Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘medmänsklighet’

Ett i drömmen resande inlägg.


 

himmel o vatten solnedgång201104253278

Här brukade jag stå och drömma, tiden före bron…

Det är Erik Johan Stagnelius jag citerar i rubriken. Denne i sinnet rätt mörke poet… Vi har nog ett och annat gemensamt… Märkligt att jag skulle komma att tänka på honom just nu. Jag har inte läst honom sen jag pluggade. Och det är länge sen med tanke på att jag tog ut min första examen 1985.

Just nu drömmer jag mycket. Jag drömmer mest av allt om att resa. Men det är nog sånt jag får göra sen, när… Jaa, när då?

Lite sur och grinig är jag allt. Tycker att

alla andra

runt omkring mig reser. Så må nog vara, men de har säkerligen både förtjänat det och dessutom har de råd. Inget av detta passar in på mig.

Igår fick jag också på sätt och vis bekräftat att ”alla andra” reser. På SvT:s nyheter sa de att svenskarna har fått bättre ekonomi – i alla fall de som jobbar. Sen gav de sig ut i vimlet och frågade en kvinna. Och jodå, det stämde. Hon hade alla fått mer pengar att röra sig med. Detta överskott använder hon till resor.

För några år sen var mitt drömresmål Egypten. Sen blev det Venedig. Och nu spelar det nästan ingen roll, bara det är med Fästmön. Fast jag skulle förstås gärna vilja resa utomlands och få uppleva nån annan kultur, höra ett annat språk än svenska, äta annorlunda mat och dricka viner jag aldrig provat… Mina tankar skenar iväg.

Men det blir ingen sån resa. Inte nu. Och snart är det försent. Jag har mina böcker och reser med dem, i tiden, dessutom. Jag hänger i 1960-talets början, först i 22/11 1963 och nu i Sista brevet från din älskade.

Jag är så tacksam för böckerna, men också för att jag får byta miljö i påsk och åka ner till mamma för några dars vistelse. Våren brukar alltid ligga steget före i Metropolen Byhålan jämfört med här. Sol, knoppande träd och vårblommor är gratis. Dessutom är det inte alla som har en mamma. Det har jag!

 

Drömmar är gratis, kom ihåg det. Medmänsklighet kan kosta, men inte så mycket. Låt inte nån vara ensam i världen den kommande storhelgen.

ros på bänk

Låt inte nån vara ensam i världen.

 


Här kommer Stagnelius dikt i sin helhet, bara för att den är både vacker och sorglig:

 

Resa, Amanda, jag skall

Resa, Amanda, jag skall till aldrig skådade länder,
dödens omätliga hem: icke du följer mig dit.
Ej vid dess kopparport jag din hand skall trycka till avsked
över dess mörka älv lyser ditt öga ej mig.
O huru lätt att dö för ett hjärta, som älskar och älskas!
Aldrig för svepning och grav bävade kärleken än.
Dristigt han går att lösning på livets gåta begära,
river med segrande hand svarta ridåen itu.
Himmelska land han skådar bakom arkadiska bygder,
sökta förgäves här, flyttas av aningen dit.
Graven ett tempel är, när kärlekens rosor den smycka,
andars melodiska sång fyller dess heliga kor.
Sörjande genier luta sig ned över gravmonumentet,
helgon, med böjda knän, bedja för själarnas ro;
tills i bländande glans den stora, den eviga dagen
strålar i gravarnas natt neder och änglarnas röst
väcker de sovande par, ljuvtklingande: ”Vaknen, I vänner!
Vaknen, I älskade två! Eden begynner sin maj.
Daggiga rosor i parkerna stå; att brytas av eder
vänta de; livsens träd blommar av njutning och hopp.”

*

Ljuv är de älskandes dröm: jag drömmer ej längre, Amanda!
Hoppet för evigt och tron flydde med kärleken bort.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Hela det här inlägget är baserat på verkliga citat. Men vilka som är källorna till citaten vet bara de själva och jag. Och källor får som bekant inte efterforskas i vissa sammanhang, så… Luta dig bara tillbaka och njut! Eller sjung med – valfri melodi – alla kan sjunga, sägs det ju – till och med getterna i duett med Whitney Houston sist i inlägget!..


Du har skrivit så saaaaaanslööööst maaaaaassa skit. Om mig. Om mig om mig om mig. På din blogg ogg ogg ogg ogg. Spotta på! Spotta på! SPOTTA PÅ!

Nej, du får inte skriva om det och det och inte heller det och det och DET! Stackars din familj, stahahahackars din Annannannna! Spotta på! Spotta på!

Och inte får du fota vad som helst, även om det är ett dammigt däck. Nej, nej, nej! Du får inte prata med, prata med, praHAHAHAaaaaata med! Hälsa? Nej inte ens det. Får du. Bara på mig. På mig, på mig, på MIG!

– Meh meh meh, HÄLSA får du! Hä hä hä HÄLSA får du! 

(Här är till och med jag förvirrad…)


Du fick en en en en UPPskattande kommentar rar rar. UPPskattande kommentar!

Det vohohore HIMLA trevligt att träffas! Jag gillar din blogg, gi gi gi gillar din blogg och ditt sätt att skriva.

Du har ingen skuld uld uld. Nehej, ingen enda skuhuhuhuld! Du har varit en fantastisk vän, en fanTAStisk vän än än ÄN idag är du en vän, fanTAStisk vän. FAN-TAS-TISK!

– Meh meh meh , HÄLSA får du! Hä hä hä HÄLSA får du!

(Några snälla också.)


Vi hade redan slutat gihihilla dig gihihihihilla dig giHIHIHIlla dig. 

