Vecka 16: Ägg och Skägg

Ett höjande och sänkande inlägg.

---

 

Torsdag och som vanligt presenterar Tofflan den gångna, Tofflianska veckans toppar och dalar. Och det är faktiskt inte svårare än så här:

Ägg

• Wordfeud (Tack för distraktion och skratt!)
• Pinterest (Jag pinnar på, men mest mina egna bilder, ego som jag är!)
• Jag heter inte Miriam (En ganska ny och mycket bra bok!)
• Förra fredagens födelsedagsbarn (Den Bästa Fästmön!)
• När livet vänder (Inget på TV kan konkurrera med den serien just nu!)
• Snäll-Johan och Starke Björn (Äldsta bonussonen och Mr Naprapat – räddande änglar!)

Skägg

• Snurrig doktor som skriver fel på intyg (Rätt hade varit bättre…)
• Min rygg (Som hindrar mig från att jobba de futtiga veckor jag har kvar…)
• System i olag och gapande grannar (Lika irriterande båda två!)
• Jordkockor och homofober (Mitt i skiten, liksom…)
• Folk som talar om för mig hur jag ska vara (Jag är vuxen.)
• Folk som kommenterar mina blogginlägg på Twitter (På Twitter puffar jag bara för mina blogginlägg. Alla som läser min blogg finns inte på Twitter, men det är justast om alla kan läsa eventuella kommenterar. Det är inte mycket svårare att kommentera på bloggen än på Twitter. Första gången måste man fylla i några rader om sig själv så att administrationsskorpionen vet att det inte är spam. Därefter är det hur lätt som helst.)

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Mitt i skiten, ungefär

Ett inlägg om skit. Skräp, alltså. Och homofobi.

---

Uppdaterat inlägg: Och nu har det kommit ytterligare en tumme ner för att Anna och jag förlovade oss. Varför läser homofober min blogg?

Så klart att det gjorde mig ledsen när jag noterade att nån läst mitt inlägg om den 8 november 2013 och gjort tummen ner. Jag tror nämligen inte att det var de fakta jag la fram i inlägget som gjorde nån negativt inställd utan att jag skrev att Fästmön och jag firade femårig förlovningsdag. Den tummen ner sved, kan jag meddela. Och det var väl kanske syftet med den också, eller? Själv skulle jag aldrig ha mage att trampa på nåns kärlek – så länge det är kärlek och inte besatthet, sjuklig svartsjuka eller liknande. Så länge ingen far illa av kärleken, vill säga.

Tummen ner för vår femte förlovningsdag.

 

Morgonstund på golvet, med den obarmhärtiga vårsolen i ögonen.

Annars ligger jag mest här  och tittar på skit. Skräp, vill säga. I morse när jag vårdade ryggen på köksgolvet hittade jag en stor lerkocka. Antagligen nåt som vattumännen drog in i förra veckan, för jag går då inte in med leriga dojor i mitt kök.

Kanske en jordkocka från den här högen? (Bilden är från Gamla Uppsala och tagen i höstas.)

Jag ligger här och glor och noterar hur obarmhärtigt vårsolen visar hur skitigt här är. Kanske kan jag promenera runt lite med dammvippan, i alla fall. Bara så jag står ut. Och jag ska ju företa mig lätta promenader, enligt doktorn. Fast idag behöver jag ta en lätt promenad över till Tokerian. Nyponsoppan och filen är slut och det är det jag lever på just nu.

Till påsken ska jag försöka få upp aptiten för då bådas det annan mat. Ägg, lax, sill och Janssons frestelse, har Anna och jag talat om. En liten klar vill jag förstås ha på påskafton och kanske kan jag skippa en tablett just den dan, bara för att få njuta av Östgöta sädes..?

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »