Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘mild lättyoghurt’

Ett livsgående inlägg.


 

blodDagarna går. Än så länge går jag med. Assentior (jag går med). Jag tankar bilen, jag handlar efter jobbet, jag tvättar kläder, hänger tvätt och kliar myggbett så att det går hål på dem och börjar blöda. Och så betalar jag räkningar – jag kan ju fortfarande det. En kass lön blev det visserligen förra månaden (jag var ju sjuk i tre veckor), men skatteåterbäringen kom i förra veckan och pengar från Försäkringskassan i måndags.

På hemvägen hamnade jag i ett riktigt oväder. Himlen öppnade sig, Tor körde med sin vagn en stund. Jag såg såna där blixtar som man bara ser i skräckfilmer. På Tokerian trängdes folk i entrén. De verkade livrädda för regnet, åskan upphörde rätt snabbt. Bara vatten, maj gadd! Mitt största problem inne i affären var att jag höll på att tappa byxorna hela tiden, bälte till trots.

bananerJag har köpt bananer och grönsaker och mild lättyoghurt, för i morgon ska jag åka till Himlen och hämta hit min Fästmö, hoppas jag. Anna är ledig i helgen och den ligger blank framför oss. Det har kommit inbjudningar, men orkar bara vara med Anna just nu. När man sitter i samma rum som fem andra människor åtta timmar om dan måndag – fredag är det en njutning att bara vara två. En ännu större njutning när man får vara två ihop med den mest älskade.

Idag har det varit skolavslutning. Jag har inte hört en endast ton av Den blomstertid. Och inte tänker jag sjunga i min ensamhet i kväll. Det blir en stund med De ensamma, min bok på gång, och tredje och sista delen av Den skyldige. Både boken och TV-serien går mot sitt slut och Den skyldige har blivit riktigt spännande, medan De ensamma börjar bli lite seg nu. (Vem f*n är mördaren???) Jag gav den nog alldeles lågt omdöme efter första delen för att jag var så klantig och missade början.

Jag vet ju att människor älskar att berätta vad de gör, så ta chansen och skriv några rader i en kommentar om vad just DU har för dig. Om du anger korrekta uppgifter i kommentarsformuläret och inte är alltför oförskämd i din kommentar släpper troligen Administrationsskorpionen igenom dina ord. Och jag svarar på alla publicerade kommentarer, det har jag gjort under samtliga fem år jag har bloggat.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg lika trist som vädret.

 

Arm över stol

När man har varit nere på köksgolvet gäller det att ta sig upp också. En stol är en god samarbetspartner.

Det regnar och det regnar och det regnar. Och idag är det en riktig värkdag. Jag hittar ingen bekväm ställning alls och jag dras med ett illamående hela tiden. På köksgolvet trivs ryggen bäst. Resten av kroppen huttrar och fryser.

Jag knökar ihop mig på min smala kökssoffa. Dåsar en stund. Känner mig ganska nöjd ändå att jag har fixat tid hos en naprapat här i Uppsala på torsdag morgon. En naprapat som hade en hyfsat nära-i-tiden-akuttid och som inte tänker skinna mig på fler kronor än 150.

Dagens hittills mest spännande upplevelse var en tilltufsad skata som parkerat sig på min vädringspinne på ballen*. Och där kunde den faktiskt inte få stanna! Dels vill jag inte ha en nerskiten balle, dels vill jag inte att den stora pippin ska skrämma mina små hyresgäster talgoxarna. Så jag öppnade balkongdörren och den flög sin kos. Jag trälade i vad som kändes som en evighet med att vika vädringspinnen mot väggen. Helt slut i rutan sen.

Nyponsoppa med Mariekex och bok

Gårdagens middag. Och dagens i kväll.

Frukosten blev mild lättyoghurt och ett par små bitar valnötsbröd. Middagen blir samma som igår – nyponsoppa med Mariekex. Det känns bara så avlägset att äta, med tanke på illamåendet. Till och med kallsvettas. Börjar fundera på vad det är för ohemult virus jag har mött…

Nu en stunds vila igen. På kökssoffan. Med Miriam. Eller nej. Hon heter ju inte det. Kan jag läsa en stund – eller skriva – kanske jag glömmer. Men i morgon är det Romadagen. Det har jag inte glömt.


*balle = balkong


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett gnälligt och irritabelt inlägg, rätt sjukt, egentligen. Dessutom innehållande en selfie!

 

Tofflan på köksgolvet

Tofflan på köksgolvet. Nej, jag har aldrig påstått att jag är vacker. Men jag har i alla fall inte påmålade ögonbryn utan mina egna.

Tolv timmar har jag sovit i natt. På morgonen har jag förstås bara sovit av och till eftersom grannarna (de vuxna) bredvid redan strax efter klockan sex började skrika. Vid åttatiden lät det som om de möblerade om. Men ärligt talat sov jag igenom det mesta. Då är Tofflan risig, det ska du veta! Sömn är bästa medicinen för mig när jag är sjuk.

Just nu är emellertid inte sömn den bästa medicinen för min onda rygg. Den gjorde så ont när jag vaknade att jag inte visste hur jag skulle ta mig ur sängen. Men allting går – utom tennsoldater och små barn, som hon sa den där som plingade på min ytterdörr för att ge mig en smäll på käften sist. (Ja det är sant.) Jag släpade mig ut till köket. La mig på köksgolvet. Tryckte min knakande ryggrad mot det hårda underlaget. Gjorde mina övningar. Satte mig i skräddarställning. Det funkar! I alla fall temporärt. Nu har jag suttit vid datorn korta stunder i omgångar och då kommer det onda tillbaka – med besked.

Köksgolvet är skönt för ryggen, men i övrigt är det inte så skönt. Inte när man fryser för att man har feber. Jag är, precis som min pappa var, väldigt lågtempad normalt sett. Därför gör minsta stegring av kroppstemperaturen att jag känner mig skitsjuk. Nu har jag ingen aning om hur hög febern är och det är ju strunt samma, egentligen. Jag mår inte bra, helt enkelt.

Gårdagen försökte jag precis som idag tillbringa i sängen – tills ryggen protesterade och mina öron (grannarnas skrik). Nästa hållplats blev därför gästsängen. Det är min gamla enkelsäng som jag fick som barn och den är fantastisk bra, fortfarande! Resårbotten är fast och bra för min rygg. Tyvärr passar den botten inte in i ramen till dubbelsängen, annars hade jag bytt vid tillfälle. Vid tillfälle när jag inte har ryggskott, alltså. Där låg jag i alla fall i gästrummet och slumrade – tills nästa grannar kom på att de skulle städa sitt förråd. Det slamrades och bankades och dunkades i trappräcket. Jag gav upp. Hållplats nummer tre blev kökssoffan. Den är smal, men hård. Ryggen estimerade den mycket! Men sen började grannarna under såga och då var det kört i köket också.

Gustaf Fröding

Gustaf Fröding – antika inslag in hans diktning var temat för min C-uppsats.

Gårdagens sista hållplats blev bästefåtöljen där jag låg och försökte hålla mig vaken till Mr Selfridge samt twittrade lite mellan varven. TV-ljuden tog bort grannarnas höga röster. Bland annat konstaterade jag via twittrande att en person är intresserad av min gamla C-uppsats om Gustaf Fröding! Roligt! Fast mindre roligt är det att Uppsala universitet tar 75 spänn för att sända min uppsats till den intresserade. Nån del av de 75 kronorna får jag, författaren, förstås inte. Hade jag tillgång till en kopiator skulle jag fixa en GRATIS kopia och skicka till den intresserade. Alltså, 75 spänn. Hutlöst! Det är en maskin som gör kopieringsjobbet, en människa stoppar bara kopian i ett kuvert och lägger till utgående post. Det kan inte kosta 75 kronor, inte ens med portot inräknat! (Nu stiger febern…)

Till frukost igår blev det filmjölk, till middag mild lättyoghurt. Jag är inte sugen på nånting direkt. Idag ska jag försöka klämma ner ett par rostade mackor till frukost. Ja, jag har inte kommit längre i min dag. Men jag har i alla fall tvättat såväl ansikte som armhålor idag – alltid något! Skulle behöva en rejäl dusch och hårtvätt, men det orkar jag inte.

Tyvärr måste jag försöka upparbeta kraft att hasa över till Tokerian. Nässprayen håller på att ta slut, liksom pappersnäsdukarna och toapappret. Och då kan det ju samtidigt vara bra att få med sig åtminstone nån näringsrik soppa eller nåt hem. Det känns bara i skrivande stund som om jag ska bestiga ett berg…


Livet är kort.