Du kommer aldrig aldrig aldrig få jobbet. Nej, nej, nej, aldrig aldrig aldrig. ALDRIG! 

Du är världens fulaste. Världens fulaste. Världens fuHUHUHUlaste! Spotta på, spotta på! Blogg ogg ogg ogg ogg…

– Meh meh meh, HÄLSA får du! Hä hä hä HÄLSA får du!

(Hur man slår ner nån med ord… Och det är inte mina ord.)


Du är en fin vän, en fantastisk partner och en god människa. FiHIHIHIn vänänänän. Än en vän. Fanannantasstissssssk pappapartner och go go gooooooo människa. En människa. Go go go GOD!

Jag bryr mig om dig. OM dig. OM! Omomomom OOOOOM dig! Du är älskad, älskad, ÄLSKAD och DET är få förunnnnnnnnnat! Unn unn unnat…

Du är minst av allt dum i hövve. Minst av allt. Mi mi mi miiiinst av allt.

– Meh meh meh, HÄLSA får du! Hä hä hä HÄLSA får du!

(Lite mer pepp.)


Ingen av oss, ingen av oss, I-I-I-INGEN av oss är betjänt av att fo fo fortsätta. Fo fo foooortsätta. Nej nej nej! 

Ingen ingen INGEN mera lust att hö hö ra av mig. Nej nej nej! Blogg ogg ogg ogg ogg…

Efter så många år… Baaaktala. Baktala. Baktala la la la la la.

– Meh meh meh, HÄLSA får du! Hä hä hä HÄLSA får du!

(Dags för lite mer nertryckeri.)


Tack. Tack tack. Tack tack tack för din om om om om OMtanke. Hoppe hoppe hoppas det går bra med din ope ope operation. Kram! K-K-K Kram!

Om om om du behöver hjälp, hjä hjä hjä hjälp – hojta bara till, ba ba bara till. Till Till Till!

Du är en sann vän. En SANN vän. En sannnananannnan vän!

– Meh meh meh, HÄLSA får du! Hä hä hä HÄLSA får du!

(Snällt skrivet.)


Skaffa dig ett eee he he eget liv och spy inte ga ha ha ha galla över andraha ha haaaas. Blogg ogg ogg ogg ogg

Det är egentligen dig det är synd om, spela ha ha har martyr och off off OFFER

Grinigg nigg nigg, bi hi hi hi hitter, total brist på medmänsklighet het hetero

Och detta har jag SKRIVIGT själv, SKRIVIGT själv, SKRIII-VIGT själv, själv, själv!

– Meh meh meh, HÄLSA får du! Hä hä hä HÄLSA får du!

(Sån är jag!)


Saknar dig redan innan nan naaaaaan jag har ååååkt jag har åkt ÅKT

Du är finast, nast fin fiiin finast

Jag älskar DIG DIG DIG! DIG DIG DIG!! 

– Meh meh meh, HÄLSA får du! Hä hä hä HÄLSA får du!

(Vissa ord finns alltid kvar)


Livet är kort.

Read Full Post »

Det är… konstigt, men jag är inte förvånad. Dem man trodde skulle bry sig mest, bryr sig minst. Andra har brytt sig mycket, mycket mer än man skulle ha kunnat föreställa sig. Och en del människor, som bara möter en passant, gör tydliga avtryck av sin medmänsklighet på en.

Som Helen, en av mina rumskompisar på sjukhuset. Vi delade en natt tillsammans. När jag kom tillbaka från operationen låg den här lappen på mitt bord – och en flaska Loka:

Handtextad lapp från Helen

Medmänsklighet!


Helene, om du läser det här
kan du vara stolt över att du är den du är! Några handskrivna ord och en flaska vatten räckte långt!!! Och din fina svärfar, han som åtminstone utåt sett gav intrycket av att vara mjuk, varm och generös, skulle vara stolt över dig!

Och så lilla I, som har en sjuk humor som alltid får mig att skratta. Först idag orkade jag kolla Youtube-klippet du sände på operationsdagen. Det var så jäkla roligt att jag nästan skrattade upp operationssåret!!! TACK!


Livet är kort. Medmänsklighet och skratt är inte fel.

Read Full Post »

Annika Bengtzon i Liza Marklunds Du gamla, du fria, om sin chef:

[…] Bloggvärldens konspirationsteorier om hur medierna skyddade sina egna var extremt överdrivna, i själva verket var det precis tvärtom (man var sjukligt intresserad av sina egna och överbevakade konsekvent allt som sades och gjordes av andra journalister) men lite vanlig medmänsklighet hade han ändå kvar. […]

Men Liza Marklund då! Menar du att du för fram personliga åsikter och budskap i dina litterära verk av lättare karaktär (deckare)?..

Read Full Post »

Idag sövdes den obotligt sjuka Kim ner och och respiratorn stängdes av. Hon omgavs av vänner och familj på Danderyds sjukhus. Kim hade skrivit till Socialstyrelsen och bett om hjälp att få sluta. 

Socialstyrelsens besked blev att det är upp till var och en att avstå från vård, även livsuppehållande vård. Den som vill stänga av sin respirator ska alltså få det, utan att det klassas som aktiv dödshjälp. Aktiv dödshjälp är nämligen förbjudet i Sverige. I Kims fall var det svårare att fatta beslut eftersom hon ville bli sövd först, men Socialstyrelsen menade att patienten ska få det om hon så vill.

Läs Kims rörande avskedsbrev på Aftonbladet!

Ett klokt beslut, Socialstyrelsen! Tack för visad medmänsklighet.

Read Full Post »