Posted in Böcker, Diskutabelt, Familj, Ironi, Personligt, TV, Vänner, tagged Adidas, andras recensioner, ärlig, barnslig, behöva, beskriva handlingen, besviken, bilkörning, bjuda, bröd, brevbärare, brutalare, duktig, dyrt, engelska, examen, fan club, födelsedagsfika, författare, försättsbladet, fika, form, fotsteg, gammal, garage, gå, glad, googla, grannar, Gränby centrum, grym, hälsning, huvud, huvudämne, icke läskunnig, inhopp, inkompetent, inlägg, inte alls lika namn, inte korrekt, intervju, journalistiskt hafsverk, kaffe, kan inte läsa, klädvårdsrulle, klämma till med, kolla, kuvert, kycklingchorizo, läsa, litteratur, litteraturvetenskap, lokal webbtidning, macka, mamma, mängd, medelpris, middag, mindre roligt, missa inte, missnöjd författare, mobiltelefoni, munläder, När livet vänder, nöjd, ny, orange, påminna om min, pengar, person, post, postbox, prova, publicera, räksallad, recensera, regler, shopping, skohorn, skojig, skratta, skriva, skryta, slant, snäll recension, svart, Sveriges Television, tack, toppen, trasig, underkläder, uppdrag, ute och cyklade, verk on 08 april 2015|
6 Comments »
Ett inlägg i vilket Tofflan träffar en vän samt byter ut gamla trasiga grejor mot nya och hela.
Dagens utflykt gick till Stormarknaden. Jag behövde ett par hela skor. Fem skoaffärer på en halvtimme blev det innan ett par nya, svarta och orange Adidas var inköpta för 800 kronor, ett medelpris när det gäller gympadojor, insåg jag. Jag hann till och med prova dem MED mina inlägg och de kändes toppen. I kväll ska jag känna efter hur de känns att gå i garaget tur och retur samt för bilkörning. Eftersom mitt skohorn och min klädvårdsrulle också hade gått sönder inhandlades även nya och hela såna. Mammas peng var rundligt tilltagen. Jag som nästan aldrig köper kläder inhandlade även underkläder idag! Sånt som är mindre roligt – och ofta mycket dyrt – att köpa, men som man behöver. Nu har jag en slant kvar och den räcker till mat den här månaden och kanske en fika på min födelsedag. Jag har för övrigt ringt mamma och berättat om inköpen och jag tror att hon var nöjd.
Detta bildspel kräver JavaScript.
Peter – med fotsteg in genom huvudet och ut genom det. En rätt skojig bild blev det och det var tanken. Pe gör mig nämligen glad!
Mellan mina inhopp i de olika affärerna träffade jag Pe. Det går aldrig undan mer än i vårt munläder när vi ses. Enligt Pe:s och mina regler ska den av oss som har jobb bjuda den andra på fika. Därför åkte Pe på att betala en kaffe och en macka till mig. TACK! Plötsligt hade två timmar passerat och Pe skulle ut på uppdrag, medan jag ju fortsatte min shopping.
Hemma i New Village igen hittade jag grannarnas post i min postbox, så jag plingade på hos min fan club (<== ironi, för de gillar mig inte särskilt mycket) och överräckte två kuvert. Undrar om min post har hamnat hos nån annan granne… Jag och just dessa grannar har inte alls lika namn, så uppenbarligen kunde brevbäraren inte läsa, eller nåt.
På tal om att läsa fick jag veta idag att jag varken kan läsa eller recensera böcker. Märkligt med tanke på den mängd böcker jag läser samt min examen där litteraturvetenskap är huvudämne. En missnöjd författare kallade mig inkompetent och icke läskunnig samt min recension
ett journalistiskt hafsverk.
