över hela sig märkt med texten

Lånebil

lite här och var på sig. Håll gärna en tumme för att det inte är nåt stort och dyrbart fel med Clark Kent! Han har ju skött sig sen jag ringde verkstan, antagligen blev han rädd för att åka till

doktorn…

Idag jobbar jag mest med institution 2:s intranätsidor och strukturen där samt struktur och innehåll för Husets intranät. Det går ganska långsamt stundtals, eftersom det är många som ska tycka, men rätt som det är lossnar det och jag får ut nånting. När det gäller Husets sidor väntar jag på reaktion från ML som är min uppdragsgivare.

För den som har missat det  – eller dissat det (det finns ju såna som dissar den här sortens dar!) – är det Alla Hjärtans Dag idag. I familjen brukar vi inte göra nån stor grej av det, kanske blir det nåt gott till kvällskaffet. Jag ska försöka ta mig ut till Himlen om bilen visar sig vara OK och körbar i kväll. Så den som väntar på en rapport från Antikrundan i afton får kanske göra det förgäves! Men du kanske inte läser dessa inlägg på min blogg – eller min blogg överhuvudtaget???

tre chokladhjärtan

Nåt hjärtligt gott till kvällskaffet?


Pratade med nån om bloggen häromdan
och det här med varumärkesbygge. För det är ju lite grann det bloggen handlar om – på sätt och vis. Att bygga upp varumärket Tofflan. Så att jag har nånting att falla tillbaka på när allting annat faller omkring mig. Som bloggare har man rätt stor makt – om man är läst, vill säga. Och än så länge ligger jag rätt högt på Blogtoppen även om såna listor egentligen inte intresserar mig. Twingly, som numera har inkorporerat Bloggportalen, har infört nåt nytt system för rankning, ett system som inte fungerar för oss som bloggar gratis på WordPress. Så då undrar man hur korrekta de siffrorna och listorna blir..? Men man kanske bara vill lista bloggare som skriver om mode eller shopping och som enbart länkar till Aftonbladet..?

Tidskriften Relation är ett lokalt magasin jag plockar upp och bläddrar i då och då när jag kommer över det. I senaste numret presenterar man de tio personer som har Uppsalas starkaste varumärke. Så här ser topp tio ut – och – hör och häpna! – inte en bloggare: (det där sista var ironiskt menat. Bäst att skriva det eftersom alla inte förstår ironi och folk brukar ju bli så arga, så arga när de inte förstår saker och ting)

1. Mattias Klum, fotograf
2. Ebba Busch, politiker
3. Hans Rosling, professor
4. Cecilia Wikström, ledamot i Europaparlamentet
5. Ola Andersson, TV-profil
6. Peter Englund, ständig sekreterare
7. Mohamad Hassan, politiker
8. Bengt Ågerup, riskkapitalist
9. Hanna Stjärne, publisher UNT
10. Anders Wejryd, ärkebiskop

Mattias Klum i toppen tycker jag är helt rätt, men Ebba Busch hör inte hemma där, enligt mig. Ola Andersson, TV-profil, har jag ingen aning om vem det är. Bengt Ågerup och Hanna Stjärne har synnerligen bleka varumärken, anser jag. Jag saknar till exempel Linus Tunström, Magnus Alkarp, Ilona Szatmari WaldauStefan Hanna och vart tog Stig-Björn vägen? Är han alldeles borta ur leken?


Är det nån DU saknar i topp tio???

*Clark Kent = min lille bilman


Livet är kort.

Read Full Post »

Jag gör det åt dig: Idag behöver du inte läsa lokalblaskan!

Ibland på helgerna ägnar jag verkligen tid åt att läsa lokalblaskan. Ibland, vill säga. Och i veckorna får den ungefär tio minuter, en kvart av min tid. Det handlar förstås mest om min egen tid. På morgonen är det så mycket annat som ska göra. Men det handlar också om att tidningen blir mer och mer tunn – både vad gäller omfång och vad gäller innehåll.

Idag är det lördag och för att hjälpa dig som inte har tid, lust eller ens prenumererar på lokalblaskan, bläddrar jag igenom och läser den åt dig. Urvalet är mitt högst personliga, förstås!

  • På debattsidan har dess redaktör klämt in en hurtfrisk artikel om att nu minsann ska pulsen höjas på Uppsalas största debattforum. Enligt undersökningar har unt.se

[…] uppemot 190 000 unika besökare per vecka […] mobilsajten […] nära 39 000 per vecka […]

Hur ska pulsen höjas då? Jo, från och med måndag kan gemene man mejla in debattartiklar som kan publiceras samma dag på unt:s webbplats. Enligt debattredaktören innebär detta

[…] snabbare kommentarer kring aktuella händelser och frågor […]

Men sen kommer alla förhållningsregler och det står till och med att debattartiklarna ska vara

[…] välskrivna […]

När jag läser sånt kan jag inte låta bli att undra

Får man betalt för dem?

Det verkar ju som om läsarna ska engageras som journalister och då borde de väl åtminstone få frilansarvode? 

Hittills har lokalblaskan varit ytterligt ivrig att censurera kommentarer kring artiklar som har lagts ut. Man kan ju då bara föreställa sig vilka mesiga ämnen som möjligen kan tänkas publiceras… Idag får man till exempel inte ens lämna en länk i en kommentar. Maj gadd. Nej, det här tror jag INTE ALLS på!

  • I morgon söndag börjar den nya SL-pendeln gå. Jag läser den vidhängande lilla artikeln för att få reda på mellan vilka orter pendeln ska gå. Det enda som fastnar är att artikelskribenten tycks ha kommer-att-sjukan. Får inte journalister lära sig att skriva idag??? (Nu börjar jag förstå varför lokalblaskan ska anlita oss läsare som skribenter…) Jag tittar på en kartbild i stället på sidan. Jag fattar inte vilka linjer som blir SL:s och vilka som blir UL:s men jag har så pass mycket i huvet att jag fattar att man kan pendla från Sala och från Gävle och via Uppsala komma ända ner till Älvsjö söder om Stockholm.  Tack och lov för piktogram!
  • ”Den som slarvar ska få en faktura” Äntligen en lockande rubrik! Men sen ser jag att det är ett förslag från miljöpartiet om att fastighetsägare som inte skottar sina trottoarer ska få en faktura från kommunen. Förslaget får tummen ner av motståndarsidan politiskt sett och även av tjänstemän. Men varför skriva om detta då??? Nu vet jag att många tidningar säger sig vara i medborgarnas tjänst. Men hallå! Är det nån som tror på det idag? Vet vi inte alla att tidningarnas högst mål är att dra in pengar och gå med vinst?! Och OM man vill vara i medborgarnas tjänst, är det då inte intressant att skriva om förslag INNAN förslagen får tummen ner?! (Information före beslut, som det hette en gång i tiden, på stenåldern, typ.) Då får ju medborgarna en liten möjlighet att påverka i alla fall.
  • Sjukstugan i Backens nya kort i Löjliga Familjen ledningen, dess chefsläkare, intervjuas på en helsida. Hon ser bister ut på alla bilderna. Omgivningen runt henne går i beigegrått. Vi läsare får veta att Sjukstugan jobbar på att minska antalet Lex Maria-ärenden (22 stycken hittills i år), men inte hur. Avvikelserapporter och kommunikation nämns lite svävande.  De långa vårdköerna – Sjukstugan ligger i botten i den senaste mätningen av väntetider i vården – är högprioriterade att minska. Men inte heller här nämns hur. Slutligen vill den nya chefsläkaren satsa på hygienfrågor för att minska smittspridningen. Nästan nio procent drabbas för övrigt av vårdskador… Vill jag dit, eller..? (Som att välja mellan pest och kolera.)
  • Ekonomi-, konsument-, motor-, Sverige- och Världen-sidorna är fyllda av TT-artiklar och annonser. Artiklar som publiceras överallt i alla dagstidningar. Totalt jävla ointressant, med andra ord.
  • Nu till B-delen! Tidningens B-del heter Kultur. Idag känns rubriken rätt passande eftersom sju av sidorna, inklusive sidan ett, innehåller kulturmaterial. Sen följer flera sidor annonser och ett uppslag om mode och sju sidor sport samt annonssidor. Jag bläddrar snabbt. Födde och Dödde, fyra sidor. Därpå en massa krafssidor som börsen, TV-tablåer och serier. God morgon-spalten på sista sidan är oftast läsvärd, men mindre rolig idag eftersom det blir rätt tjatigt när skribenterna alltid ska lyfta fram sina barn.
  • OK, kulturartiklarna…Välskrivna! Till och med de korta notiserna är intressanta! En av kulturskribenterna förstår att Mårten Palme anmäler filmen Call Girl för förtal, Mo Yan, stipendier till Uppsalaförfattare. Bäst gillar jag Lisa Irenius artikel om bilder som sprids via sociala medier. Lisa Irenius skriver bra texter, hon har oftast vettiga åsikter och hon väljer intressanta och aktuella ämnen. (Dessutom noterar jag på hennes bildbyline att hon har klippt sig. Klädsamt!) Den har artikeln har allt – en bra text, ett aktuellt och intressant ämne, kompletterat med bra bilder – samt en bild på en till synes övergiven kulturredaktion (mindre lyckat att ha med i artikeln, kanske… Man undrar vad folket på redaktionen GÖR, nämligen, eftersom de inte sitter och skriver.).  Intressant i artikeln är att Lisa Irenius nämner Susan Sontag och dennas syn på fotografier. Susan Sontag levde ju med en av USA:s mest kända fotografer…
  • En artikel om litteraturforskning fångar mitt öga, men när jag ser att disputationen redan har varit inser jag att den här artikeln säkert har legat ett tag. Och det borde den ha fortsatt att göra.
  • Födde- och döddesidorna scannar jag av. Nej, jag kände ingen idag heller, tack och lov. (Undrar om mitt namn står där snart?)
  • Två bilagor var det idag – en för mig ointressant reklambilaga om elektronikvaror samt Bostadsguiden, som bara innehåller en massa bostäder som ingen utom såna med skamligt höga löner har råd att köpa.

Så. Nu behöver du inte läsa dagens lokalblaska. Men om du vill kan du säkert hitta en del av artiklarna på nätet. Eller så får du låna min papperstidning. Den är definitivt inte värd de 2 600 kronor jag betalade för ett helårsabonnemang.


Livet är kort. 

Read Full Post »

Nej jag har ingen möjlighet att halta runt i stans affärer och köpa julklappar! Nåt enstaka besök kanske det blir, men i år satsar jag hårdare än tidigare på nätshopping. Häromdan hittade jag en lista hos Dagens Nyheter över ställen på nätet där du, enligt tidningen, handlar de bästa klapparna. Snygga, roliga och finurliga klappar i alla prisklasser utlovas.

julklappar i strumpan 2011

Några av förra årets klappar som jag fick i min julstrumpa. Julstrumpan fick jag av min farfar, som hade engelskt ursprung, för typ 45 år sen…


I år tänker jag
ju inte fira så mycket jul heller, så antalet klappar blir betydligt mindre än tidigare år. Jag har tröttnat på att köpa saker bara för köpandets skull, till människor som redan har. Men det är en annan sak att köpa nåt till dem som INTE har… råd. Och bara för att jag inte vill fira jul ska ju inte familjen drabbas, så det blir väl nånting åt var och en.

Nånting jag tänker förse alla i familjen med är var sin bok. Böcker är aldrig fel och jag vill uppmuntra alla till läsning, en lustfylld aktivitet när man har tröttnat på datorn och Kalle Anka på Sveriges Television. Nån nätbokhandel hittar jag inte på Dagens Nyheters lista. Där finns bara tips om sajter som säljer saker för ytan, tycker jag. Jag vill köpa saker för själen. Möjligen köper jag kläder också till den som behöver. Och då blir det inte från nån av modesajterna som DN tipsar om heller.

Böcker köper jag så gott som alltid via Bokus. Bokus är pålitliga och har ett bra sortiment. Jag kan välja olika fraktsätt och snål som jag är väljer jag alltid det som är gratis för mig. Jag får poäng på mitt Med Mera-kort. Den enda negativa jag kan säga om Bokus är att företaget alltid efter att man har handlat fullkomligt bombarderar en med erbjudanden via e-post. Det är oerhört tröttsamt, för när man nyss har gjort en beställning väntar man nog ett tag med nästa. Det gör jag i alla fall, för jag är baske mig inte gjord av pengar.

1 Julklappsböcker dvd o choklad

Förra årets hårda paket!


Om pappa hade levt
hade jag köpt nånting drickbart till honom. Nåt drickbart och värmande för kalla vinterkvällar. Mamma är rent hopplös att handla åt, för där är det bara smink och mode som gäller och det fixar inte jag!

Till Fästmön har jag en liten idé och en större. Naturligtvis kan jag inte gå in närmare på det här, för även om Anna inte läser allt jag skriver (!), läser hon nog det mesta…

Stakar och stjärnor har åkt fram. Så långt sträcker sig mitt julpyntande. Annars får det här med julen vara för min del. Hoppas jag.

Har DU  några bra ställen på nätet som du vill tipsa den som ska köpa julklappar om???


Livet är kort. 

Read Full Post »

Nää… Det är inte konstigt att lokalblaskans John Sjögren – och jag! – är skitgriniga. Så här såg det ut igår morse genom mitt köksfönster:

Novembermörkt och -blött.


Och så här såg det ut
på samma ställe igår kväll:

Novembermörkt och -blött.


Det här inlägget
skulle bli ett riktigt gnällinlägg med fokus på Mig Själv, som alltid – det är ju min blogg! Men jag kan inte låta bli att lägga till några rader om sagde John Sjögren. I dagens lokalblaska ondgör han sig över kvaliteten på de böcker som säljs i dagligvaruhandeln.

De har inte nån högre litterär klass!

anser han.

Gnällspik!

tänker jag. Och är GLAD över att jag kan hitta ett och annat i pocketväg som jag faktiskt vill köpa med mig hem från Tokerian eller nån av ICA-affärerna där jag köper min mjölk, mitt bröd och min Bregott med havssalt. För hellre pocketböcker än nåt av dessa glansiga magasin om mode, smink, kläder, jättebröllop, shopping, jul eller nåt annat YTLIGT!

Men sen dämpar jag mig lite och inser att John Sjögren nog har drabbats av ett allmänt inre mörker, för när jag vänder blad bitchar han om en ny bok om Bruce Springsteen… Ja ja, det här novembermörkret gör saker med oss…

Själv blev jag mega-irriteradBloggportalen igår. Jag fick ett andra mejl från dem att jag är tvungen att klistra in ett Javaskript i den här bloggens fot för att de ska kunna mäta min besöksstatistik på ett, enligt Bloggportalen, korrekt sätt. Bara det att jag inte kan lägga in nåt Javaskript eftersom jag kör en gratisvariant av en WordPress-blogg. Detta innebär att jag, som ligger ganska högt på flera av Bloggtoppens listor, snart faller bort. Nu skiter jag egentligen i det, listor som listor… Men… nån korrekt besöksstatistik kan ju inte dessa listor ge om ett stort antal bloggare UTESTÄNGS – av tekniska skäl. I stället för att försöka hitta en lösning som omfattar ALLA bloggare (som vill, förstås!), hänvisar Bloggportalen till att Google Analytics, Tailsweep och Twingly också använder Javaskript. Ja och??? Så klart att Google Analytics använder javaskript, för under dem finns ju alla B-bloggar. Och Twingly och Bloggportalen har ju gemensam ägare nu. Tailweep vet jag inte vad det är.

Vidare irriterar jag mig på att få ett påminnelsemejl om detta. I mejlet finns en länk – Påmminelse: Lägg till ny Bloggportalenknapp – att klicka på (nej, det är inte jag som har stavat fel, det är nån på Bloggportalen). På sidan hittar man sen instruktioner, men fortfarande ingenting om att den som bloggar för WordPress.com inte kan använda Bloggportalens statistikmätare!!! (Detta var ju som sagt ett påminnelsemejl och jag har kollat upp detta tidigare.)

När jag söker mig till Bloggportalen för att logga in hittar jag inte kontaktuppgifter nånstans. Vad är det för skit??? Kontaktuppgifter är liksom basic på en webbplats!!! Då twittrar jag om min irritation och får hopplösa svar som det ovan om att Google Analytics, Tailsweep och Twingly minsann kräver Javaskript och att man på Bloggportalen hoppas att WordPress ändrar sig. WordPress… Knappast troligt att ett stort USA-baserat företag som WordPress ändrar sig för att anpassa sig efter svenska Bloggportalen… Eller konkurrenten Google…

Så… ta Bloggportalens listor och Twinglys rankning med en stor skopa salt framöver – de omfattar nämligen inte alla bloggare som vill vara med. Och för mig blir de då den här typen av statistik och rankning totalt värdelösa. Totalt.

Och så, för att runda av detta irriterande gnäll-inlägg, som pricken över i, en annons med en fruktansvärd särskrivning. Fruktansvärd!

Glas skål… Jo tjena! Att inte lokalblaskan, som uppenbarligen samarbetar med affären i annonsen, påpekade misstaget och rättade till det…


Efter all denna irritation
kan väl den här dan bara bli bättre? Snöblandat regn föll över mig och Clark Kent* i morse och det lägger förstås ytterligare sten på bördan. Men ändå! Jag ska på ett, förhoppningsvis roligt möte nu på förmiddagen och, bäst av allt, jag har inte alls ont i hälen den här morgonen. Inte alls! Tjolahopp!


*Clark Kent = min lille bilman


Livet är kort.

Read Full Post »

Nej snäll är jag inte när jag skrattar elakt åt de två företag som ringer min gamla mobil minst en gång om dan på vardagar för att sälja privata pensionsförsäkringar. (Så himla ironiskt…) Mobilen ligger ljudlöst på köksbänken, så jag slipper höra ringandet. Det måste vara ett jäkla frustrerande jobb att ringa och ringa och ringa och ingen svarar. För mig känns det lite som att ge igen för alla de gånger säljare har använt automatuppringning och det har varit tyst i luren när jag har svarat. HA! Där fick ni! (Ett uttryck jag finner alltmer användbart…)

HA! Där fick ni!


En rolig och omväxlande dag
på jobbet har tagit slut. Den blev inte alls som jag hade tänkt mig, men bra ändå. Och jag är tacksam för varje dag som jag har jobb och varje månad jag får lön. För då tvingas jag inte delta i nån ostimulerande kurs som vännen Klara eller sitta av tid på en trafikskola som råkar ha avtal med Arbetsförmedlingen… (Lokalblaskan skrev om detta, men artikeln ligger tyvärr inte på nätet.)

Skrivuppdragen haglar inte precis över mig just nu. Det vill säga jag får förfrågningar där jag kan anmäla mitt intresse, men sen blir det inget mer. Synnerligen märkligt när det gäller vissa saker som jag definitivt har åsikter om och erfarenheter av. Men jag får väl se det som att det är företagens förlust. Själv får jag ju tid över för annat. Tyvärr har jag inte så mycket ork kvar för annat…

Det spännande bokprojektet väntar jag fortfarande på ska köra igång. Jag återkommer till detta så snart jag vet mer! Igår tackade jag nej till en förfrågan som rörde ett ämnesområde som definitivt inte är mitt: mode och smink. Då kan ju den som frågar inte ha läst det jag skriver alls

Mot slutet av arbetsdagen kom en förfrågan från en vän om hjälp med att starta ett litet projekt. Tyvärr känner jag att jag inte har tillräckligt med tid och ork för det, inte ens om jag skulle få betalt. Då skulle jag kanske orka liiite. Men man tar inte betalt av vänner, dem hjälper man!

Nu ska jag emellertid göra en påringning själv, till lilla mamma, som har namnsdag idag. Namnsdagar har alltid firats i min familj. Trevligt ibland, jobbigt andra gånger (främst när man bor på annan ort).

I övrigt bänkar jag mig förstås framför TV:n klockan 21 när SvT1 ger sista delen av Torka aldrig tårar utan handskar. Det är det starkaste jag har sett på länge på TV. Synd bara att det är en sån diva som har skrivit det. Men det är en synnerligen duktig skribent, det får man lov att tillskriva honom.

Dags att sluta vara elak och sätta på sig sitt soligaste leende och ringa mamma. Måtte orken räcka till. Jag brukar passa på att lägga mig ovanpå gästsängen när vi ringer, för jag kan inte gå omkring som jag brukar på grund av hälen. Och jag behöver lära mig att komma till ro när jag telefonerar med min mamma…


Livet är kort. 

Read Full Post »

Fick ju ge mig iväg med bilen till verkstan på lunchen, naturligtvis mitt i kungörelsen av namnet på den lilla sessan som föddes igår. Jag var ju stensäker på att hon skulle få Toffel-förnamnet, men så blev det ju inte alls. Däremot blev hon ju hertiginna över det bästa landet, Östergötland. Så jag är rätt glad ändå!

På verkstan fixade de lampbytet på nolltid – Clark Kent* är ju en Toyota och det är ju verkstan också. Då är det ytterst sällan nåt går fel. Detta firade jag med att göra en avstickare till IKEA för att slänga i mig lite quick lunch. HA! BIG MISTAKE!

IKEA vimlade av tanter som kladdade, ungar som skrek och galningar som hojtade. Knivarna var slut, brickorna var skitiga och en stackars tant hittade ingen mjölk till sitt kaffe först.

För min del blev det en räkmacka och en kanelbulla samt svart kaffe. Brödet i mackan var OK, liksom det kokta ägget. Räkorna var skitsmå och smakade ingenting. Tomaten och salladsbladet hade ledsnat redan i förrgår. Bullen var skitgod! Men okejrå, för 47 pix var det acceptabelt.

Dagens quick lunch på IKEA. 


Varenda unge på IKEA skrek.
Nästan alla tanter satt och slabbade utom tanten vid mitt bord. Hon var både trevlig och pratsam och inte ett dugg äcklig. Inte som tanten i vinröd kappa, rött och långt stripigt hår och som kronan på verket, en illgrön basker. Hon såg skitarg ut. Själv förundras jag över att det tydligen är inne bland unga killar att ha långt, tovigt hår som ser skitigt ut. Förut var det synliga kalsonger med bajsrand, nu är det skitigt hår. Varför detta äckliga mode???

Intervjuerna går vidare idag, jag har gjort en och har ytterligare en annan på gång, kanske. Måste ringa några samtal emellan och korrekturläsa det jag har skrivit i min plan hittills. Det rör på sig…

Fästmön och jag ska göra en avstickare till Lager 157 efter jobbet. Blev bara så nyfiken när jag såg en annons idag, kläder är annars ett nödvändigt ont.

 

*Clark Kent = min bilman som nu är tvåögd igen

Read Full Post »

Ibland när man kommer till ett nytt jobb kan man mötas av en viss försiktighet. Lite avstånd. Man blir betraktad en stund, ett par dar. Jag har blivit en fena på att se hur nya människor ser på mig – och om blicken är skeptisk, vänlig, nyfiken eller avståndstagande. Vid eftermiddagsfikat igår diskuterade vi hur decennier får representera olika stilar och moden. Till och med en av professorerna deltog. Föreställningen om att här råder en strikt hierarki känns inte riktigt applicerbar här. Jag upplever dessutom att institutionen har högt i tak – på flera sätt…


Här är högt i tak – på flera sätt.


I onsdags, när det var min första arbetsdag
på nya stället, fick jag en guidad tur av M bland medarbetarna. Problemet var bara att så många var på andra aktiviteter. Inte så många häckade på sina kontor. Därför skrev jag ett mejl till alla dan därpå där jag presenterade mig lite och berättade vad jag ska göra på jobbet samt bjöd in till samtal. Att jag skrev på två språk blev väldigt uppskattat, tror jag!  Nog inser jag med mitt förnuft att jag inte kan intervjua alla 50 personer som arbetar här, men några ska jag i alla fall träffa. Jag har bokat in tre möten/intervjuer hittills. Idag har många kommit förbi mitt kontor för att hälsa och en del har haffat mig i korridorerna. Jag smyger nämligen omkring lite i korridorerna här – av flera skäl. Jag fotar, förstås, men jag känner också in miljön och människorna som arbetar här. Småpratar lite. Lär känna. Hur ska jag annars kunna göra en översyn och ta fram en plan för kommunikationen på institutionen?

Det snöade bara lite fint i morse, men det var fruktansvärt halt och kylan håller i sig. Termometern visade runt -13 grader. I kväll kommer Fästmön – det känns som om det var evigheter sen vi sågs. Det blev ju inte så mycket förra helgen eftersom min mage var i olag. Elias gick tillbaks till skolan i onsdags och jag hörde igår kväll att han var duktig och kämpade med läxorna. Trots att han var hemma och sjuk och borta från skolan ungefär en vecka har han kommit ikapp och kunde lämna in idag. Det tycker jag är jättebra jobbat! För faktum är att jag också tycker att de har ganska många läxor – de går ju bara i andra klass…

I afton blir det fredagspizza, men resten av helgen tänker jag vara kockig och slå på stort i köket. Till lördagsmiddag planerar jag pasta och italiensk färssås med massor av vin. Till söndagen blir det kyckling i gorgonzolasås, serverat till potatisgratäng med massor av vitlök. Anna jobbar som vanligt, två tidiga morgnar, men samtidigt slutar hon också tidigt så vi kanske kan göra nåt på eftermiddagen.  På lördag kväll bänkar vi oss förstås framför TV:n för att se den första deltävlingen i Melodifestivalen 2012  . Jag försöker live-blogga då och jag hoppas att du hänger på och kommenterar – om du inte har nåt bättre för dig! Den som vill kan smyglyssna och smygtitta en minut på bidragen redan nu kan göra det här!

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »