Helgsummering

Ett summerande inlägg.

---

 

Ensamheten kan vara väldigt ledsam. (Bilden är från Vaksala kyrka.)

Det går faktiskt nästan inte att förklara hur det känns när jag har lämnat av Fästmön i Himlen och hon har stängt bildörren. Det är inte roligt (= understatement) att bo på var sitt håll när två bara vill vara en. Men så är det av olika skäl. Jag gör mitt bästa för att förändra min del av det hela. Jag for hem ensam till en tom och kall lägenhet. En matlåda från frysen stod på tining till söndagsmiddag, men först blev det ett samtal till lilla mamma. Jag ringde mamma igår också och hon var ledsen och deppig. Det är svårt att trösta nån som är ensam, jag vet själv hur ledsam ensamheten är ibland.

Jag har annars haft en bra och vilsam helg. Vi har tagit det lugnt och ätit och druckit enkelt, men dyrt och gott. Vi firade typ

Hallå vin!

och njöt av det goda i livet, samtidigt som vi också sände tankar till dem som inte längre är bland oss här på jorden.

Fredagen tillbringade vi i Himlen med busungarna Katt och deras mamma. En behöver aldrig ha tråkigt när det finns kattungar som showar i närheten. Jag la ut ganska många bilder på dem här på bloggen igår, men två bilder sparade jag till idag:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Vi åkte in till New Village nånstans mitt på dan igår. När vi kom hem till mig kunde vi konstatera att det saknades vissa medikamenter. Det blev därför bara en snabb titt in i Ilonas och Lottas retro- och vintageaffär på Hjalmar Brantingsgatan 4A (när får butiken ett namn, tro?). Till min stora sorg (?) upptäckte jag att den fina leksaksbensinpumpen fick en ny ägare medan vi var där. Jag tröstade mig med att glo på en drinkvagn, fina glas och en dräkt som skulle ha kunnat tillhöra Jackie Kennedy, inte Tofflan Tofflansdotter. Jag har viss självinsikt, alltså.

En tur till Stormarknaden blev det därefter, för vi behövde både medicin och mat. Sen fick vimsmajorna flamsa tillbaka till Himlen för att hämta läkemedelstillbehör. Lördagen hade nästan gått över i kväll när vi återvände till New Village. Mamma fick sitt telefonsamtal och vi fick kaffe och bulle.

När mörkret hade sänkt sig for vi ner till Gamla kyrkogården i stan. Där var hur mycket folk och bilar som helst och en gubbe krävde att jag hissade ner mitt bilfönster så att han kunde tala om för mig att jag körde där jag inte fick köra. Orka! Han hade gjort större nytta om han hade stått i andra änden av gatan och lekt polis och motat bort alla felparkerare som stod på både cykelbana och trottoar. Gubbar!

Vaksala kyrka for vi sen till. Där tycker vi båda att det är så fint och Anna har viss anknytning dit. Det pågick en gudstjänst så vi tittade bara in lite snabbt i den gamla 1100-talskyrkan. Sen famlade vi oss genom mörkret, med marschaller på båda sidorna av gångvägen, upp till minneslunden. Tyvärr var det en unge som nån hade släpat dit som babblade hela tiden, annars var där väldigt vackert och rofyllt. (Nej, låt helst inga barn komma till mig.)

Hemma tog vi var sitt glas vitt till en räkbomb och därefter vidtog en ganska mastig filmkväll – endast avbruten med 50 minuter Downton Abbey. Vi såg för övrigt ganska många filmer den här helgen och om dem skrev jag här idag. 

Vi satt uppe länge igår och därför stannade vi i sängen länge i morse. Kaffe och böcker på sängen en söndagsmorgon är inte alls fel. Jag läste ut en deckare om amerikansk politik och grep därefter en bok om svensk politik, på sätt och vis, att läsa härnäst. Den senare börjar bara som väldigt hemskt. Författaren Eva Franchell berättar om att hon har haft två bästa vänner. Den ena blev mördad och den andra dog i cancer. Så sorgligt…

Från amerikansk politik till svensk.

Innan vi anlände till Himlen i eftermiddags tittade vi in på Fullerö handel. Den affären bara växer och växer – precis som dess priser. Men fina grejor säljer de! Vi köpte inget utan tittade bara.

Nu har jag ätit spaghetti och kycklingfärs från frysen och jag ska hälla ner mig i bästefåtöljen och läsa en stund innan Bron börjar. I morgon är det måndag och en ny, härlig arbetsvecka väntar på mig. Jag hoppas att du också har nån sån att se fram emot!

Här är några bilder från min helg:

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Allhelgonafrid

Ett fridfullt inlägg.

Allhelgona. Vi for in till Gamla kyrkogården i stan. Promenerade runt bland höga gravstenar och krattade gångar. Jag kan ju inte besöka varken pappa eller mor- och farföräldrar. Ville ändå känna nån sorts… frid… efter att ha telefonerat med mamma i en halvtimme…

Gammalt träd på Gamla kyrkogården.

Här ligger många kända personer begravda. Det började bli mörkt, men vi fick i alla fall se Dag Hammarskjölds grav och några andra bekanta namn. I Minneslunden möttes vi av mycket folk och många ljus. Det var så vackert. Skymningen föll…

Träd på Gamla kyrkogården i skymningen.

Så for vi till Vaksala kyrka, för där i Minneslunden finns Fästmöns morföräldrar.

Silhuetten av Vaksala kyrka. Gångarna var vackert upplysta av marschaller.

Vi mötte några levande släktingar till Anna också. Det kändes gott. Kvällen var ruggig och nästipparna iskalla. Ljusen så många. Saknaden så stor.

Så många ljus.

Nu ska vi försöka tina upp oss med middag och vin. Senare i kväll blir det Kråkguldet – före och efter Downton Abbey. Det är extra skönt att vara två idag. Jag hoppas att du inte känner dig ensam.

Livet är kort.

Read Full Post »

Dagens järn i elden

Idag är det lite många järn i som ska vara i elden för min del. Jag tänkte inleda med en promenad med snabeldraken. Men först måste jag bara förfasa mig över hur illa journalister stavar nu för tiden. Som vanligt är det lokalblaskan som uppenbarligen inte har rättstavningskunnig personal. Igår läste jag till exempel

vetrinär

Men hallå! Detta tror jag inte är nåt korrfel utan nån som helt enkelt inte kan stava rätt. För det stavas ju

veterinär

I morse var det dags igen. Då läser jag om folk i stan som har anmält Kents konsert i lördags för att ljudet var störande. För det första är jag förundrad över hur nån kunde tro att det INTE skulle störa de omkringboende. Slottet, på vars gård konserten gick av stapeln, ligger på en höjd i centrala stan. Klart att det hörs vida omkring! Mamma och jag hörde en del förspel när vi var till Minneslunden och mamma undrade vem det var som spelade orgel så fint…

Men sen kan man ju fundera över vad som är störande eller inte. Och kan man inte vara liiite tillåtande en lördagskväll i semestermånaden juli..? Bosätter man sig i centrala stan får man nog vara på det klara med att där finns mer ljud och oljud än om man bosätter sig i en stuga i skogen.

För det andra studsar jag vid meningen där konsertfixaren uttalar sig. Han har säkert använt ordet

dom

men journalisten kan uppenbarligen inte skilja på

de och dem

när han skrev sin text. I det här fallet hade nästan till och med jag tyckt att det hade varit bättre att använda

dom

än att skriva så här fel:

Det är tråkigt att det finns dem som har känt sig störda, […]

Ja, ja, det är tur att dessa duktiga skribenter har fast jobb, medan en annan, som faktiskt kan stava, hankar sig fram med visstidsanställningar…

OFFERKOFTEVARNING!!!

För det tredje vill jag föra till protokollet att jag inte har nån åsikt om Kent. Jag har aldrig lyssnat på bandet, även om jag med all säkerhet har hört nån/några av deras låtar på den tiden jag lyssnade på andra radiokanaler än Bandit Rock…

Om det var nån som trodde att jag inte har extra ont idag, så trodde den fel. Jag har extra ont och är extra gnällig. Men som sagt, en promenad med snabeldraken väntar och efter det ska jag fräscha till mig och gå på kalas. Bäste kalasminen på!

Kalasklädd. Notera t-shirten med texten ”Serial bitch”. Tischan är nerpackad!

Livet är kort.

Read Full Post »

Till minneslunden och lite andra turer

I centrala Uppsala, vid gamla kyrkogården, nära dess kapell/krematorium, finns en väldigt vacker minneslund. Detta var ett av våra mål idag. Min nästan-brors mamma har sin viloplats där och vi ville passa på att lämna en liten blomma.

Mörkrosa rosor till M.A.

Mamma säger alltid att min nästan-brors mamma älskade rosa rosor. Vi hittade en bukett mörkare rosa sådana som blev riktigt fina.

Mamma vid minneslunden. (Jag tiltade kameran lite här med vilje, annars kan min förföljde nästan-bror kanske råka ännu mer illa ut på grund av såna som älskar hakkorset.)

I övrigt blev det ett par ärenden till och en shoppingtur inne på Tokerian. Vi hade tänkt att gå till Maestro och äta idag, men mamma orkar inte gå så långt och taxi idag igen blir lite kostsamt. I stället äter vi grillad kyckling med potatissallad här hemma. Sen kan mamma se lite på det där evenemanget som numera är det enda som visas på SvT1.

Just nu packar mamma. Själv har jag slängt ner underkläder och t-shirt i min lilla rygga, den lilla som har denna fina logga:

Inget i Uppsala län har tjänat mig troget och går strax i graven av slitage. Det ligger riktig handgripligt terapiarbete bakom den loggan!

Den lilla ryggan är så sliten att tyget i dess botten nästan är genomskinligt. Jag har tänkt i några veckor att inhandla en ny rygga på Clas Ohlson, för där hade de nån modell större till bra pris. Får försöka hinna det på måndag eller tisdag.

I morgon, söndag, är det alltså resdag igen. Jag ska skjutsa hem mamma och stannar sen över natt. Räknar med att vara hemma i Uppsala igen tidig måndagskväll. Då ska jag tvätta och packa och greja, för sen väntar min riktiga semester: Pride! Som jag har längtat… Då är såna som jag rätt normala och jag får möjligheten att träffa andra – kända och okända – från hela Sverige. Det brukar bli många återseenden, en del kära sådana, andra kunde man klara sig utan…

Livet är kort.

Read Full Post »

Varmaste dan hittills…

Den varmaste dan hittills tog vi en tur till kusten… Närå, vi åkte till mitt jobb. Mamma tittade på husets utsida och parkerade sig sen i entrén, medan jag åkte upp och skickade iväg en läkemedelsräkning till personal.

Vi hade bestämt att köpa kycklingspett på thaistället, men när vi kom dit var de slut. Det blev biff i stark sås och friterad fisk i stället. Maten tog vi med hem för att ätas i kväll. Jag fascinerades av ett antal bilder som väl gissningsvis föreställer en kung. Men jag tycker att det ser ut som en kvinna med mustasch, i alla fall bilden i mitten och den till höger.

Kvinna med mustasch i mitten och längst till höger? Jag hade gärna haft mustasch om det inte hade ansetts så konstigt som det gör. 

Vi tog en åktur på området och jag försökte förklara var jag hade jobbat och var jag brukar äta min lunch. Det var tämligen dött överallt och uppe på min arbetsplats träffade jag bara R, som jag pratade med en liten stund. R satt och förberedde höstens lektioner… Känns lite avlägset, denna sommarens hittills varmaste dag. Jag såg också att S satt och jobbade, men h*n såg så upptagen ut att jag inte ville knacka på och störa.

På väg tillbaka stannade vi för att titta på skor. Det var vad mamma ville titta på, själv hann jag knappt med. Vi svängde in med maten i New Village så jag fick ställa den i kylen innan vi fortsatte till Gamlis för en eftermiddagsfika.

Odinsborg serverade oss kaffe och kaka.

På Odinsborg var det lite hejsan svejsan som vanligt. Servetterna var slut och i stället erbjöds gästerna såna där pappershanddukar som finns på toaletter. Fräscht, liksom… Not! Tjejen i kassan hällde på vaniljsås så mammas äppelkaka simmade. Själv tackade jag nej till mjukglass till min kladdkaka. Det ska vara grädde, för fan! Sen tog kaffet slut. Ungar larmade, gamlingar skrek och en tant gasade på sin eloped så gruset sprutade. Men kladdkakan var svinigt god, svinigt! Och värmde gott i värmen…

Svinigt god.

Mamma frös, jag svettades, termometern i bilen visade på 28 grader. Allting är kladdigt och svettigt och takfläkten snurrar på max i sovrummet. Inte blev jag mindre sugen på att vara vid vatten när Fästmön messade att det var just vid vatten hon befann sig…

Mamma frös i sommarkylan.

Innan vi svängde hemåt blev det en tur till Tokerian och apoteket. På Tokerian sprang ungar kors och tvärs så jag höll på att krevera, men annars var där svalt och skönt.

I kväll och i morgon tar vi det lugnt. Jag ska se Tyst vittne i afton. I morgon har mamma tid hos min frissa och efter det tänkte jag att vi skulle göra som Anna och jag gjorde när jag hade klippt mig – gå till Luckan och äta. På fredag väntar nya shoppingäventyr och på lördag ska det shoppas igen, packas samt minneslund besökas. Fullt ös, medvetslös, alltså.

Livet är kort.

Read Full Post »