Mat-missar

Ett kattlikt inlägg.

---

 

Matkö med Lucifer främst och Citrus tätt bakom. Bilden tog jag i november förra året.

Fästmön har ju tre fina katter. Från början skulle hon ta hand om en tjejkatt som annars skulle avlivas. Sen visade det sig att den lilla tjejkatten Mini skulle bli mamma. I höstas kom Citrus och Lucifer. Sammantaget har de alla tre hjälpt mig att komma över min katträdsla. För inte kan en bara vara rädd för en nyfödd kattunge, stor som en hamster, och både blind och döv? Och att jag var den som först fick i kattflickan Citrus fast föda, köttfärs, gav också ett särskilt band till katterna. Jag, som inte ens äter kött…

Sen var det inget som stoppade missarna. De har alltid varit väldigt matglada, så de passar bra i familjen. Så fort en visar sig i Annas kök dyker de upp – det kan ju tänkas finnas nåt ätbart. Det är inte heller alltid de står i en sån fin matkö som på bilden. Oftast är de överallt och med tre katter i köket, varav två helt hämningslösa, kan en bli smått nipprig…

Bilden här intill tog jag i november förra året. Kattungarna har växt en hel del sen dess. Citrus är fortfarande minst och späd, medan Lucifer är en rätt gänglig yngling. Lucifer var först med att lära sig hoppa upp på diskbänken, men Citrus lärde sig snart. Inte så korkad heller, är hon den lilla, för ibland tar hon hjälp – av en öppen kökslåda.

Citrus är inte korkad och använder en låda för att ta sig upp.

Nu får katterna liksom inte vara överallt egentligen, definitivt inte i en kökslåda. Men knappt hann vi få bort Citrus ur lådan förrän Lucifer hade hittat in i ett köksskåp, naturligtvis där kattmaten finns…

Få se nu… Lax, kyckling eller kött… Lucifer vet precis i vilket köksskåp kattmaten finns.

 

Ja, smarta är de onekligen, katterna och inte så lite busiga heller. Riktiga mat-missar är de fortfarande. Men inte kan en bli arg två sötnosar som dessa, eller hur..?

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Sommar och annat

Ett somrigt (?) inlägg.

---

 

Trevlig sommar..?

Det är många som önskar trevlig sommar nu. En del av dem kommer jag inte träffa igen. Jag avskärmar mig alltmer – för att överleva. Det är nu två och en halv dag kvar. En del som jag får betalt för har jag fått gjort idag. Men motivationen är lägre än lägst, jag erkänner.

På lunchen läste jag ut en bok. Intog en räkmacka – bara för att jag fortfarande har råd med det. Boken var spännande och jag tog den med ut till en bänk i solen. Ett ställe jag nyligen hittade. Så typiskt nu när uppbrottet nalkas! Jag tog ingen bild – det är som om min kamera avskärmar sig också.

Jag betvivlar att min sommar blir trevlig. Men jag hoppas självklart att andras blir det. Jag laddar för mitt tisdagsbesök och inser att jag får sovmorgon – byråkraterna slår inte upp portarna förrän klockan tio. Mina papper är i ordning, det återstår bara en blankett som ska skickas iväg, fyllas i och skickas in av nån annan. Ändå är jag stensäker på att det inte trillar in en spänn förrän i september. Det är min verklighet.

Gourmetmat på IKEA.

Igår kväll var Fästmön och jag iväg på en shoppingtur. Anna hade ett par ärenden och inköp att göra. Tyvärr fanns inte det som hon främst behövde. Själv köpte jag ingenting mer än middag åt oss. Igår åt jag alltså två varma mål mat. Det brukar jag inte göra. Så blir det inte framöver. Då blir det knappt ett.

Vi for bland annat till IKEA och det var där vi intog vår gourmet-middag. Tyvärr var det en hel klan före oss i matkön. Hälften av personerna i klanen gjorde ingen som helst nytta, men alla stod där. Och nej. Det var inte invandrare utan svenskar i klanen.

Vi åt kycklingfilé med strips och béarnaisesås samt grönsaker till det fina Family-priset av 55 pix per skalle. Bättre pris kan man inte få en middag för!

Den hade gärna fått följa med hem, men fick stå kvar på hyllan på IKEA.

Innan vi lämnade stället  hittade vi bland annat fina lyktor. Jag hade så gärna köpt en med hem till ballen*, men jag tyckte inte att jag var värd en. Och förresten går det ju nästan aldrig att sitta på min balle – av olika skäl. I kväll skulle vi kunna sitta där, till exempel. Fast det ska vi inte. I kväll ska vi ut på matjakt och dito -leverans, för Anna åker hem till sitt i morgon och blir mamma på heltid. Min insats i det hela sker bakom ratten. För egen del ska jag sen försöka betala räkningar och kanske ringa min egen mamma.

Och nej. Jag mår inte särskilt bra. Jag mår uruselt. Det är en ständig kamp att hålla tillbaka tårarna av besvikelse, oro och vanlig, enkel ledsenhet. Men till tröst idag har jag laddat ner SR-appen och lyssnat på sommarpratande Antje Jackelén, eftersom jag inte hade möjlighet att lyssna igår. Ett riktigt bra program, som jag varmt rekommenderar!

*ballen = balkongen

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »