Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Mina vårdkontakter’

Ett inlägg om inre påfyllningar och tömd skalle – utanpå.


 

Den här dan började inte så bra. När jag kom till jobbet var min skärm alldeles svart. Hur jag än klämde och kände på kablar etc ville den inte vara med. Så jag sprang ner till ADB-sektionen IT och fångade upp en av stjärnorna där. Efter en stunds micklande och en omstart av datorn fick skärmen liv igen. Vilken tur att somliga har magiska händer!

ADBsektionen

Vi har stjärnor på vår ADB-sektion.

 

Höstträd

Jag försöker hinna med hösten en stund varje dag.

Jag var sen i morse, men tack vare att grannen visat mig snabbaste bilvägen till jobbet var jag där på tolv minuter blankt. Därför fick jag vänta i friska luften i fem minuter. Idag var det fem grader varmt och ljuvligt skönt, om än inte soligt. Hösten fortskrider utanför och jag försöker få en stunds utevistelse varje dag även om det blir korta visiter.

Det har varit en hektisk dag på jobbet. Det fullkomligt trillar in arbetsuppgifter. Jag är inte världens snabbaste – än! – så det går inte alltid fort. Idag fick jag i alla fall iväg ett granskat dokument till dess författare samt påbörjade en ny granskning. Och kämpade med allt runt omkring, administration av diverse slag. Det är verkligen inte lätt att ta in all. Men jag lär mig och det går framåt och nu har jag provat på många saker – och märker till min förvåning hur mycket jag faktiskt tar in. Känslan att en inte är varken obildbar eller outvecklingsbar är rätt skön. Det ska bli väldigt roligt att få visa en före detta kollega min nya arbetsplats på måndag när hon dyker upp för en lunch!

Det var ganska skönt också att läsa i media att trenden att fler äldre får jobb håller i sig. En är inte helt värdelös, alltså. Det är hela tio procent fler tjänstemän över 50 som fick nytt jobb under årets tre första kvartal jämfört med samma period förra året, visar statistik från Trygghetsrådet. Det är till och med många över 60 som får nytt jobb.

Efter arbetsdagens slut tuffade jag vidare till M som tog itu med min kalufs. Det är alltid trevligt att träffas och prata, vare sig det handlar om böcker, nytt jobb eller rökande grannar (inte mitt problem för tillfället). För min del blir det en stunds skön avkoppling också. Jag bara sätter mig och blir fixad i huvet. Eller utanpå, dårå.

På hemvägen stannade jag till vid Tokerian för att handla lite mat och vid apoteket för att hämta ut lite medicin. Jag passade på att kolla om mina mediciner går att köpa utan recept, för jag tycker att det har blivit så krångligt att förnya recept. Två av tre kan jag köpa utan doktorns inblandning, men det blir förstås dyrare. Eftersom jag behöver även den tredje medicinen slipper jag inte från att kontakta mottagningen. Fast jag vägrar att använda Mina vårdkontakter, jag ringer och läser in på en telefonsvarare. Sen tar det fem jävla vardagar innan det finns ett e-recept på apoteket.

Idag fick jag ingen post som gjorde mig arg. Jag fick bara räkningen på min månadsavgift för bostadsrätten. Jag betalade den direkt. El- och vattenförbrukningen var ungefär som förra månaden, men jag gissar att det märks skillnad vid nästa faktura.

Men nästan bäst av allt idag var att jag via e-post fick min första lönespecifikation på över ett år. Nästa vecka trillar det in lön för de fem dar jag arbetade i september. Förhoppningsvis kommer en liten peng från a-kassan då också, men det kan en aldrig så noga veta, förstås. Hur som helst, känslan att få en lönespecifikation var ganska skön. Jag får påfyllning på kontot…

Nu ska jag fylla på kroppen med ett par rostade mackor också. Lunchen bestod av fisk som smakade nästan okokt. Eller också var det de förbannade morötterna som hade hittat in i min lunchlåda från Findus. Det är bara en sak jag gillar med morötter: färgen.

Fiskgratäng med dillsås o morötter från Findus

Idag lagade Findus fiskgratäng med dillsås och alldeles för många morötter.


Bäst idag blir det klockan 21.
Då åker jag och hämtar Fästmön som kommer på snabbvisit över kvällen och natten.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett kommenterande inlägg.


 

Det finns många skäl till att jag är negativt inställd till elektronisk journalhantering och Mina vårdkontakter. Jag vet visserligen att pappersjournaler, som kunde ligga och skräpa lite här och var, inte heller var nåt idiotsäkert system. Men elektroniska journaler och Mina vårdkontakter utger sig för att vara säkert vilket jag inte tycker att det är. Bara en sån sak som att min tandläkare skulle kunna läsa mina sjukhusjournaler… ja, du fattar. (Min tandläkare har liksom inte med mina knäppa blodvärden att göra så länge jag inte äter vissa mediciner. Och min tandläkare frågar alltid när jag är på plats i undersökningsstolen vilka mediciner jag äter ifall dessa kan medföra ökad blödningsrisk eller påverka bedövning.)

Piller

Jag ringer när jag mina piller är slut.

Min husläkarmottagning blev på grund av att den organisation i vårt län, som ansvarar för invånarnas hälso- och sjukvård, beslutade att elektronifiera så många patientkontakter som möjligt (varför PRATA med patienten..?) intvingad i Mina vårdkontakter. Det är via datorn, webben och e-legitimation jag, som sjuk patient, ska krångla för att boka en tid i sjukvården eller förnya ett recept. Jag vägrar. Jag tänker fortsätta ringa min mottagning så länge det är möjligt, för jag vill få bekräftelse direkt på att vårdpersonalen har uppfattat mitt behov, så att säga.

Det senast idiotiska jag läste om elektroniska journaler är så kallade e-kommentarer. Från och med årsskiftet ska patienter i vårt län kunna lämna kommentarer till vårdpersonalen i sina journaler. Det låter väl rätt demokratiskt, yttrandefritt och bra? Jorå, men det är bara det att vårdpersonalen inte är tvingad att läsa dessa kommenterar eller agera utifrån kommentarerna.

Alltså, ett exempel: en patient läser i sin journal att läkaren har skrivit att patienten har artros i höger axel. Men patienten har artros i vänster axel. Patienten kan då, från årsskiftet, göra en e-kommentar och skriva ”det står att jag har artros i höger axel men jag har det i vänster”. Fine! MEN… ingen i vården är skyldig att läsa detta eller ändra den felaktiga uppgiften i journalen. E-kommentarer är alltså totalt meningslösa och inger förväntningar som kanske inte uppfylls.

Den som vill att viktiga uppgifter som i exemplet ovan ska gå fram till vårdpersonalen ska i stället använda en annan funktion i Mina vårdkontakter, nämligen meddelandetjänsten Kontakta mig. Logiskt? Kanske. Men e-kommentarer är ju totalt verkningslösa i såna fall. Eller vad ska man ha e-kommentarer till? Det patienten skriver i sin e-kommentar kan emellertid läggas in i journalen av vårdpersonal. Men det är inte säkert. Det är till och med långt ifrån säkert att nån personal ens läser patientens kommentar.

politiker

Avgående politiker med visstidspensionspapper?

Nej, e-kommenterar känns ju nästan lika knäppt som att en avgående politiker, ett råd, som 53-åring får visstidspension, det vill säga 27 200 kronor i månaden tills han fyller 65 år. Den fina och demokratiska organisationen (^== ironi) har nämligen bestämt att politiker, som har varit anställda inom organisationen och som fyllt 50 samt arbetat (!) inom organisationen i minst fyra år ska få visstidspension. Om den visstidspensionerade får ett jobb med lön ska pensionen emellertid kvittas bort mot lönen – fast bara till 75 procent. Dessutom får den här politikern 11 000 kronor i månaden som undantas kvittningen. Rättvis matematik eller?.. (<== retorisk fråga).

 


För övrigt… När det gäller axelartrosen är exemplet taget ur min journal som jag bad att få utskriven. Jag fick vända mig till Patientombudsmannen för att få min journal ”korrigerad”… Detta var efter införandet av elektronisk patientjournal.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett prisande – och tvärtom – inlägg.


 

Redan torsdag. Inte så tokigt för den som är ledig i helgen. Men där är vi inte än. Det är dags att redogöra för den Tofflianska veckans höjdpunkter (Japp) och lågvattenmärken (Nix). Och det är inte svårare än så här:

Japp

Nix

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om teknik och krämpor.


 

naken vid datorn

Teknikfientlig – i vissa lägen.

Understundom är jag teknikfientlig, allra helst när det gäller teknik som jag anser inte är säker. Jag vill se resultat av ordentliga prövningar först innan jag ger mig in i nåt nytt. En sån teknikpryl som jag vägrar är Mina vård-kontakter, som man helst ska vara ansluten till anser organisationen som borde ta tar hand om människors vård och hälsa.

Min främsta invändning är att det inte är ordentligt prövat att sekretessen fungerar. Det spelar ingen roll att man kan använda e-legitimation – såna kan ju kapas, läste jag så sent som i morse. Dessutom tycker jag att det är lite krångligt med e-legitimation, ärligt talat. Sladdar, dosa och kort hit och dit eller mobilskärmen, som är alldeles för liten för mina dåliga ögon, och en massa siffror och koder hit och dit.

tabletter

Idag fick jag min medicin!

Igår hade jag ont i mitt tromboflebitben hela dan. Och bråcket gjorde sig påmint. Men det var inte därför jag behövde få fatt i Vården utan på grund av en gul lapp på anslagstavlan framför mig. Lappen påminde mig om att beställa medicin eftersom två mediciner jag har inte räcker över jul. Vis av erfarenhet vet jag att man måste vara ute i god tid om man ska ha kontakt med Vården.

Så jag ringde. Men tro nu inte att man får prata med en levande människa, det får man nästan aldrig. Jag fick knappa mig fram och sen läsa in ett meddelande. (Det var för övrigt den enda gången igår jag använde min röst. Det gick bra.) Fem dagar skulle det ta och eftersom det var sent på eftermiddagen räknade jag med att ha medicinerna på måndag.

Idag hade jag ett ärende till Tokerian och passa på att slinka (vilken slinka?) in på Hjärtat som ligger i samma hus. Jag skulle handla ett par receptfria varor på apoteket, men eftersom jag ändå var där bad jag receptarien att kolla om det nyligen hade kommit nåt e-recept. Min förvåning var stor när det faktiskt hade det!

Det känns skönt när gammal beprövad teknik (<== mobiltelefoni) funkar för receptförnyelse! Men allra bästa var det när jag kunde mejla min doktor direkt och få både svar från doktorn och medicin inom 24 timmar. Fast det var då, det. Nu är det nu. Och så länge det funkar att ringa tänker jag göra det – tills man har löst säkerhetsfrågorna kring Mina vårdkontakter, som min mottagning enligt egen utsago blev tvingad att ansluta sig till.

Men hur har DU det? Har DU ett Mina vårdkontakter-konto där du bokar besök i vården och förnyar recept??? Och hur funkar det för DIG??? Skriv gärna några rader i en kommentar här eller vid nåt lösenskyddat inlägg (ifall du har lösenord) så slipper vem som helst se vad du skriver!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om hur jag känner mig.

 

Brandvarnare

Laddad med nytt batteri.

Det är måndag morgon. Jag känner mig lika laddad och pånyttfödd som min brandvarnare. Den senare fick nytt batteri igår kväll. På lördagskvällen deklarerade nämligen det gamla att det var på väg att ge upp. Vilken tur att jag var hemma, annars hade väl somliga klagat på oljud från min lägenhet, för en gångs skull. Ja, jag är nämligen ganska tystlåten av mig hemma. Gör inte så särskilt mycket väsen av mig som vissa andra.

Jag hade inte tänkt gå ut alls igår, men så behövdes ett nytt batteri och lite medikamenter från apoteket. Med det system vi har idag hinner jag nämligen knappt göra av med mitt medicinförråd innan jag måste ladda det igen – annars går receptet ut. Idiotiskt! Och eftersom husläkarmottagningen nu har gjort sig så himla oanträffbar genom att ansluta sig till Mina vårdkontakter är det bäst att ladda så mycket jag bara kan. När lagret tar slut tänker jag ringa och förnya receptet. Orka sitta med e-legitimation bara för att ladda medikamenter! Eller kod via sms. Jag menar, hur säkert är det?

Måndag morgon, som sagt. Ska bli spännande att se hur många gånger jag inte duger den här veckan. Alla noteras. Och vägs in. Ska jag eller ska jag inte? Ska jag bara för att? Ska jag för att jag vill? Ska jag bara för att jäklas? Den som lever får se. Men se laddad, det är jag.


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om den gångna veckans bra prylar och mindre bra prylar.


Torsdag morgon
och det är dags att summera den gångna Tofflianska veckans höjdpunkter (rysa) respektive dalar (frysa). Och det är inte svårare än så här:

Rysa


Frysa


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om hur jag mår, lite grann och om drömmar. Igen och igen, alltså.


Tidigt i morse
låg jag i nån sorts halvdvala och hade ont i magen. Det var ett tag sen nu. En lördag under Pride för ett par år sen var jag jättesjuk och sen dess har det varit ytterligare ett par nätter. Jag har haft så ont att jag tror att jag ska dö. Dessvärre gör jag ju inte det utan plågorna fortsätter i cirka tolv till 15 timmar.

I morse hade jag inte jätteont som sist, men ändå ganska ont. På en skala ett till tio, som man alltid tjatar om i vården, bedömer jag smärtan till sju. Jag åt lite ren fil till frukost bara och tog en halv mugg java. Det blev inte värre av det. Alldeles nyss åt jag två ostmackor. Jag är ju hungrig! Vi får se hur det går… Lite risigt är det, emellertid. Och jag har ingen lust att kontakta min husläkarmottagning – jag kommer ju inte ens in i det system mottagningen är ansluten till, Mina vårdkontakter. 👿

risig buske

Lite risigt är det allt idag.


Inte ett jobb har jag hittat
att söka, heller, varken igår eller idag. Jag har snurrat runt på alla tänkbara ställen, men finner bara tjänster som jag inte har kvalifikationer för eller erfarenheter av. Ska prova igen om ett par timmar ifall det dyker upp nåt.

I natt drömde jag att jag och Jeja Sundström (!) var på jakt efter jobb. Vi hade varit på anställningsintervju på ett och samma jobb på nåt ställe som låg i en galleria. Jeja hade lämnat kvar sina personliga saker på en brygga (!) där hon hade blivit avlämnad – av en helikopter. Det tyckte jag, i drömmen, var… lite konstigt… I vaket tillstånd tycker jag att hela drömmen är konstig! Vad har liksom Jeja Sundström i mina drömmar att göra?

Igår kväll satt Fästmön och jag i alla fall och drömde lite ihop. Vi påbörjade en 100-lista över saker vi vill göra tillsammans innan det inte längre går. Jag tror att vi har plitat ner fem (5) saker hittills. Och då är ändå inte alla punkter orealistiska, egentligen. Men det klart, de bygger ju på att vi båda har var sin inkomst och det tycks ju… svårt att realisera för somliga… (Understatement of the Year…)

När jag går här hemma förfasar jag mig ganska mycket över hur slitet, skitigt och förfallet här är. Jag skulle behöva ytrenovera och storstäda. Ytrenovera är förstås inte att tänka på av ekonomiska skäl. Men se storstäda tänker jag minsann göra! Jag har gjort en städplan för nästa vecka. Min plan går ut på att ta ett rum eller delar av lägenheten per dag och städa rejält. Från golv till tak. På måndag ska jag börja med köket. Om det då visar sig att det regnar mot just köksfönstren, träder plan B in: smårummen. Annars ska smårummen få sitt på tisdag, sovrummet på onsdag, badrummet, dusch- och toarummet samt hallen på torsdag och slutligen vardagsrummet på fredag.

Genom att ta ett utrymme per dag kan jag fokusera på ett avgränsat område, vilket jag inbillar mig gör städningen mer noggrann. Vidare vill jag tro att jag då arbetar mer effektivt och ändå får tid till att söka jobb. Om det nu finns några jobb att söka, vill säga…

Jag lappar och lagar en del av det som förfaller i mitt hem, och det är inte bara strumpor… Ett annat exempel är min skrivbordsstol. Den är nu lagad på TVÅ ställen – med silvertejp. Rätt fult, men det funkar! Fast kanske skulle jag ha råd att köpa en ny stol om jag lyckas sälja Kelimmattan den lappade stolen står på… Den mattan sparar jag emellertid för att kunna betala några månadsavgifter (hyror) framöver med…

skrivbordsstol med silvertejp

Mitt hem förfaller… Min skrivbordsstol är nu lagad på TVÅ ställen med silvertejp. Fult, men funktionellt!


Idag är det strålande sol
och Anna jobbar till halv tre. Ska jag masa mig ut en stund ensam? Vet inte om magen är överens om att det är en bra idé, så jag tror jag stannar inne i sällskap med Michael Nyqvist.

Vad gör du idag???


Livet är kort.

Read Full Post »

Older Posts »