Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘min feta lekamen’

Ett inlägg om tillvaron.


Jag visste det!
Jag visste att jag skulle vakna upp till en vit helg. Tyvärr. Men i januari ska det vara vinter och snö. Och jag hatar det. Jag hatar att frysa, halka, skotta. I skrivande stund har himlen och marken samma färg – vit. Mina ögon, som föredrar mörker, kämpar med att stå ut i det ljusa. Fult är det också. Fult!

Snöig baksida

Titta så fult det är på baksidan av huset jag bor i!


En del säger:

Det blir ju mycket ljusare och finare med snön!

Vad spelar det för roll när jag åker hemifrån och solen ännu inte har gått upp och åker hem när solen har gått ner. Däremellan går jag tio steg utomhus till lunchstället. Det är synd att vi inte slapp snön den här vintern, tycker jag. Synd. Men självklart är jag inte förvånad. Nu är mitt största problem mina trasiga vinterskor som lär ta in snö om jag inte får dem lagade. Fast vad ska jag då ha på fötterna?

Det blev sent igår kväll. Jag hade bestämt mig för det. Det var därför jag inte körde igång filmen förrän klockan passerat halv elva. För att hålla mig vaken, alltså, så att jag skulle kunna sova i morse. Annars vaknar jag nämligen så himla tidigt den första av min veckas sovmorgnar. Visst var jag upp en sväng på morgonen, men jag kunde somna om. Fick ta en Ipren för huvudet bultade som om jag hade varit på fest igår. Stor fest. Det var ju bara fredagsbajs hos mig. För att överleva fredagen sköljde jag ner den med en (1) starköl.

Jag är mycket nöjd med att jag packade ner stakar, stjärnor och mina julfigurer från köksgardinen igår kväll. Visserligen var jag skittrött, för det tog sin lilla tid. Framför allt att byta gardin i vardagsrummet. Men med detta gjort kunde jag verkligen unna mig en sovmorgon idag. Det enda jag gjorde alldeles nyss – eller det sista jag gjorde som har med julen 2013 att göra (förutom att läsa julklappsböckerna!) – var att kasta två döda, blåa hyacinter och gå ut med julkrukorna i förrådet. Och tänk! Inte en enda jädra eftersläpande tomte har jag upptäckt sen jag packade ner dessa förra helgen! Måtte ha haft ögonen med mig då.

Tomten

Va? Tomtemor på ballen*? Hur hamnade hon här? Den här filten är för övrigt försvunnen. Om nån vet var vi har lagt den, låt oss gärna få veta det!


Idag ska jag halka ut till Himlen.
Det faller bara enstaka flingor här, men jag gissar att jag får skotta både här och där. Min rygg lär älska det – NOT! Mina magmuskler är ännu kassare efter ingreppet 2012, så de kan inte bära upp min feta lekamen som de ska. Ja, jag vet att jag borde träna, men jag vill inte. Då tar jag hellre ryggskott. Att träna är för andra, inte för mig.

Inte har vi några större planer för helgen, Fästmön och jag. Det ska gissningsvis (stor)handlas eftersom alla fyra ”barnen” är där i två veckor nu och så ska vi väl ha nåt gott till middag. Ja, Anna lagar bara god mat, förstås, aldrig äcklig. I kväll ser vi nog Stjärnorna på Slottet: Leif Andrées dag. Och i morgon är det söndag. Ännu en vilodag. Ännu en vit dag. Jag är så väldigt, väldigt… trött…

Vad händer hos dig i helgen??? Varför inte skriva några rader här och berätta???


*ballen = balkongen


Livet är kort.

Read Full Post »

Söndag och hemfärdsdag för FEM. Men att vara i Uppsala utan att besöka Gamla Uppsala går ju inte. Vi for dit vid elvasnåret.

Turist FEM.


Eftersom man numera får beträda högarna,
var det också lika självklart med en tur upp på den ena. Jag släpade min feta lekamen, medan FEM skuttade raskt på sina sprinterben. Ja, för den som inte visste det var FEM världsbäst i Metropolen Byhålan på löpning 60 meter på mellanstadiet.

FEM uppe på toppen.


Gamla Uppsala är verkligen en mycket speciell plats.
Trots alla turister känner man historiens vingslag smeka en lätt som en beröring av Hvita Frun… Fast i det här fallet är det kanske Aun, Egil och Adils beröringar. Det är nämligen dessa tre som man tror vilar i de tre Kungshögarna. Men riktigt säker kan man inte vara, för högarna är inte särskilt utgrävda, faktiskt…

De tre Kungshögarna i Gamlis. I området finns det totalt 250 gravhögar av olika storlek…


Vi traskade runt lite
och jag fotade ett fint träd i motljus.

Ett fint träd i motljus.


Det var soligt och varmt
och vi blev sugna på nånting. Jag hade glömt plånboken hemma, så FEM var snäll och bjöd mig på en GB Sandwich. Själv åt hon belgisk våffla med grädde och sylt så att hon skulle orka köra de cirka 28 milen hem.

FEM äter belgisk våffla med sylt och grädde. Vid pilen mitt glasspapper.


Efter ett snabbt stopp i New Village
för toabesök och för att hämta packning blev det så dags för avfärd. Jag åkte ledarbil fram till Flogsta och FEM fortsatte neråt landet. Bye, bye! See you soon!

Jag svängde in på parkeringen vid ICA Väst. Här i området bodde jag från 1986 och fram till 1994. Först i studentrum i höghusen, sen i en lägenhet i Hamberg. Goda minnen och mindre goda minnen strömmade mot mig och jag blev lite… ledsen.

Traskade in på kiosken, som numera är en mini-affär, och hämtade ut de två trisslotter jag fått för att jag har svarat på 2 000 undersökningar från lokalblaskan. Vi får se om det var oerhört snålt av blaskan eller väldigt generöst…

Oerhört snålt eller väldigt generöst av lokalblaskan?


Inne på ICA Väst handlade jag
lite förnödenheter – och en påse kanelsnäckor som jag tänkte inta tillsammans med kaffe och bok på ballen* om en stund.

Förnödenheter.


Kvar i bilen finns bara…
påsen med pantburkar och -flaskor…

Pantpåsen är kvar.


Jag tvättar två maskiner
och jag har pratat med mamma två gånger i telefonen. Blödningarna är värre än värst just nu. Jag känner mig ledsen och ensam. Min intuition talar till mig och jag vill som vanligt inte lyssna. Jag vet bara att ensam inte alls är stark. Inte ett dugg.


*ballen = balkongen

Read Full Post »