Jag skrattade mest åt det barnsliga. Tror författaren att jag skriver en snäll recension bara för att h*n skickar mig sin bok med en hälsning på försättsbladet? När jag nu läste vad jag hade skrivit i min recension tycker jag att jag var ganska snäll trots allt – särskilt med tanke på vad jag kunde ha klämt till med, men inte gjorde. Vidare skrev jag om verket och dess form och inte om personen-författaren – till skillnad från den uppenbarligen besvikna författaren som inte drog sig för att kalla mig saker som jag tycker är inkorrekta. Nä, jag är ärlig i mina recensioner, men kunde i och för sig ha varit brutalare i min ärlighet – fast vad hade jag vunnit på att vara grym? Förresten försökte jag kolla andras recensioner av boken. Nu när jag googlade fann jag en som påminde om min, en som inte var nån recension utan bara i korthet beskrev vad boken handlade om samt en intervju där författaren skryter om hur duktig h*n är på att skriva. Det var allt. Så nej. Jag känner inte att jag var ute och cyklade i min recension, som för övrigt publicerades för ett tag sen i en lokal webbtidning.
Idag blir det kycklingchorizo med bröd och räksallad till middag. Sen ska jag, som enligt somliga inte är så läskunnig, ägna mig en stund åt min bok på gång (som jag dessutom läser på engelska, ju) innan jag kollar på När livet vänder klockan 20 på SvT2. Missa inte det du heller – tycker jag!
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Familj, Krämpor, Personligt, tagged a-kassan, a-kassekort, arbete, äta, ätbart, ögon, beställning, billiga, bredband, brist på föda, dyrt, filmjölk, fin mat, genomläsning, glad, glömma bort att äta, hälsning, illamående, inkClub, kapitel, kommentar, kontaktlinser, krångla, levererar snabbt, måndag, middag, mindre roligt, nätbutik, nej, nytt jobb, paus, postbox, redigera, regna, roligt, söka jobb, söndag, skjutsa, skriva, skriva intensivt, skrivare, skrivbord, sluka toner, snabbmakaroner, stekt kycklingkorv, svårt att sova, telefonsamtal, tunna skivor, uppehåll, Willys on 07 oktober 2014|
8 Comments »
Ett skrivande inlägg.
Det vräker ner.
Det har nog regnat hela natten. I morse var det uppehåll en stund, men nu vräker det ner igen. Jag hade svårt att sova och klev upp före klockan sex, före Fästmön, till och med. Parkerade mig vid skrivbordet och började genomläsningen av de sex sista kapitlen. Eftersom jag redan var uppe skjutsade jag Anna till jobbet. Hemma igen fortsatte jag min genomläsning. Jag har nu redigerat fyra av de sex sista kapitlen och skrivit ut. Två kvar.
Bredbandet har krånglat och igår lyckades jag i alla fall få iväg ett a-kassekort för två veckor till a-kassan. Men jag sökte inga jobb. Det har jag emellertid gjort idag också. Tre stycken hittills och ytterligare två ska jag försöka hinna med under dagen. Nåt telefonsamtal som utlovats till igår har fortfarande inte kommit. Jag gissar att det blev ett nej.
Bläckpatroner är dyra…
Pauser behöver jag bli bättre på att ta. Och så måste jag äta emellan. Jag tror att gårdagens illamående orsakades av brist på föda, helt enkelt. Det är inte alls så att jag håller på att fakta av, men jag glömmer bort att äta när jag skriver intensivt. Det är ju så roligt! Det enda som är mindre roligt är att skrivaren slukar toner. Toner är dyrt! Men inkClub är billigare än andra nätbutiker och levererar snabbt! Jag gjorde en beställning i söndags på svart toner – igår, måndag, kom den i min postbox.
Nu ska jag trycka i linserna i ögonen och sen se om det finns nåt ätbart innan jag fortsätter med skrivandet. En tur till Tokerian ska det bli också, för filen börjar ta slut. Middag har jag tänkt ut redan till kvällen – det blir stekt kycklingkorv i tunna skivar och snabbmakaroner. Anna får så fin mat här i New Village-köket…
Jag blir glad när du lämnar en hälsning i en kommentar!
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Diskutabelt, Familj, Krämpor, Musik, Personligt, tagged a-kassa, alster, ampert brev, anställningsbevis, arbete, arbetssökande, äckligt, årsskiftet, ögon och örn, öppen för möjligheter, överdosera, bedrövligt, begåvad person, behöva, belöna sig, betala, blogg, boendefråga, boka intervjutid, bruntråkigt bröd, choklad, delmål, eftermiddagskaffe, erkänna, ersättning, försöka gå ner, frö, fullt sjå, gå ner i vikt, godis, grovt, gurka, hälsporre, högerfot, hela mitt yrkesverksamma liv, hinta, hitta nytt jobb, ifrågasätta varenda krona, jobb, kalkonsalami, kliva upp, komma ut, Kommunalrådet, kul, kuvert, kväll, läsa, löjligt krav, månad, medlem, mindre roligt, morgon, musikrecension, nåt gott, nöjd, nyfiken, nytt jobb, nyttigt, ost, permanent, politiker, rolig, roligare, saftigt, september, snälla saker, sova, spänd, studera, studier, ta sig uppåt, ta sig uppåt landet, tid, tillvaro, tisdag, tomat, träff, trött, tristess, tro, umgås, vansinnigt intressant, verklighet on 19 augusti 2014|
6 Comments »
Ett vardagligt inlägg.
Man ska inte överdosera – inte ens kaviar.
Bara för att man är arbetssökande får man inte straffa sig själv med att tillbringa dagarna i tristess. Nä, det gäller att ta sig uppåt. Och att komma ut. Hitta delmål, göra snälla saker, belöna sig när man har gjort nåt bra. Men hela tillvaron går ut på att hitta ett nytt jobb. Ögon och öron är ständigt öppna för möjligheter och det gör i alla fall mig lite trött. Jag kliver upp vid sjutiden på morgonen, lägger mig runt klockan 23, läser och sover sen runt sex timmar. För det mesta räcker det. Man ska inte överdosera!
Idag har det varit en ovanligt bra dag för att vara tisdag. Till exempel har intervjutid bokats, jag har kommit ikapp med jobbsökeriet och jag har fått anställningsbeviset som a-kassan har tjatat om. Det sista har jag lagt i ett kuvert tillsammans med ett… ampert brev. Men brevet tänker jag inte posta förrän i morgon, jag har så himla ont av hälsporren i högerfoten idag. Jag hoppas verkligen att de blir nöjda nu. Om du bara visste hur mycket jobb och tid som har lagts ner på detta rätt löjliga krav på ett bevis för hittills i år nio timmars arbete. Har de alltför lite att göra på a-kassan? Nä, det kan jag vill inte tänka mig. De har väl fullt sjå att ifrågasätta varenda krona en sån som jag får. Jag, som har varit medlem hela mitt yrkesverksamma liv och betalat in, varje jävla månad, i tron om att jag ska få ersättning när jag väl behöver det…
Roligare har det varit att diskutera en kommande musikrecension på en blogg nära dig. Jag tror bestämt att det är en begåvad persons alster jag ska recensera om ett par veckor. Spännande!
Grovt bröd med en massa frön – och ost, kalkonsalami, tomat och gurka.
Mindre roligt är det här med att försöka gå ner. I vikt. Alltså, när man gärna vill ha nåt gott till eftermiddagskaffet och helst av allt lite choklad eller annat godis på kvällen… Hur kul är det då med grovt, bruntråkigt bröd med en massa frön? Faktum är att det inte var alltför bedrövligt utan riktigt saftigt och gott till kaffet nu i eftermiddag! Med ost, kalkonsalami, tomat och gurka på måste till och med jag erkänna att nyttigt inte behöver vara äckligt…
Tillbaka till det roliga! Nån som ska ta sig uppåt landet för att studera har fått boende idag fram till årsskiftet. Det glädjer mig att det är löst nu eftersom studierna ska inledas den 1 september. Sen får vi hoppas att kursen är bra och givande och att boendefrågan löser sig lite mer permanent.
I morgon ska äntligen träffen med Kommunalrådet bli av! Jag är spänd och nyfiken, för det har hintats en del. Sen är Kommunalrådet en vansinnigt intressant och rolig person att umgås med också, vilket inte gör saken sämre. Det gäller att ta sig ut i verkligheten ibland – både för såna som mig och för politiker.
Livet är kort.
Read Full Post »
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 