Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘märkesverkstad’

Ett inlägg om just dessa tre.


Det är höst, det är mörkt tidigare om kvällarna. Och då måste bilens alla lampor fungera. I kväll när jag skulle åka och hämta Fästmön från jobbet upptäckte jag en trasig baklykta. Jag vet att jag inte är så bra på det här med att meka med bilar, så i morgon ringer jag verkstan och ber om hjälp. Det kostade knappt en hundring sist och det kan det vara värt. Jag har liksom varken kunnande eller verktyg ens, inte heller reservlampor. Naturligtvis ringer jag Märkesverkstan. Jag har lärt mig av det dyra misstaget jag gjorde när jag lät Mekarbruden, som till min stora förvåning är verkstadschef på en bilverkstad nån annanstans, lägga händerna på Clark Kent*.

pajbil

En pajbil. Eller en paj baklykta är det på min. Bilen bilden är dock inte min, den bara illustrerar paj bil.


Segern då?
Tja, tyvärr kan jag inte gå in så djupt på den för det skulle röra upp en massa… inte sår, men ungefär som att sätta sig i en myrstack. Eller trampa i ett getingbo. Du fattar, va? Men… segern är MIN! Jag är kvar. JAG. Den här ronden/halvleken/setet/omgången också. Tofflan – Motståndarlaget Pucko 2-0. HA! HA HA!!

Bitte Blöja

Skit på dig, loser!


Det här med annonser på WordPress,
det gillar jag inte alls! Jag bloggade om det tidigare idag. Dessutom skrev jag några rader i högerspalten i rutan högst upp med fotot på mig. Som straff försvann alla mina bloggföljare, noterade jag när jag administrerar bloggen. Gissar att det var diktatorn på WordPress som blev förbannad och straffade mig, helt enkelt, för att jag vädrar mina åsikter offentligt. Så om du känner att du vill följa min blogg igen, gör ett nytt försök. Bara för att reta WordPress, om inte annat…

Följare

Följarna bara försvann. Kvar är endast mina Twitterföljare.


*Clark Kent = min för tillfället lite enögde-bak-i-nacken-bilman


Livet är kort. Och händelserikt! Jag vill inte missa en sekund av det.

Read Full Post »

Gråmåndag känns som en adekvat beteckning på dagen. Det måtte ha regnat i natt, dessutom, för asfalten var blöt. Jag var trött och seg i morse, men jag kom upp – only just. Det värsta är att det blir en ännu tidigare uppstigning i morgon bitti, för då ska jag vara på bilverkstan klockan 7. Det är nämligen dags för Clark Kent* att få sommartofflorna på. Jag åker som sist till Märkesverkstan i stället för att låta såväl vanliga klåpare som före detta anställda klåpare vid Märkesverkstan gör jobbet till självkostnadspris. (Ja se betala för mig gör jag alltid – till och med gamla X har fått så mycket pengar att de borde ha vett hålla tyst.)

Jag fick sällskap i bilen i morse av Lucille. Vi gick nämligen ut från våra hem samtidigt och jag erbjöd lift. Alltid kul att prata med nån trevlig! Och jag sjunger ju inte längre i bilen om morgnarna, så… Nej, jag har tystnat. Det finns ingen glädje längre.

Det blev inte så mycket kväll för min del igår, men jag hann tvätta två maskiner. I kväll, när jag har burit ut däcken i bilen, ska jag köra en tredje. Jag fattar inte var all smutstvätt kommer ifrån, jag som inte ens är intresserad av kläder. Fast det klart. Jag måste ju ha kläder på mig när jag ska till jobbet.

Medan tvättmaskinen gjorde sitt såg jag sista delen på Brottet. Jag hade redan gissat innan att jag skulle bli förbannad på slutet. Allt jag kan säga är att det kunde ha varit värre, förstås, men det var inte bra. Så. Nu har jag inte avslöjat vad som hände, för det finns ju de som ännu inte har sett färdigt. Mitt totala omdöme om Brottet kommer i ett separat inlägg!

Runt klockan 22.45 kunde jag så krypa till kojs, för då var sista maskinen tvätt hängd. Men jag backade lite när jag klev in i sovrummet. Det såg verkligen ut som om jag skulle dela säng med Mumien…

Mumiesängkompis
Mumiesängkompis?


När jag sover ensam
brukar jag bara rulla av överkastet på den tomma sängen. I själva rullen hamnar då prydnadskuddarna och Kiss & Bajs i gosedjursform som tronar på min bädd. Men igår såg det rätt läskigt ut…

Mina ärr efter egenvårdsbehandlingen i fredags kväll ser inte så bra ut. De är röda och lite inflammerade. Men jag tror på att min kropp har kraft nog att klara av detta. Jag har nämligen ytterligare små operationer som väntar. Jag kanske hade behövt sutur trots allt, för på åtminstone två ställen är det rätt stora… hål… Äh, sutur är för mesar!

Såg på Twitter i morse att WordPress är hackat. Det oroar mig en del eftersom mitt Twitterkonto ju blev hackat för ett tag sen. Samtidigt har jag nyligen sett över lösenorden, så det borde inte vara nåt problem. Men läskigt och framför allt irriterande är det när folk roar sig med att förstöra för andra.

Idag vet jag inte riktigt vad som händer på jobbet, men nånting händer väl. Jag jobbar på som vanligt och hoppas på mirakel, men börjar nu vänja mig vid tanken att fokusera på institution 1, min favoritinstitution, för övrigt. Fast jag kan ju inte riktigt klara mig ekonomiskt på 25 procent. Institution 2- jobbet är lika bra att lägga på hyllan, för jag har fortfarande inte fått nåt konkret erbjudande att ta ställning till. Så ställningen jag intar är

Nej tack, nu vill jag kunna planera mitt liv lite mer långsiktigt än två månader i taget.

Händer det nånting hos dig idag som du måste ta ställning till???


*Clark Kent = min lille bilman


Livet är kort.

Read Full Post »

Idag vaknade vi – alldeles för tidigt – till en mörk och regnig dag. Jag vet inte hur det var för 18 år sen, men vid den här tiden blev Fästmön trebarnsmor! Tänk att från och med idag har hon tre vuxna barn och så en prins! Det firar vi förstås, men inte förrän i kväll.

Vi firar med tårta i kväll, men det blir nog inte köpt jordgubbstårta utan Annas hallontårta!


Vi var ju ganska sega och trötta igår
och det var skönt att ta det lugnt och ladda för en ny arbetsvecka. Anna hade slumrat till i soffan medan jag donade i köket (jorå, det händer att jag gör det…) när hennes mobil ringde – från jobbet. Vi har blivit väldigt tillgängliga nu, båda två. Jag har börjat läsa och svara på jobbmejl utanför arbetstid. Det var nåt jag hade lovat mig själv att inte göra. Men det går tyvärr inte att låta bli när man har ett spännande jobb som involverar engagerade medarbetare och kollegor…

Bilen är full av däck, vilket innebär att vi tyvärr inte kan ta med oss mormor i kväll, så mormor får åka i egen bil. Jag tyckte att det var smart att slänga in däcken redan igår. På så vis slipper vi göra det i kväll när vi kommer hem och är trötta efter arbete och firande. Tidiga morgnar blir det hela veckan för min del. Anna är ledig i morgon, men jag ska iväg med Clark Kent* på service och däckbyte. Han ska lämnas klockan 7.00 och under dan får jag låna en bil. Jag hoppas verkligen att de inte hittar några fel på honom, men jag har noterat att han är väldigt pipplig och gnisslig när det är fuktigt ute – ett resultat av Mekar-Brudens framfart. Du vet, hon som inte fattar varför jag är så arg på henne… Hon som kostade mig många sköna tusenlappar när jag var arbetslös eftersom hennes klåparfingrar gjorde ett uruselt jobb och jag blev tvungen att åka till märkesverkstan i slutändan. De var MYCKET GLADA att hon hade slutat jobba där, talade de om. Naturligtvis sa jag inte hennes namn, men jag berättade att det var en före detta medarbetare till dem.

Tidig morgon är det och nu ska jag förbereda den dragning jag ska ha om ett par timmar. Konstigt, jag känner mig nästan mer nervös än när jag hade dragningen för ledningsgruppen eller när jag ledde institution 1 under institutionsdagen i slutet av september! Det känns så länge sen och jag saknar gänget en trappa upp. Ett mycket speciellt gäng… Jag ska jobba där på tisdagar, men i morgon bitti ska min dator och dess filer migreras och det lär ta större delen av förmiddagen. Under eftermiddagen får jag fortsätta renskriva institutionens kommunikationsplan med tillhörande aktivitetslista. Den måste bli färdig innan jag…

För övrigt går det inte en dag utan att jag tänker på K. Jag håller min oro inuti mig själv just nu, det finns ingen K att ventilera med. Mina tankar går ständigt till K:s familj och jag undrar hur de har det och hur det går för dem. Ett mejl har jag fått, men det är en vecka sen. Tankar…

*Clark Kent = min lille bilman


Livet är kort.

Read Full Post »

Det finns ett uttryck som jag avskyr och det är ett som ofta står i vissa platsannonser:

Du ska kunna ha många bollar i luften.

Jaha, som nån sorts jonglerare då, eller? Vanligen finns detta uttryck i annonser där man söker personal till typiska kvinnoyrken, som sekreterare och till vård och omvårdnad.

Jag brukar inte skryta med att jag är nån jonglör, men jag brukar säga att jag har

bred kompetens och erfarenhet.

Och med det kommer jag rätt långt – när jag får visa upp det, vill säga… Det är ju inte alltid jag har kommit så långt. Många gånger blev jag ratad vid urvalet av sökande till en tjänst, sällan fick jag veta varför. Mina ord på ett papper och min CV räckte uppenbarligen inte. Men att få visa i praktiken var inte möjligt.

Som kommunikatör ska man vara både bred och stresstålig. Märkligt nog har jag blivit bättre på att hantera stress. Troligen har det att göra med att min förrförra arbetsplats i mångt och mycket var sjuk. Där var inte hälsosamt att vara, helt enkelt. Idag är tillvaron en annan. Jag ska inte säga att det är paradis hela tiden, men jag bemöts med en respekt för mitt kunnande och den jag är. Och tänk att jag, som så ofta fick höra att jag inte var tillräckligt socialt kompetent, faktiskt flera gånger och av flera olika personer på arbetet, har fått höra hur trevlig jag är och hur lätt jag har att komma in i grupper…

Varje torsdag delar jag kontor med M som är administrativ chef. M jobbar resten av veckans vardagar vid den institution även jag ska jobb på från i maj. Det är lite knepigt att dela arbetsutrymme ibland, men det är också bra träning på det här att kunna samarbeta, att dela utrymme och att visa hänsyn. Idag har vi möblerat om här på kontoret. Det blev verkligen kanonbra!

Här står jag och jobbar om dagarna!


Jag gillar min lilla hörna av rummet
för från min plats har jag utsikt över området utanför och vilka som passerar. När jag stänger dörren stänger jag ute ljuden därifrån, men jag är samtidigt synlig genom glasväggen. På så vis känner ingen att jag är otillgänglig trots en stängd dörr – hoppas jag. M sitter snett bakom mig, intill fönstret. Vi har valt platserna själva och jag tror att vi båda är nöjda. Nu återstår att fixa en anslagstavla och nåt konstverk samt några fina krukväxter. Jag har ju ett antal växter hemma…

Mitt under ommöbleringen kom kollegan Å, som blir halvsekel dan efter mig, och behövde lite praktisk hjälp med ett av sina program. Vi lyckades inte lösa det just då, men vid förmiddagsfikat fick jag veta hur det ska lösas. I samma veva ringde jag märkesverkstan för att boka tid för byte av vinterkängor* till sommarsandaler** för Clark Kent***. Det fanns ingen tid som passade förrän den 4 maj, men det blir utmärkt! Jag kör ju dubbfritt så jag får ju köra på mina vinterdäck även efter sista april.

