Nu har jag gjort det! Har du?

Ett demokratiskt inlägg.

---

 

En enda skylt visade var jag kunde rösta.

Alldeles nyss har jag varit och utövat en av mina demokratiska rättigheter: jag har röstat i EU-valet. En kort men skön promenad bort till vallokalen blev det. En vallokal, som precis som tidigare år är uruselt skyltad (jag har sagt till flera gånger, men i år orkade jag inte.) En enda utomhusskylt såg jag – och byggnaden är ganska stor, man kan komma dit från flera håll. Min vallokal är alltså en skola med miljoner många ingångar. Till sist hittade jag i alla fall rätt dörr.

Utanför ingången stod en kristdemokrat och försökte pracka på mig valsedlar. Jag tackade nej. Är det nåt parti jag aldrig har eller ska rösta(t) på så är det KD. Inte med partiets syn på såna som mig (<== homosexuella). Det är ett väldigt snack om ett viss annat parti som också kallar sig demokrater. Det är ytterligare ett parti som aldrig får min röst. Men jag vill också med detta inlägg påminna om att KD inte heller är något… vidsynt parti. Det är en skam att partiet får ha förledet

krist

i sitt namn! Det finns inte mycket kristligt i deras partiprogram, enligt min mening.

Innanför vallokalens dörrar var det faktiskt kö! Min röstsedel granskades medan jag köade. När det blev min tur stod en överinformerande jänta och berättade hur själva röstningen går till. Jag har liksom röstat förr, men jäntans lilla tal var säkert bra att få sig till livs för den som aldrig har röstat tidigare.

Jag valde ut några valsedlar och gick sen bakom ett grönt litet bås där jag stoppade, i mitt tycke, rätt sedel i kuvertet. Vad som menas med rätt är

for me to know and for you to find out

Sen skulle mitt valkuvert överlämnas och jag skulle legitimera mig. Jag la ifrån mig mina solbrillor på bordet. Och nej, jag tänkte inte glömma dem. Men jag kanske såg förvirrad ut eftersom en av röstmottagarna sträckte fram dem åt mig. Jag hatar när folk tar i mina saker!!! Jag fick torka av brillorna hjälpligt med en klädtrasa.

Slutligen försökte jag lämna vallokalen, men utgången var låst. Maj gadd, kunde de inte ha låst upp dörren på valdagen? Till sist slapp jag ut – med blotta förskräckelsen!

Nej, att rösta är inte det lättaste när man tycker att det är jobbigt med människor på olika sätt och vis. Men jag är stolt och glad att jag har gjort det nu. Har du???

Stolt och glad har jag röstat i EU-valet 2014.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Respit. Igen…

Ett inlägg i vilket Tofflan beskriver hur hon försöker att inte misströsta.

En bra lunch hade jag med den kloka L! L hjälper mig att se vägar jag inte ser själv ibland, därför att blicken är så fylld av förtvivlan och tårar. På samma gång oroas jag av att Den Kloka själv tar på sig för mycket av andras bekymmer. Men jag ser en genuin önskan att vilja hjälpa andra människor – utan egen vinning för ögonen – och då blir jag alldeles varm inuti. För då finns det hopp för mänskligheten.

Direkt efter lunchen ringde jag på ett jobb som snart blir ledig här i närheten. Det annonseras ut internt i nästa vecka, men jag blev anmodad att redan nu skicka in en för-ansökan till uppdragsgivaren. Jag hann precis påbörja den, för strax efter klockan 13 kom så överchefen. Jag frågade om det var OK att underchefen deltog och det var det. Mötet tog en god stund. Jag har fått respit. Igen. Två månaders påbackning på heltid (jag jobbar alltså juli månad ut). Därefter blir det troliga erbjudandet 40 procentig tjänstgöringsgrad. Det är inte heller säkert om det gäller för en viss tid eller tills vidare. Fortfarande i limbo, alltså, men nu med ytterligare två heltidslöner att se fram emot. Båda sidor – överchefen och jag – lovade att lämna slutgiltigt besked/erbjudande före juni månads utgång. Jag var väldigt tydlig med att jag behöver 100 procent och tills vidare. Det lär överchefen inte kunna erbjuda mig. Vidare fick jag veta vad som önskades av mig fram till juli månads utgång. Det är att börja i fel ände, tycker jag, men böjer mig givetvis för uppdragsgivarens önskemål. Frågan är bara om jag kan få underlag i tid, ens. Föga troligt.

Respiten har gett mig tid. 

Det respiten ger mig personligen är dock tid att söka fler jobb, förutom ytterligare två månadslöner. Jag har sökt ytterligare ett jobb idag, en visstidssjänst på ett företag inne i stan. Man måste försöka. Nån gång ska det väl vara min tur. Eller?

Livet är kort.

Read Full Post »