Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Mask’

Ett inlägg i vilket Tofflan hävdar att hon hjälper till.


Idag är det ju plötsligt
en helgdag insprängd i veckan. Jag har inlett min lediga dag med en sovmorgon. Men nu blir det en tur i omvärlden, för idag är det en papperstidningslös dag och då vill jag ju hjälpa till lite. Alltså fladdra med lite nyheter av varierande art. Man får ju inte bli obildad bara för att almanackan visar rött! Så häng med – frivilligt, förstås.

MargeSimpsonMarge Simpson är död. Eller tja, snarare hennes förebild. Det handlar om skaparen av serien, Matt Groenings mamma Margaret. Och hon har varit död sen april. Men ändå. 94 bast blev hon och det sägs att hon bar samma typ av pärlhalsband som Marge. Och i dödsrunan över Margaret fanns flera namn som nog fick en och annan att fundera på det här med fantasi och verklighet. (Bilden på Marge är lånad härifrån!)

maskMasker ger dig supersinnen. Nej, det handlar inte om Batmans mask eller nån annan tecknad superhjälte. Det handlar om masker som ett gäng studenter vid Royal College of Art i London har utvecklat. Den ena masken täcker öron, näsa och mun och har en inbyggd mikrofon. Mikronfonen kan urskilja ett ganska smalt ljud, trots en bullrig bakgrund. Den andra masken har man i ögonhöjd. Den har en kamera som tar rörliga bilder som skickas till en dator för att sen återsändas i bättre version till användaren. Maj gadd, is this really true???

Tågen rullar, men det är fortfarande strul. Har vi hört det förut? Den här gången handlar det om en nedriven kontaktledning och en därpå följande brand. Men när det gäller tågen… Var det inte bättre förr???

tanter med ölNu planerar kommunen för 350 000. På Uppsala kommun tror man att befolkningsökningen kan bli större än väntat. År 2050 kan Uppsalaborna vara 350 000. Det är 50 000 fler än man tidigare har trott. Och då måste man planera därefter. Jag hoppas att man inte glömmer bort att de äldre äldre blir fler och att man dimensionerar vård och omsorg om dessa på ett tillfredsställande sätt.

Uppsala näst sämst på att panta. (Lokalblaskan har skrivit sämst, men det är fel.) Uppsala kommer först på 289:e plats när det gäller att panta tomflaskor och burkar. Det är näst sämst i Sverige. Bara 64 burkar och pet-flaskor pantade vi per person förra året. Skitdåligt! Här finns ju pengar att hämta!

Egyptiska flip flopsGör inte så här om du vill ha ett jobb. Fast om man inte har gjort så där och ändå inte får nåt jobb, börjar man ju undra varför man inte duger. Jag menar när man har rejält på fötterna. Och då snackar jag inte enbart skodon.

Klostret i Stöllestan världsarv? Det tycker ett gäng i Stöllestans kommun i alla fall och har uppvaktat landshövdingen i frågan. Så klart att Unesco ska utse klostret som världsarv! Tycker jag också.

Kanoter i slussSluss och kram – Göta kanal är öppen! I måndags öppnade Göta kanal. ”Göta kanal, skitig och smal…” Närå, bara skojar! Det här är häftiga grejor, det!


Livet är kort.

Read Full Post »

Urk! Jag har sett nåt av det läskigaste på länge, The Strangers (2008). Det var länge sen jag blev så rädd när jag såg en skräckfilm! Filmen gick härom natten på TV4 och jag spelade in den  på DVD-hårddisken.

The Stranngers
De tre främlingarna…


Ett ungt par åker till en stuga på landet.
Uppenbarligen har killen friat till tjejen, men fått nobben. Båda två är ledsna och uppgivna. När klockan är fyra på morgonen knackar det hårt på dörren. Paret öppnar och utanför står en kvinna som frågar efter Tamara. De avvisar henne, men hon återkommer efter en stund när mannen försvunnit ut för att köpa cigarretter (mitt i natten liksom…) Det visar sig att kvinnan bär en mask – och hon har också två maskförsedda kompisar med sig…

Fy te rackarns så rädd jag blev! Och ändå känns det som om filmen inte har nån djupare mening eller handling. Märkligt nog är det verkliga händelser som har inspirerat till filmen.

Jag ger den högsta Toffelbetyg för jag vågar inte annat. Jag är skitskraj! Och nu ska jag gå och sova. Ensam…

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Livet är kort.

Read Full Post »

Idag har det varit en riktigt bra dag. Jag har fått en tung massa

off my chest

och förutom magen och ont i hälen har jag inte haft ont alls. Orken har varit mycket större också. Det har helt klart gått framåt!

Det finns så mycket vackert och nästan magiskt runt omkring mig, så jag tänkte dela med mig av en del. Först amaryllisen, som nu blommar med fyra klockor:

Amaryllis med fyra utslagna klockor

Fyra klockor har slagit ut.


Den har också en femte på gång,
men den är än så länge bara en knopp.

Amaryllis med knopp

En femte klocka på gång!


I afton bjöd jag min älskade
på middag på Restaurang Maestro. Det är en fin restaurang som ligger på gångavstånd – om man är hyfsat frisk. Jag gav mig f*n på att klara av promenaden – och det gjorde jag! Det tog en halvtimma dit och en halvtimma hem att gå. Och det var skönt och jag är nöjd med mig själv!

Magiskt träd

Vi passerade ett magiskt träd på vägen. Diamanter i grenarna?


Det var en vacker kväll
och vi ville fota precis allting. Tyvärr har ju då kameran i iPhone 4S sina begränsningar…

Magisk gren

En magisk gren som nästan såg ut som en mask av nåt mer läbbigt slag.


Och nu kommer lite bilder på mat och dryck.
Den som bara är avundsjuk inte är intresserad behöver inte titta.

Bara vanligt vatten

Bara vanligt vatten i glaset.


Trots fisken
tog vi en flaska rött, Canti, till maten (Anna åt kött). Det funkar alldeles utmärkt med rött vin till fisk – om fisken är stekt och fet.  Gott!

Handen i vinglaset

Men hur hamnade handen i vinglaset???


Jag har sagt det förut
och jag säger det igen:

Man ska inte leka med maten!

Men det är roligt!

Lek med förrätten

Vitlöksbröd med oliver och aioli.


Laxen var knaprig,
men smakade bara lite panering och mycket fisk. Perfekt!

Smörstekt lax

Smörstekt lax.


De utlovade handpillade räkorna
var nog inte handpillade utan burkräkor. De smakade inte mycket.

Räkor

Handpillade? Nej, snarare från burk.


En lime hade letat sig till tallriken.
Den hade jag nog hellre haft i vattenglaset.

Lime

En lime hade platsat bättre i mitt vattenglas.


Lite färska grönsaker till,
mest gröna blad och tomater. Kunde ha varit något lite mer. Men gott var det!

Tomater och grönt

Tomater och grönt.


I stället för potatistoppar
valde jag pommes. De var restaurangens egna och smakade ljuvligt! Inte ett dugg för flottigt utan bara gott!

 Pommes

Restaurangens egengjorda pommes.


Notan slutade på 728 kronor
 och jag gav 40 kronor i dricks. Totalt värt! Maestro får högsta toffelbetyg!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Dessutom ger jag mig själv lika många tofflor
för att att jag orkade gå tur och retur, totalt ungefär en timmas promenad i långsam takt!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Livet är kort. Och idag är jag nöjd med det.

Read Full Post »

Igår på lunchen satt vi och pratade om äckliga kryp. Det började så fint med fåglar och deras läten, men sen kom vi in på kryp. Den ena läskiga historien efter den andra berättades:

  • när barnet blev stucket av geting och befanns vara mycket allergisk
  • när barnet visade upp snok – och så var det orm
  • hur man med skumspray dödar getingar

och så vidare…

Jag erkände att det är två kryp jag inte gillar: getingar, för att de sticks och tvestjärtar, för att de bara är äckliga. Och så berättade jag om den där gången när jag satt på ballen* iförd shorts, med benen och fötterna nonchalant mot räcket – och det flög in en geting i shortsen…

Men baske mig om inte en 75-årig man i Bombay slår rekordet i äckliga kryp. En läkare opererade nämligen bort en 13 centimeter lång mask ur hans öga… Patienten hade klagat på smärtor i ögat och bakom bindhinnan upptäckte läkaren den långa masken. Doktor Seetharaman är van att operera bort maskor ur folks ögon, det har han gjort i 30 år. Maskar, som kommer in i kroppen och lägger ägg, kanske tränger in i hjärnan…

Patientens hustru var närvarande vid operationen och lämnar följande uttalande:

Efter operationen fortsatte masken att röra på sig och hoppa i en halvtimme, det var otäckt

Äckligt, va??? Men nu vill jag förstås veta vilka kryp du tycker är äckliga och varför!!!


*ballen = balkongen

Read Full Post »

Äntligen sovmorgon!!! Hur kan man längta så? Jag kan i alla fall! Och Fästmön! Ändå låg vi inte halva dan eftersom Anna började jobba klockan tolv. Tyvärr ända till klockan 21 i kväll… 😦

Lördag means godis! Därför blev första stoppet på väg till Annas jobb Tokerian. Eller nja, vi hade lite andra ärenden där också, bland annat till apoteket. Hur som helst, godis blev det! Och tro nu inte för en sekund att jag tänker ge bort en enda bit till nån utspökad unge som ringer på dörren! Nä! För jag ska sätta på mig värsta masken och skrämma skiten ur dem allihopa! I wish… Tyvärr har jag ingen mask, men en del – läs: jag – är så jävla fula ändå att det går bra att skrämma skiten ur snorungar utan mask. Talangful(l)t!

Talangfull var däremot inte den person bland Tokerians personal som hade fyllt på lösgodiset. Snarare fantasifull. Eller vad sägs om dessa skumma skumbananer?


Skumma skumbananer som mer ser ut som colabåtar i mina ögon.

                                                                                                                                                      Skumbananerna var inte det enda som var skumt.


De syrliga skumshotsen såg mer ut som salta sillar, tycker jag.

                                                                                                                                                                   Ja, den som hade fyllt på godiset kunde nog inte läsa och var säkert färgblind också. Salmiakgodis brukar väl för det mesta vara svarta eller möjligen kamouflagegröna?


Ser mer ut som bilar i vit choklad, men jag kan ju ha fel..?

                                                                                                                                                                 Tur att inte Frida var med, för de sura colanapparna visade sig vara nånting helt annat. Det hade gjort henne grymt besviken.


Ser inga som helst sura colanappar, men däremot röda Ferraribilar.

                                                                                                                                                              Nej, många rätt var det inte idag!.. Tyvärr kunde jag inte fota alla tokerier för folk som var där med sina snoriga och gapiga ungar började blänga som f*n på mig. En sista bild:


Såna här kallas väl ändå inte salta rullar utan kolor???

                                                                                                                                                                Jag suckade och stönade och ojade mig och fotade tills min tejpade mobilkamera (ja, jag har inte fått tummen ur än och bytt!) gav upp en suck och började pipa att batteriet var tomt. Till alla snorungars föräldrars lättnad.

En familj höll på att göra mig fullkomligt galen. Mamman drog varuvagnen, pappan vagnen med en skrikande lillasyster och omkring ekipagen kretsade Daniel*, cirka fyra år. Denne Daniel var ta mig f*n överallt – och helst i vägen för min varukorg. Jag vet inte hur många gånger jag faktiskt oavsiktligt – ja, det är sant! – drämde korgen i huvet på honom – i värsta fru P… nej visst nej, hon har ju bytt namn sen hon gjort sin exman tjänsten att skilja sig från honom, fru Flängört-stil.

Till råga på allt hamnade familjen före mig i utcheckningskassan. Mamman, mager och eländig, skickade kassörskan att hämta ett reklamblad – för att därur klippa en rabattkupong på typ fem spänn!.. (Vid det här laget hade Anna sprungit ut för att köpa lunchsallad i kiosken och klockan sprang iväg närmare tolv än den nånsin hade varit hittills under dan…) Jag säger då det…

Vi hann emellertid till Annas jobb. Jag fortsatte därefter till biltvätten St1, hur det nu uttalas. Skit samma, de som jobbar där är alltid jättetrevliga, men de flesta kunder kan inte köa – varken i affären eller till biltvätten, trots skyltar. (Jag börjar bli riktigt orolig för läskunskaperna hos folk i gemen!) Ingen kö till tvätten idag, emellertid, bara i affären där en hungrig unge avkrävde sin stressade mamma en korvj***l trots att mamman skulle vara nånstans klockan tolv. (Vid det här laget hade klockan passerat tolv, så gissningsvis var mammans framförhållning inte den bästa heller.)

Clark Kent** blev jätteren och fin och jag gnuggade honom torr efteråt med mjukt trassel. Hemma i New Village fick han en invärtes genomgång med dammsugaren. Nu är han så vacker – se själv:


Min vackra bilman!

                                                                                                                                                            Hemma igen kan jag meddela att jag är otroligt sugen på godiset i bunken, men jag försöker intala mig att familjen Galning hade varit på Tokerian före oss och grävt med sina bajsiga fingrar bland godiset (de gjorde ju det en gång när vi var där och försökte handla) – bara för att kunna låta bli att ta mig ett smakprov eller två.

I stället är det dags att slå en signal till mamma och sen traska över till H med ett par klädespersedlar jag har utlovat, men som har legat i sina platspåsar här sen i somras. Ibland är jag inte snabb, mitt efternamn till trots…

Resten av eftermiddagen ska jag ägna åt att läsa ut min bok, om jag hinner. I kväll sen blir det säsongsstart av Downton Abbey klockan 21.30 på SvT1. Det ska jag inte missa!

                                                                                                                                                     *Daniel heter nånting helt annat. 
**Clark Kent = min vackra bilman

Read Full Post »

Är det nåt jag ogillar så är det sura ungar. Jag orkar inte med surpuppor innan klockan har slagit åtta. Själv är jag naturligtvis glad som en lärka på morgonen – NOT! Den som är smart frestar därför inte på mitt tålamod genom att vara sur. Eftersom jag är vuxen blir jag nämligen lika sur som jag är STOR.


Vad sa räven om rönnbären?

                                                                                                                                                               Nä fy, jag åker hem till mig själv och sitter här och är sur och arg i min ensamhet. Så stör jag ingen. Och ingen behöver störa sig på mig. Men det är ananrs fasligt vad folk verkar störa sig på mig, jag som surar mest när jag är ensam! Idag hittade jag en kommentar som jag SURT vägrade att publicera här. Skribenten tyckte att jag skulle vara lite mer positiv så skulle allt ordna sig. HA! Vilken drömvärld lever h*n i, tro? Jag ska säga att jag ärligt försöker vara positiv så mycket och så ofta jag kan, men det är inte lätt när man befinner sig där jag befinner mig. I mitt privata lilla h-e.

Igår fick jag en annan kommentar här på mitt CV där nån tackade för en underhållande blogg och var rätt impad av mitt CV, men som tyckte att fotot var fult och att jag ser snipig ut! Kan jag hjälpa hur jag ser ut? Jag ler ju, för f*n, det får väl lov att räcka? Till skillnad från vissa andra bloggare går jag inte och stylar mig och sen till en proffsfotograf för en enkel presentationsbild på min blogg, liksom… Och inte har jag råd att lägga mig under skalpellen heller och få mitt utseende fixat. Att vara arbetssökande är ingen dans på rosor. Framför allt är det ingen dans med några tusenlappar, precis.

Tänk att det är så lätt att ha synpunkter på andra! Jag inledde det här inlägget med att skriva om sura ungar… Så jag är inte så mycket bättre själv. Vilken tur då att jag är ensam hemma hos mig och kan ha mungiporna nedåtvända hur mycket jag vill. Ända tills jag sätter på mig masken jag bär när jag ska kliva ut genom dörren.

Det blåser idag. Det blåser som 17. Himlen är mörk och jag gissar att vi snart har regnet över oss. Igen. Skönt att det inte är förrän i morgon jag ska tvätta och städa bilen! För på torsdag gäller det! Då ska Clark Kent* besiktigas för andra gången i sitt liv. Mekar-Bruden har inte hört av sig angående ljudet hon skulle ha lyssnat på i fredags. I morse lät det lite av och till. Men ett ljud behöver ju inte betyda att bilen inte går igenom besiktningen. Eller??? JA JAG ÄR SKITNERVÖS!!! Kan tänka mig att det är som att gå med sitt barn till doktorn.

Det blir en liten utflykt idag för att hämta ett beställt material, posta ett Mors Dags-kort samt inhandla TV-tidning. Jag har ett sånt spännande trist liv, jag känner hur det riktigt spritter i benen av glädje dålig cirkulation. HA! Den enda gång det spritter i den här gamla kroppen är när jag ser på Fästmön. Hon gör mig glad och fnissig. Men tänk att det finns folk som är så missunnsamma att de är avundsjuka på min kärlek?

Kan man då bli annat än… sur??? Eller eller???

                                                                                                                                                             *Clark Kent = min bästa bil

Read Full Post »

Dte blev liiite sovmorgon i morse. När jag slog upp mina ljusblå fick jag äntligen se Annas fina vinstsmycke i dagsljus. Vilken läcker cupcake!


Det här läckra smycket vann Anna i en bloggtävling!

                                                                                                                                                         Elias skulle iväg på kalas idag på Nickis äventyrslek, så vi fick snabba oss på hemma. Hann i vart fall fota denna pumpa som tycks ha fått märkliga vårtor under natten. Pumpan ska bli en fin Jack O’Lantern i kväll.


Har pumpan fått kondylom???

                                                                                                                                                             Om man ska på kalas måste man ju ha paket med sig. Vi for därför först till Lekia för att glo. Det blev mycket originellt en LEGO-byggsats till födelsedagsbarnet. Själv funderade jag på att dölja min fula nuna med denna i kväll…


Jag skulle gärna ge mig ut med denna i kväll och skrämma små barn. Och stora…

                                                                                                                                                             Inne i leksaksaffären fanns en miniutställning med storheter som The Beatles och Janis Joplin… Det kändes som att vara tillbaka på 1960-talet…


The Beatles och Janis Joplin hade konsert på en hylla i leksaksaffären. Vad krokodilen hade i sammanhanget att göra vet jag emellertid inte.

                                                                                                                                                          Anna bad mig fota dessa figurer och messa till Frida.


Detta ska tydligen vara figurer ur Pokemonfilmen.

                                                                                                                                                          När Elias var levererad till kalaset for vi till CityGross och vimsade runt. Jag blev väldigt yr och höll på att svimma, men klarade att hålla mig på benen. Det var väl tanken på den tvåkilos godispåse vi köpte som höll mig uppe…

Nu är vi hemma hos mig en stund i väntan på att kalaset ska ta slut. Då blir det hemfärd till Himlen i Förorten och Anna ska fixa en Jacko!

Ha en Happy Halloween! Eller bara en skön lördag!


Även Clark Kent* är redo för Halloween!

                                                                                                                                                         *Clark Kent = min lille bil

Read Full Post »

Older Posts »