Sammanfattningsvis kan man väl alltså säga att jag idag på förmiddagen har fått användning av min breda kompetens och erfarenhet. Eller, om du hellre vill, jag har haft ett antal bollar i luften – från pingsbollar till medicinbollar… Vad passar väl bättre då än en lunch med B och ”Lisbeth” från min förra arbetsplats på fakulteten??? (Och nej, det var inte den arbetsplatsen som var/är sjuk*!)


*vinterkängor = vinterdäck

**sommarsandaler = sommardäck 
***Clark Kent = min lille bilman 

Read Full Post »

Dagens lilla utflykt till Den Billiga Bilverkstan blev ju som bekant ett rejält bakslag. Hade det varit för tre år sen hade jag varken grinat eller brytt mig utan bara ringt och beställt tid på Märkesverkstan. Nu blir det liiite svårt att skrapa ihop kulor eftersom jag ju var så duktig och beställde linser på nätet igår. Jag tänkte ju att det kunde vara bra om jag ser nåt, men om jag INTE hade köpt linser skulle jag ju INTE ha KUNNAT köra bil. Och då hade jag ju varken behövt nya däck, bromsbelägg eller besiktiga bilen den 26 maj.

MEN… Åter har Den Goda Vännen, som jag snart utser till min egen personliga goda fé erbjudit sig att kolla med sin bilkunnige bror om däck och belägg. Det handlar ju liksom inte bara om pengar, det är lite pressat om tid också. Jag ska ju åka till mamma i påsk och hjälpa henne med diverse och hon blir så besviken om jag inte kommer. Jag vill ju inte få Farbror Blå efter mig, men om jag kör in i en bergvägg för att bromsarna inte tar blir ju både jag och bilen mos. Och bilen HAR faktiskt ett visst pekuniärt värde, nåt som de efterlevande skulle kunna ha såväl nytta som glädje av. Ja, nu skriver jag lite byråkratiska för att inte nån ska störa sig på att jag urvattnar svenska språket på min blogg. (Ett alternativ är ju att man inte läser, dårå.)


Clark Kent, my knight in shining armour!

                                                                                                                                                            Clark och jag har varit ute och åkt en sväng och utfört diverse små ärenden här i Förorten. Och då passade jag på att mäta sträckan till Elias skola. Enkel tur är den 2,3 kilometer. Och det är ju ingen match att gå två gånger om dan om man har friska ben och fötter och framför allt om man har vuxna ben. Har man åttaåriga ben som har sprungit och lekt en stor del av dagen kan det vara en lååång väg. Diabetesfötter kan också ha det tufft att gå den långa vägen.

Frida ville hem till katterna, så hon fick en matlåda med sig och äran att följa med i bilen. Slaktar-Pojken smaskade Billy-pizzor på rummet, så vi blev bara tre till middagen idag. Och stolt som en tupp blev jag när jag läste att fiskpinnar minsann inte var nån dålig middag utan tvärtom väldigt bra! 😀

Elias sitter in the loo, the loo och sjunger

In the club, the club

och jag har bara en sak kvar att skriva i det här inlägget:

Sist, men inte minst: Idag fyller en riktig Gull-Make år!!! Det är inte min man, för jag har ju ingen sån, utan fru Hatts man! Många grattis till söta Ulf från både mig och Fästmön!!! Ulf har tyvärr ingen egen blogg, men det går ju utmärkt att gratta honom via hans frus blogg! 😛 Gör det! Ulf är en jättefin make!!!

Read Full Post »