Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘matsvinn’

Ett matigt inlägg.


 

Bränt rostbröd

Jag kan inte ens rosta bröd.

Ja nåt Under är jag verkligen INTE – särskilt inte i köket. Om jag finge välja skulle Fästmön laga all mat vi äter tillsammans. Men det är ju inte rättvist. Så ibland gör jag små försök. Fast jag lagar aldrig mat från grunden, det kan jag inte. Jag har inte det intresset heller.

Jag kan inte ens rosta bröd utan att göra fel. I morse blev de två första skivorna alldeles för bleka, så de kördes ”lite till”. Då blev de brända. Anna tyckte synd om mig och rostade ett par nya brödbitar, allt medan jag skrek:

Matsvinn! Matsvinn!

(Inte Försvinn! Försvinn!)

Med gemensamma krafter försökte vi sen lura Elias att äta hemgjord pizza med räkor på. Klart han upptäckte det! Det gick inte ens att få honom att prova lite och säga att det är Bröderna Katts favoritmat. Räkorna upptäcktes och lämnades kvar.

Räkor kvar på tallriken

Räkorna upptäcktes och lämnades kvar.


Nu börjar det gå mot kväll 
och jag är hemma i New Village igen och mår skit (kan man göra annat när man bara för höra hur dålig man är och när ens åsikter inte vill förstås?). Nej, jag är inte mycket värd på sina håll, men jag är i alla fall älskad av den enda som räknas.

Och nu ska detta UFO snart göra entré i sitt eget kök och försöka få till nån middag. Jag hittade frysta kycklingburgare på ICA Solen till ett bra pris, så jag tänker vända en sån i stekpannan. Den billiga torsken jag också köpte får gosa i frysen ihop med laxen jag fyndade häromdan. Jag har kanske inte blivit nåt Under i köket, men jag har blivit rätt bra på extrapriser!

Ha en fin kväll och säg nåt snällt till nån i stället för att vara elak eller oförstående och bara hävda din rätt! Det finns alltid en orsak till att människor är som de är.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett fyndigt och gottigt inlägg.


 

Kycklingkorv för halva priset

Kycklingkorv, om än oskarp på bilden, för halva priset. Ett fynd!

Man kan säga och tycka många saker om Tokerian, men en sak gör de riktigt bra: I stället för att aktivt ägna sig åt matsvinn, i det här fallet kasta mat som närmar sig bäst-före-datumet, rear man ut maten. Igår gjorde jag ett riktigt fynd och köpte sex kycklingkorvar för endast 9:50 kronor! Halva priset. Det innebär att min middag idag bara kostar… 4:75, eftersom jag tänker äta tre korvar och frysa in tre. Bröd, senap, ketchup och räksallad fanns redan hemma.

Och när en gör såna fynd, som en middag för under fem spänn, kan man unna sig nåt gott till dessert och… bara för att. Utanför Stormarknaden stod en flicka och sålde bär. Visserligen utan kvitton, men ändå… Jag kände mig berusad av framgången med såväl garaget som korven och slog till på både en liter jordgubbar och en liter bigarråer.

Jordgubbar o bigarråer

Jordgubbar och bigarråer – både gott och nyttigt!

 

Visst är det väl lite märkligt att nånting så gott som jordgubbar och bigarråer, också är nyttigt??? Till skillnad från till exempel morötter, som är skitäckliga trots att de är orange... Just sayin…

Bigarråerna ska jag inta på ballen* i kväll – om solen är kvar, om nån inte grillar och om herr och fru Deskmedul inte väsnas så som de gör i skrivande stund. (Egentligen väsnas de inte själva utan det är deras son, tror jag.)


*ballen = balkongen

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om bäst-före-datum och livsmedel.


Är du en sån där
som håller stenhårt på bäst-före-datum när det gäller mat? Eller kan du dricka mjölken och äta brödet trots att bäst-före-datumet är passerat? Sen jag blev vuxen tillhör jag den senare kategorin.

Dagens Nyheter skriver idag om amerikanska forskare som hävdar att en stor del av den mat som slängs på grund av passerat bäst-före-datum faktiskt är ätbar. Vad är det för nytt med det???

snuskemat

Mat kan vara roligt! Och snuskigt.


Dagens Nyheter skriver också om en butik i Boston som efter årsskiftet bara ska sälja mat med passerat bäst-före-datum.
Lite nytt men inte helt.

På min förra arbetsplats pågick bland annat forskning kring matsvinn. Dessutom hade man ett projekt tillsammans med Tokerian (av alla affärer!) om att sälja mat som närmade sig bäst-före-datum till mycket rabatterade priser. Det tycker jag är skitbra, på ren svenska! Jag gör ofta fynd som 30 – 50 procent nedsatta priser på kalkonfilé och kycklingfärs. Bröd också. Ska jag inte äta det genast hamnar det i frysen.

kalkonfile o matlagningsöl

Kalkonfilé, troligen inköpt till rabatterat pris på Tokerian. (Ölen, troligen inköpt på Systembolaget till fullt pris.)


När jag var barn(slig)
var jag helnojig vad gäller bäst-före-datum. Idag har jag lärt mig att rätta mig efter mina ekonomiska förutsättningar, framför allt. Men också det faktum att det faktiskt inte är nåt fel på maten. Jag kan dricka mjölk som är en vecka gammal, fil och yoghurt kan vara äldre än så. Datummärkningen av ägg tycker jag är urtöntig, för ägg håller sig länge om de förvaras svalt (vilket de ju gör eftersom jag har dem i kylen – har du dem nån annanstans?).

Hur pass petig är du??? Äter du mat som har passerat bäst-före-datum eller slänger du den???


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg med fokus på bild.


Eftermiddag-kväll med Fästmön hos hennes snälla mamma.
Vi hämtade mat från Restaurang Trädgården, Annas mamma bjöd. Trots att hon är nyopererad hade hon snott ihop (!) en rabarberkaka med kardemumma. Mumma var ordet! Till detta, granatäppledryck. Friskt och annorlunda.

tre glas granatäppledryck
Granatäppledryck.


Annas mamma blev trött
och behövde nog vila. Och Anna ville se… havet. Jag tog henne till en brygga vid Storvad. Fyrisån var vad jag kunde erbjuda i kväll.

Anna på en brygga i Storvad
En brygga i Storvad var vad jag kunde erbjuda.


Där fanns en del människor
som njöt av kvällssolen. Några fiskade, några grillade, några lirade boll. Vattnet såg onekligen inbjudande ut…

Storvad svartvit
…även i svartvitt…


Spegelblank yta
och vårens dofter och färger.

Storvad
… men mest i färg…


Sen for vi hem
och lämnade bilen för att traska över till Tokerian för att kolla på matsvinn köpa lördagsgodis.

Hallon o blåbär på golvet
Matsvinn.


I morgon ska jag kolla på
min Nästanbror och intervjua honom om hans nyutkomna bok.


Vad har du kollat på idag??? Och vad ska du kolla på i morgon???


Livet är kort.

Read Full Post »

Det är när man har fyllt tant som en del mer seriösa tankar smyger sig in i ens hjärna. Inte för att jag precis har varit oseriös i 50 år, men att fylla 50 är att vara mer än halvvägs till graven. Bara tio år till 60 och 15 år till pension. Om det nu finns några pengar kvar till såna som mig… Vem vet, jag kanske tillhör gruppen som måste jobba tills jag är minst 70 och stupar på min post..? Fast å andra sidan kanske jorden har gått under och då behöver jag ju inte bry mig om varken pension eller pengar.

Tofflan som tant redan tio år före födseln. Bilden är manipulerad av mig själv.


För tre år sen befann jag mig
i den djupaste förtvivlan, i svart misär, i helvetet, tyckte jag. Det var ytterst sköra trådar som höll mig vid liv. Men Fästmön, som var en av dem som höll i dessa trådar, är inte nån person som ger upp hur lätt som helst. Hon håller i tråden än idag. Och idag har jag inga tankar på att ge upp livet, det som är en gåva till oss alla.

Det senaste året har det hänt en hel del bra saker i mitt liv. En grej som tillhör kategorin Bra skeenden är den fantastiska arbetsplats jag har förmånen att få gå till varje vardag – ett tag till, vad jag vet. Jag arbetar i en oerhört stimulerande och intellektuell miljö, bland forskare och doktorander som jobbar med frågor som berör oss alla. Frågor som

Vad innebär människans påverkan på miljön för framtiden?

och

Hur ska vi minska de farliga utsläppen vid såväl lantbruket som vid transporter av det lantbruket producerar?

och

Hur klarar vi den framtida livsmedelsförsörjningen när så många människor svälter idag och det ändå finns ett matsvinn?

Jaa, när man läser de här frågorna och verkligen tar in dem skulle man kunna bli djupt deprimerad… Men depression är det sista jag ser hos dessa unga män och kvinnor som drivs av denna, för mig så gott som omöjliga ekvation:

Hur ska vi på bästa sätt ta vara på det vi har? 

Idag vet vi ju vad vi har, men om morgondagen kan man sia. Eller forska. För så klart att prognoser är viktiga när man jobbar med frågor som mat, miljö och befolkning. Och det är dessa saker ”mina” forskare och doktorander jobbar med. Med ett driv och ett engagemang som är enormt! Som icke-forskare i den här miljön är det rent omöjligt att inte påverkas av energin…

Det är omöjligt att inte påverkas av energin här.


Jag säger ofta till dem
att de inte inser hur många fantastiska saker de faktiskt gör för framtiden, för de är själva så förbenat blygsamma. Hade jag varit en av dem hade jag skrutit tills jag hade spruckit, typ. Men det ligger i min roll som kommunikatör att skryta åt dem. Att lyfta fram dem. Att visa allt bra de gör idag och för framtiden. Och framför allt, att de ger tanter som mig ett hopp om att det finns en framtid därför att det redan nu existerar smarta människor som vill åstadkomma bra saker så att vi övriga dödliga kan leva ett tag till.

Nej, idag är jag inte så sugen på att dö. Jag vill leva ett tag till. Det är därför jag lägger mig under kniven, kanske redan i sommar, för att i höst förhoppningsvis få fortsätta att tillbringa vardagarna – ända till pensionen – med dessa

miljömuppar,

som en del skulle säga.

Hjältar, 

skulle jag säga.


Detta är ett inlägg i Framtidsstafetten, initierad av 
Framtidskommissionen och projektledd av Twingly. Läs gärna mer och hitta övriga inlägg i bloggstafetten på http://www.framtidskommissionen.se/gastbloggare/

Read Full Post »

När jag var barn, på stenåldern alltså, fanns också en farbror som hette Lasse Holmqvist. Han var inte bara känd för att han hade tvåfärgat hår. Han hade även en bra TV-serie som hette Här är ditt liv! På senare år kom en hemsk kvinna in i många tjockisars liv på TV och började rota i deras kylskåp, en sorts avart av Här är ditt liv – typ Här är ditt kylskåp. Detta har för övrigt en mig närstående vän också testat på sin blogg. Alla tre stora succéer.

Så vad ska jag då komma med som sticker ut och når fram i bruset? (Ja, jag är yrkesskadad.) Jo, jag driver det hela ett snäpp längre till Här är min kompost! 

Det började med att jag hittade ett suspekt kakpaket i ett skåp. Det var naturligtvis Fästmöns kakor för de var hälsosamma. Jag köper bara onyttiga kakor! De här kakorna hade nog dessvärre inte varit så hälsosamma att sätta i sig. Kolla datumstämpeln…

För den som ser lite glist kan jag upplysa att det står: ”30 12 2010″…


Skrikande kastade jag kakorna i komposthinken
och bannade min Anna. Så förskräckligt! Sånt matsvinn! Och snacka om att kasta pengar i sjön för hälsosamma kakor är skitdyra. Genast kontrade Anna med

DU, vi kanske skulle gå igenom dina kryddburkar. Jag hittade flera där med innehåll som har antikvärde…

Ibland slår det tillbaka direkt på en… Men nu ville jag visa just min komposthink i stället för alla gamla kryddor och kakor och vad jag nu kan tänkas ha i mina skåp. Varsågod!

Min kompost.


I min komposthink
syns kakorna, förstås, men också äggskal (ja vi åt ägg till frukost idag), kaffesump och ett och annat skrumpet blomblad. Men vad har du i DIN kompost??? Skriv en rad och berätta!

Ursäkta om jag är tramsig, men jag har varit seriös sen jag kom hem efter att ha skjutsat Anna till jobbet. Jag har skrivit och skickat iväg fyra (4) jobbansökningar och däremellan har jag telefonerat med mamma. Inte konstigt att jag känner mig trött och flamsig, eller hur?

Det får bli en tur till Tokerian för inköp av lördagsgodis till kvällens musikshow på TV. Från mitt hörn av världen blir det livebloggning, förstås! Häng på om du känner dig ensam och inte har nån att kommentera med. Eller bara för att du vill. Efter shoppingturen tänker jag softa på ballen*. Eller kanske ska jag gå ut med komposten till sophuset innan kakorna går ut med hinken… 😳


*softa på ballen = slappa på balkongen

Read Full Post »

Alltså jag hade ju glömt bort (för lite kaffe?) att tisdag = institutionsinformation. Stormöte. Jag trodde B enbart var snäll och inte ville att vi skulle fakta av efter allt frossande i påsk och bli alldeles klena när hon ställde fram tre (3) kanelkransar med mormors hosta. Men sen fattade jag ju, jag är inte hur trög som helst.

Vi får ju inte fakta av och bli alldeles klena…


På tal om påsk
hade jag precis före påsk och resan ner till mamma besök av en före detta kollega från avdelningen. Det blir alltid andra sorters möten när man bara är två och man får nya bilder och intryck av människor. U och jag hade massor att prata om!

Och idag träffade jag V och G på väg in till lunchen på Syltan! Jag har inte sett nån av dem på jättelänge. Ett skäl till detta är att V har varit på semester på ett spännande ställe. Men G sa att jag måste komma och fika SNART – och det gör jag så gärna eftersom de har gott kaffe som inte är av automatslaget…

Innan nästa möte i vimlet hann jag slänga i mig lite vegetarisk lunch. Idag var det penne med aubergine och halloumi i tomatsås. Man kan säga att rätten hade inbyggt läppstift, så röd var såsen… Tyvärr blev bilden dålig, man ser mest lasset av riven ost jag vräkte över… Och pinsamt nog tog jag en tallrik spaghutti först, för jag trodde pastan var för sig, såserna också. Men den vegetariska rätten var pasta och sås ihop. Som tur var förbarmade sig en ung tjej över min spaghuttitallrik – hon tänkte på matsvinnet och det ska man göra!!!

En rätt med inbyggt läppstift – och massor av riven ost…


På väg ut ur Syltan träffade jag L,
hon den där snälla med brödpåsen, med mera. Vi pratade både krämpor och resor och insåg att det blivit en del av båda sorterna på sista tiden…

Sen fick jag springa tillbaka till den sista intervjun innan min plan ställs samman…

Och nu kommer det lite skryt: Jag loggade in på Google Analytics och noterade att ”min” institution är den som har flest besökare på sin externwebb och att våra sidor ligger på sjätte plats totalt för hela universitetet. Jag känner mig stolt och glad! Du kanske förstår hur kul det är att jobba här..?

Varm i hjärtat blev jag också för ett samtal jag fick på mobilen på förmiddagen! Annas äldste är verkligen en riktigt snäll ung man som tänker på gamla tanter som snart fyller år!..

Read Full Post »