Read Full Post »

Framåt eftermiddagen kände jag orken sina. Men idag var jag mer lyhörd och gjorde mig klar för avfärd i tid, innan krafterna tar helt slut. Och det var rätt smart, för bilen behövde verkligen grävas fram under snömassorna. Som tur var var det lätt snö. Vägen hem var plogad och det var också tur. Minns en dag före operationen när jag nästan inte tog mig hem…

Tyvärr blev det ingen tur ut till Himlen i kväll. Där ute brukar det nämligen inte plogas i första taget och parkeringsplatsen är med all säkerhet inte plogad – sånt tycker Uppsalahem att man ska göra själv. Att gräva sig loss och att skotta klarar jag inte än så länge. Jag skrapade lite försiktigt med min lill-skotte utanför garaget hemma – och sen fick jag ont i både ryggen och magen. Idiotiskt, jag ska ju vara frisk nu! I morgon gör jag ett nytt försök att åka till Himlen med matkassen till Fästmön och barnen. (Anna lagar till sig och barnen – och jag tänkte nog laga till Anna och mig när hon kommer nästa gång.)

Det blev en bra arbetsdag idag! Jag trivs verkligen på institution 1 – med alla som jobbar där. (Alltså jag älskar inte alla där, men de flesta är trevliga, glada, sociala och pratbara.) Bland annat hade jag en lång pratstund med R efter förmiddagens möte eftersom R har liknande alienproblem i familjen som jag har haft – fast med stor bokstav. Dessutom är den nyaste familjemedlemmen inte helt frisk, vilket naturligtvis är oroande för alla.

Nån hade ställt en skål med märkliga snacks på fikabordet, så på eftermiddagen undrade jag var drinkarna var nånstans. Det är sånt man bara kan vräka ur sig på institution 1, inte på institution 2, tror jag. Vi som fikade på eftermiddagen försökte sammanställa nån sorts innehållsdeklaration, men jag tror inte att nån av oss lyckades helt.

konstigt snacks

Innehållsdeklartion, någon???


På vägen hem stannade jag till
vid Tokerian eftersom både müslin och mild lättyoghurten var slut. Tisdag betyder också TV-tidningsdags, men det var ett rätt misslyckat köp. Inte mycket att glo på i veckan, alltså, mer än Antikrundan och Leffe (i kväll in person, på söndag ska jag väl försöka stå ut med det gubbiga och se på andra delen av En pilgrims död.) Jag fick helt enkelt trösta mig med att köpa hem en kanelbulle – det doftade ljuvligt av kanel i hela affären. Och är det nånting som Tokerian är outstanding på – förutom att dålig stavning på skyltar – så är det kanelbullarna! Mums!

kanelbulle

Skitgoda kanelbullar!


Men jag tog faktiskt
ett par knäckemackor, kaffe och ett glas mjölk först, innan jag åt en bulle. Jag skulle nämligen ringa mamma och då kan jag inte ha lågt blodsocker. Fick höra att mammakusinen B gjort en kvickfixoperation igår. Jag hoppas att allt har gått bra. Del två följer visst redan nästa vecka.

Eftersom jag längtar efter min älskling ville jag telefonera med henne också. Det blev inte så länge, för den ena luren laddade ur efter jag hade pratat med mamma och den andra är på god väg. Men en liten stund blev det. Ingen ville lägga på, typ. Vi kan barnsla oss rätt bra ibland… Särskilt när vi spelar Wordfeud. Några av dagens snuskiga ord har till exempel varit

  • urinoar
  • kuse
  • påk
  • kåta
  • sex

Jag avslöjar naturligtvis inte vem som är värst av oss…

Nu ska jag försöka vara lite vuxlig och läsa Antiktidningen som kom idag. Annars var det bara en räkning i postboxen och såna kan man ju egentligen klara sig helt utan, eller hur?..

BTW, det har inte ringt nån säljare från nåt pensionsföretag idag, men jag har fått ett mejl från Prognosia där man beklagar att jag har blivit uppringd. Uppenbarligen läser de min blogg bloggar, för den e-postadressen de hade mejlat till var inte den jag skrev i meddelandet till kundtjänst, idiot@prognosia.se…


*daaan = se detta inlägg!


Livet är kort.

Read Full Post »

Idag har vi bestämt att vara inne hela dan och läsa böcker och spela spel och bara vara. Det passar perfekt, för utomhus regnar det. Jag är trött efter gårdagens utflykt till Stormarknaden, även om jag förstås är stolt över att jag klarade av trippen. Men resten av eftermiddagen och kvällen var jag som en trasa. Fästmön lagade mat och diskade, jag åt och drack och sen låg jag mest i fåtöljen.

Vi spelade en hel del Wordfeud igår, men glodde också på TV. Först var det ju säsongsstart av Stjärnorna på Slottet.

Stjärnorna på slottet samlas

Stjärnorna samlas och dricker bubbel.


Efter Stjärnorna,
ett julspecial av Downton Abbey – med löfte om att det finns en ny säsong med program! Men jag undrar hur det blir med tanke på hur gårdagkvällens avsnitt slutade…

Downton Abbey

Min favorit till vänster, Dame Maggie Smith som spelar farmor Crawley Grantham.


Jag har fått betydligt bättre aptit.
Det kan väl dels bero på att det är godare mat nu än Findus och ICA:s frysta rätter eller nyponsoppa, men framför allt på att jag har sällskap. Till och med godis smakar gott! Igår kväll öppnade jag julklappen från Linn och vi smockade i oss en hel del bitar.

godis

Det ser ut som om det är köttbullar i påsen, men det är belgiska tryfflar. Otroligt söta, så man kan inte äta många åt gången.


Idag vaknade jag
av att den ena grannen skrällhostade och den andra grannen gallskrek. Jag fattar inte att det är så lyhört här! Det är så oerhört trist att höra allt som grannarna säger i telefonen och till sina barn, sina gäster och till varandra! För att inte tala om när det hörs vad de gör på toaletten… Naturligtvis måste förhållandet vara det motsatta, de hör allt jag gör också. Men med tanke på ljudnivån i flera av lägenheterna är det inte så troligt. Och sen jag kom hem från sjukhuset behöver jag ju inte gå upp om nätterna flera gånger så det slipper höra vad som händer på toaletten här uppe! Det är nog den bästa förändringen efter operationen! Jag har emellertid ont på vänster sida om operationsärret och det plågar mig framför allt när jag rör på mig. Dessutom har den där jävla hälen börjat bråka igen. Men annars mår jag så mycket bättre än jag har gjort på länge – och det är jag väldigt tacksam över!

Vi frukosterade rätt länge idag med lokalblaskan, Wordfeud och roliga historier. Jag mår så mycket bättre när Anna är här, jag känner mig visserligen fortfarande svag och orkeslös, men jag är gladare och piggare.

IMG_0636

Mild lättyoghurt med müsli och blåbär från Djurö.


Jag har fått börja slänga
de fina blommorna jag har fått av alla snälla. Igår åkte jobbets blommor i sopen och idag åker nog tant Raffas. Men jag har julstjärnan från mammakusinen B och make A kvar samt naturligtvis de vårliga tulpanerna som kom igår från Rippe. Idag har jag slängt de blåa hyacinterna som Anna hade köpt tills jag skulle komma hem från sjukhuset, men amaryllisen står ståtlig på köksbordet och jag tror att den exploderar när som helst!

Amaryllis

Amaryllis på väg att explodera?


På min agenda idag
står dusch och hårtvätt. Det är jättejobbigt att stå upp, men sist klarade jag det under hela duschen. Snart åker pallen ut i förrådet igen! Mamma ska få ett telefonsamtal, vi hördes inte alls av igår.

I kväll blir det bordskyckling med jasminris till middag och lite senare ska vi glo på en finlandssvensk thriller på SvT. (Man kan undra vad som hände med julfreden i Åbo… Fast när jag kikar på bilderna ser det inte ut att vara juletid när thrillern har spelats in!) Jag måste säga att SvT har nog visat de bästa programmen under julhelgen och mellandagarna!

Vad händer hos dig idag???


Livet är kort.

Read Full Post »

Lite ont har jag allt idag, men mest i den dumma hälen. Det betyder att jag har rört mig mer normalt än på länge och på sätt och vis är det en välkommen smärta, ändå inte. Jag trodde hälen hade fått vila och värka ut ordentligt nu, men inte.

Jag tvättade och hängde en maskin tvätt som jag glömde bort igår. Fattar inte varifrån all smutstvätt kommer…

tvätt

Varifrån kommer all smutstvätt? Fast den här är ju ren, förstås.


Under förmiddagen
torkade jag också av handfat, hyllor och toa. Det tog hela förmiddagen, i vanliga fall tar det en timma. Men detta är min takt just nu. Under tiden hade jag tre Wordfeudmatcher på gång. Det var väldigt smart, för jag satte mig ner och vilade emellan. Jag är fortfarande übertrött och orkeslös. Minsta ansträngning och jag blir helt slut. Hoppas få lite energi om Fästmön orkar släpa runt mig utomhus i dagsljus de kommande dagarna.

Av bara farten bäddade jag rent i gästrummet också. Nu är där väldigt randigt, fast det upptäckte jag inte förrän jag hade bäddat. Så fånigt!

randigt

Überrandigt.


Jag har pysslat lite
med mina fådda blommor och rensat lite i rabatterna, så att säga. Ägnat några stunder däremellan åt mitt jättesudoku och min bok på gång.

Mamma ringde på eftermiddagen och jag fick springa (!) efter en fungerande telefonlur. Telefonerna är ju på jämt just nu, vilket för med sig att de också laddar ur fortare.

Nu väntar jag på Anna, men det dröjer en stund till innan hon dyker upp. Köket tänkte servera köpe-pizza i kväll. Undrar hur det går att få ner. Jag är inte ett dugg sugen, men faktum är att aptiten har blivit bättre! Idag har jag ätit både frukost (mild lättyoghurt med müsli) och lunch (nyponsoppa med keso och Mariekex). En bra dag hittills, tycker jag och är mer än nöjd, det vill säga übernöjd. Jag känner hur krafterna och orken återvänder, men jag är också lyhörd för när kroppen säger

Stopp och belägg!

I morgon blir det troligen en shoppingtur. Vi behöver inhandla mat till helgenhelgen och till nyårshelgen. Jag undrar hur det går… Det kanske blir Annastackaren som får skena i mataffärerna medan jag bara skjutsar. För se shoppingturer och sånt räcker inte orken till för. Inte än.

Nån som har krafter är denna amaryllis som jag fick av Anna tills jag skulle komma hem från sjukhuset. Kolla, den ser ju ut som om den ska explodera snart!

amaryllisknopp

”Opp, Amaryllis…”


Har försökt vila en stund,
men se det är visst omöjligt. Är nog lite übertrött, som sagt…

I kväll ska jag föreslå Anna att vi glor på film. SvT1 visar I rymden finns inga känslor klockan 22. Vad har du för planer till kvällen???


Livet är kort.

Read Full Post »

Ja fy te rackarns! Snart är eländet, det vill säga julen slut. Detta är den tredje och sista juldagen. I morgon är det vardag igen – fast jag är ju förstås sjukskriven några veckor till. Trist, men tvunget.

Jag har inte gjort några stordåd idag, men jag körde en maskin tvätt och hängde tvätten. Det är lite kors i taket. Tvätten var emellertid lätt, inga tyngre prylar som jeans eller lakan.

tvätt

Lätt tvätt.


Jag blev så glad,
för vid lunchtid, när jag skulle äta frukost, ringde Mammakusinen B, den enda mammakusin som har brytt sig om både mamma och mig (och hon bor inte särskilt nära nån av oss). Jag gillar att prata med henne, för hon är skärpt och så förstår hon lite en hel del av hur det är, det här med krav och jul och sånt…

Efter frukost, mild lättyoghurt med müsli, blev det dags för dagens prövning: en tur till soprummet. Jag plockade ihop fyra påsar sopor, sen var jag slut. Men jag iklädde mig ytterkläder och halkade ut till soprummet. Det gör ont att gå. Det gör ont på en viss punkt. Det oroar mig lite.

Istappar

Istappar utanför porten.


Vaktis höll på att ploga
just när jag gick ut. Vet inte hur han gör med istapparna, de sitter väl kvar över portarna tills nån blir spetsad de smälter.

På eftermiddagen ringde först mamma och sen Fästmön. Mamma pratade i nästan en halvtimma och jag blir helt slut efter dessa långa samtal. Alla andra som ringer typ tio minuter. Jag varvade med lite läsning.

Läsning

Lite läsning.


Chokladkalendern behövde hyfsas.
Det var några dagar jag har missat att äta, så jag fick fem god bitar choklad.

Chokladkalender

Chokladkalendern är hyfsad.


Framåt kvällen
åt jag upp resterna av julmaten. Eller resterna… En del av dem… Resternas rester gick i sophinken. Nu är julen slut! Bara en julöl kvar…

Mysingen julöl

Det blev Mysingen julöl till maten idag. Gott! Jag har en flaska kvar.


Efter undanplockning och disk
var det dags för lite TV igen. Jag såg Lady och Lufsen och grinade floder. Snacka om post-op depp…

Lady

Lady när hon anländer som valp till Jim Dear och Darling.


Mina eksem
är fortfarande lika ilskna som igår. Jag har på magen och på rumpan, på benen och lite på armarna. Rumpan och magen är värst. Jag försöker att inte klia och att inte smörja in med Emovat mer än de två gånger/dygn man får. Men det är svårt att låta bli… Jag tycker fortfarande att Emovaten inte gör nån nytta.

Resten av kvällen blev det TV. Först första delen av tre av en dokumentär om ABBA, därpå första delen av Fjällbackamorden. Den ena rätt trist, den andra rätt OK.

fjällbackamorden

Fjällbackamorden var rätt OK med andra skådisar än i tidigare filmatiseringar av Camilla Läckbergs böcker.


I morgon är det vardag,
som sagt. Den hemska julen är slut.


Livet är kort.

Read Full Post »

Older Posts »